05 sep Göteborg vill fira 400 år med linbana över älven
År 2021 fyller Göteborg 400 år. Visionen inför jubileet är att staden ska vara ”internationellt känd som en modig förebild för hållbar tillväxt. Vi är en innovativ, öppen och inkluderande stad där alla invånare känner mening och delaktighet”.
Göteborgs 300-årsjubileum firades med en påkostad världsutställning, då klassiska anläggningar som Konstmuseet, Svenska Mässan och Botaniska trädgården byggdes. Andra satsningar blev mer kortlivade, men en av dem lever i högsta grad kvar
i göteborgarnas kollektiva minne: Linbanan, som gick från utställningsområdet på Götaplatsen ner till den likaledes nybyggda nöjesparken Liseberg.
När Göteborgs stad för några år sedan bjöd in till medborgardialog för att samla in goda idéer inför 400-årsjubileet dök tankarna på en linbana upp igen. I några förslag som en vink- ning till världsutställningen ett sekel tidigare, i andra som en mer seriös lösning på stadens kollektivtrafikbekymmer. Linbanor finns i många städer i världen. Ibland främst som turistattraktioner, som i London, Barcelona, Köln, Lissabon, Rio de Janeiro och Singapore. I andra städer är linbanor viktiga delar av transportsystemet. De är säkra och effektiva lösningar i Alperna och i tätbyggda storstäder som La Paz i Bolivia och Medellin i Colombia, där de används som tung kollektivtrafik med ett fantastiskt resultat. Linbanor är också kostnadseffektiva och smidiga tvärförbindelser i städer som växer på båda sidor om stora vattendrag och behöver knytas ihop – som över floden Yangtze i Chongqing i Kina, över floden Volga mellan Nizhny Novgorod och Bor i Ryssland, över East River i New York – och om allt går enligt planerna snart även över Göta älv i Göteborg.
Billigt och nästan ljudlöst
Lokaltrafiken i Göteborg har i dag få tvärförbindelser: Tingstadstunneln, Angeredsbron, Älvsborgsbron samt Göta älv-bron, som ska ersättas med Hisingsbron i ett pågående byggprojekt. Dessutom trafikeras älven av färjetrafiken Älvsnabben, som närmast kan liknas vid flytande bussar. Det är inte bara älven som försvårar en utbyggnad av kollektivtrafiken i Göteborg. Topografin är utmanande och i staden finns flera naturskyddsområden. Många göteborgare tvingas i dag åka in till centrum för att byta linje på väg till skola och arbete, med långa restider som följd. En linbana kan passera över allt, den kan avlasta centrala knutpunkter och skapa nya tvärlänkar för kollektivtrafiken.En linbana är miljövänlig, energieffektiv, nästan ljudlös och den är betydligt billigare att bygga jämfört med en bro eller tunnel. Dessutom är det tre gånger säkrare att åka med en modern urban linbana än med spårvagn/buss och 50 gånger säkrare än med bil i stadstrafik.
Linbanan hamnade snabbt högt upp i prioriteringsordningen hos Göteborgs stad trafikkontoret. Idén har prövats i flera förstudier under de senaste åren, och alla har kommit fram till att den vore ett effektivt komplement i Göteborgs kollektivtrafik. I november 2016 röstade nästan 90 procent av kommunfullmäktige för att projektet skulle gå vidare med en genomförande- studie. I den ska det säkerställas att projektet går att genomföra ekonomiskt, tekniskt, juridiskt och organisatoriskt.
Genomförandestudien väntas vara klar vid årsskiftet 2018/2019. Investeringsbeslutet kan komma i början av 2019. För att vara beredda vid ett positivt beslut pågår nu även ett upphandlingsförfarande. Parallellt med genomförandestudien pågår även en arkitekttävling som ska bidra med förslag till hur bland annat tornen och stationshusen ska se ut. Detaljplanearbetet fortsätter också – fyra detaljplaner ska upprättas för platser som kommer att påverkas av linbanan. Totalt påverkas 28 befintliga detaljplaner.
Fyra nya älvförbindelser
Under försommaren 2017 presenterades Sverigeförhandlingens storstadssatsning för Göteborg. Staten lägger en grundplåt på 270 miljoner kronor till byggandet av linbanan, vilket utgör ungefär en fjärdedel av den bedömda investeringskostnaden. Dessutom ger staten löften om medfinansiering av ytterligare en älvförbindelse för kollektivtrafiken. 2035 finns därmed fyra nya länkar över Göta älv: Hisingsbron och Marieholmsförbindelsen, som ingår i Västsvenska Paketet, samt linbanan och Lindholmsförbindelsen, som ingår i Sverigeförhandlingen. Sammantaget innebär detta en radikal förbättring av tillgängligheten mellan fastlandssidan och Hisingssidan i Göteborg.
Under hela projekttiden har medborgardialog varit prioriterat. I nuvarande fas skapas fyra referensgrupper, en för varje station, med representanter från boende, näringsidkare med flera. I referensgrupperna kan man snabbt få igång samtal, få ut information och samla in förslag samt eventuell kritik eller oro. Metoden har framgångsrikt använts bland annat i samband med bygget av Malmös Citytunnel.
Och trots att det definitiva beslutet om en första linbane- sträckning – den lila linjen – alltså ännu ligger ett par år fram i tiden växer de högtflygande planerna i Göteborg. På trafikkontoret finns redan skisser på ytterligare två sträckningar: Den gula linjen, som skulle binda ihop några av Göteborgs norra förorter, och den bruna linjen, som skulle gå från Svingeln via det nya stadsområdet Gullbergsvass och vidare över älven till Brunnsbo, där linbanan möter framtida stationer för både spårvagn och tåg.
Om linbanan blir verklighet blir den det första nya trafikslaget i svensk kollektivtrafik sedan 1933. Göteborgs stad trafikkontoret hoppas att byggnationen kan starta i början av 2020. Lagom till 400-årsjubileet 2021 ska de första gondolerna sväva över älven, för när arbetet väl kommer igång kan det gå fort: i London dröjde det bara två år från klartecken till det att linbanan över Themsen togs i bruk.
Text: Per Bergström Jonsson, Göteborgs Stad trafikkontoret, Huvudprojektledare stomlinbana. Foto: Göteborgs stad
Fakta: Linbana i Göteborg
Linbanan ska sträcka sig cirka 3 000 meter, från Järntorget i centrala Göteborg, över älven till Wieselgrensplatsen på Hisingen via två mellanstationer vid Lindholmen och Västra Ramberget.
Tornen beräknas bli cirka 70–120 meter höga. För bästa möjliga vindtålighet ska linbanan byggas med tre kablar, så att den är funktionsduglig även vid mycket stark vind. Över älven beräknas gond- olerna gå 50–70 meter upp i luften och kommer inte att störa båttrafiken.
Linbanan planeras få en turtäthet om en gondol var 45:e sekund och ha en marsch- fart på 20–25 kilometer i timmen. Var och en av de 36 gondolerna ger plats för ungefär 25 passagerare, vilket ger en kapacitet på cirka 2 000 resenärer per riktning och timma. Det är fullt jämförbart med en spårvägslinje. Den tekniska livslängden beräknas till 30–50 år. Investeringskostnaden bedöms bli 1,1 miljard kronor, drift- och underhållskostnaden 30–50 miljoner kronor per år. Resenärernas säkerhet är viktig. Stationerna kommer att vara bemannade och i och med turtätheten kan man i princip välja sitt resesällskap. Det kommer dessutom att vara kameraövervakning
i varje gondol.