”Bostadspolitiken är en rättvisefråga”

 

Bostads- stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan, Miljöpartiet, besökte Svenska Kommunal- Tekniska Föreningens 113:e årskongress. Han lyfte fram bostadsbristen som ett hinder för hållbar tillväxt. Högre utbildning, arbetsmarknad och näringsliv – alla är de beroende av att kommunerna klarar
bostadsförsörjningen och regeringen har satt målet minst 250 000 nya bostäder till 2020.

 

 

– Ungdomar och studenter är hårdast drabbade av bostads-
bristen. Man kan ställa sig frågan ”Har samhället svikit de unga?”. Staten ska ta en mer aktiv roll för att ta fram de bostäder som saknas, säger Kaplan.

Han pekade dels på hur Plan- och bygglagen (PBL) samt förordningar ska ge förutsättningar för byggande samt hur regeringens bostadspolitiska paket med investeringsstöd ska
ta fram små och billiga klimatsmarta hyreslägenheter.

– Det behövs. Det som byggs idag riktar sig till välbeställda, säger Kaplan.

Stöd till upprustningen och energieffektiviseringen av befintligt bestånd ska också innehålla incitament för att rusta stadsmiljön mellan husen och även säkerställa att hyreshöjningarna inte blir för höga.

– Vi har sett att renoveringar med hyreshöjningar tränger
ut människor allt längre från stadskärnorna, säger Kaplan.

Stadsbyggnad fick tillfälle till en kort pratstund med ministern efter anförandet.

Har du några personliga boendeerfarenheter som du tar
med dig i din roll som stadsutvecklingsminister?

– Jag tycker att det är bra att man har bott i olika hustyper och upplåtelseformer för varje upplåtelseform har sina för- och nackdelar. Jag är uppvuxen i Rinkeby, som är ett miljon-
programsområde med extremt många hyresrätter. Samtidigt bor jag idag, sedan fem år tillbaka, i ett radhus som vi äger
i samma förortsområde. Det ger olika perspektiv och det tror
jag är viktigt att vi som politiker har koll på. Min uppväxt
i miljonprogrammets betongförort präglar naturligtvis mig
och gör att jag lätt förstår de utmaningar som finns med upprustningen idag.

Du nämnde ett politiskt instrument för att ingen ska drabbas av för stora hyreshöjningar i samband med upprustningarna av miljonprogrammen, berätta!

– Den årliga miljarden till upprustning ska också innehålla stöd för att hyrorna inte ska höjas allt för mycket så att de som bor i de här hyresrätterna inte ska behöva flytta därifrån på grund av för hög hyra. Vi har fått många signaler de senaste åren om renoveringar som innebär att de boende inte kan bo kvar. Det är fullständigt barockt att man hamnar i en sådan situation! Det här måste hanteras och det är därför vi har lagt fram den här investeringen. Det är en investering i framtiden och en investering i social hållbarhet för det kan inte vara meningen att människor ska flytta, att man byter ut invånare
i och med en renovering.

Hur är stödet utformat?

– Vi jobbar nu med den exakta formen för hur det kommer att bli, men det är en miljard som ska gå till upprustning och energieffektivisering av det befintliga beståndet, samtidigt
som hyresnivåerna inte får gå upp allt för mycket. Den exakta modellen återkommer vi till.

Om vi pratar om social hållbarhet så finns frågan om gynnade och missgynnade boendeformer. Jag tänker på ränteavdrag, rotavdrag och så vidare. Finns det något mer som kommer i den frågan?

– Det bostadspolitiska paketet har blivit möjligt tack vare
att vi justerar rotavdraget, vilket innebär att vi sänker subventionen till det ägda boendet och satsar de medlen till det
hyrda boendet. Det tycker jag är en rättvisefråga.

Apropå tanken att bygga hållbar stad istället för att bara bygga bostäder så har du nämnt önskan om områden med blandade upplåtelseformer. Var går skiljelinjen mellan marknad, kommunpolitik och rikspolitik? Vad kan man göra från riksplanet?

– Det här är inte en enkel fråga. Kommunerna äger planmonopolet, de har bostadsförsörjningsansvaret. Den förra regeringen hade ju idén om att marknaden skulle sköta detta och vi har sett hur det har gått. Vi har fått fram bostäder,
men de har varit för dyra, både att köpa och att hyra. Så därför menar vi att vi ska hjälpa kommunerna i det här bostadsförsörjningsansvaret. De kommuner som bygger mycket ska få en stimulans, ett stöd. Exakt hur de jobbar med sitt stadsutvecklingsarbete måste varje kommun ta ansvar för. Staten kan sprida information om goda exempel, bland annat via Boverket.

Finns det stöd för att öka användandet av medborgardialog
i upprustning?

– I upprustningsmiljarden finns det incitament för att de boende ska inkluderas. Det finns bra byggbolag som jobbar i innovativa kommuner som har med det här tänket från början redan idag, inte minst de kommunala bostadsbolagen. Många av Sabo-bolagen är fantastiska på att inkludera de boende.

Text och foto: Stefan Wemmel Ljung, redaktör Stadsbyggnad