14 dec Fritt fram att förbjuda dubbdäck
Nu är det fritt fram för kommuner att förbjuda dubbdäck på gatorna.
Först ut är Stockholm där det blir dubbfritt på Södermalms hårt trafikerade genomfartsgata Hornsgatan redan den 1 januari.
Stockholms stad mäter kontinuerligt luftföroreningarna på bland annat Hornsgatan på Södermalm.
Regeringen har fått klartecken från EU att det inte finns några hinder för att förbjuda dubbdäck på enskilda gator i kommunerna. Däremot var det inte möjligt enligt den gällande trafikförordningen, men efter ett regeringsbeslut har förordningen ändrats, en ändring som trädde i kraft den 5 november. Det öppnar för att kommunerna i lokala trafikföreskrifter kan förbjuda dubbdäcken.
Diskussionen om dubbdäckens för- och nackdelar har pågått länge. Dubbarna ökar vägslitaget och trafikbullret, river upp hälsovådliga partiklar och ger högre bränsleföbrukning, enligt Vägverket. Samtidigt ruggar dubbarna upp vägytan och ger på så sätt bättre väggrepp för odubbade däck. Nya odubbade vinterdäck anpassade för nordiskt klimat (mjukare gummi som ger bättre grepp i kyla) ger i många fall jämförbart väggrepp med dubbade däck, men åtminstone på blöt is är dubbat bäst.
I Stockholm är det oftast barmark även på vintern men många använder dubbdäck ändå. Följden är att EU:s normer för partikelhalter ofta överskrids på flera gator i innerstan. Tätbebyggda Södermalm är särskilt utsatt och Hornsgatan är alltså värst, där överskreds gränsen 77 gånger förra året. Men delar av andra gator i andra stadsdelar har också problem med för höga partikelhalter.
Kö till däckbyte – men vad ska man välja?
Samhällsekonomiskt lönsamt
Vägverket redovisade i januari 2009 en utredning om vinterdäck, efter uppdrag av regeringen. Verket konstaterar att det är samhällsekonomiskt mycket lönsamt att minska användningen av dubbdäck. Men det skiljer mycket beroende på var i landet man befinner sig. I norra Norrland handlar det om en vinst på omkring 200 kronor per fordon och år, medan det i Stockholm kan ge en positiv effekt värd flera tusen kronor per fordon och år, skriver verket.
En allmän reduktion av dubbdäcken med 20–30 procent skulle ge samhällsekonomiska vinster på över en halv miljard per år till följd av minskade partikelhalter, mindre buller, minskat vägslitage och lägre koldioxidutsläpp. Samtidigt förutspår Vägverket en ”begränsad olycksökning” som beräknas ge en ökad samhällsekonomisk kostnad på 75 miljoner kronor per år. Verket vill dock motverka olycksökningen med förbättrad vinterväghållning och större andel vinterdäck anpassade för nordiska förhållanden.
Vägverket förslår också att tiden då det är tillåtet att köra med dubbdäck förkortas, något som Transportstyrelsen nu beslutat. I stället för perioden 1 oktober till 30 april är slutdatumet nu 15 april. Men vid vinterväglag är det tillåtet även vid andra tidpunkter.
Hela Södermalm?
Hornsgatan i Stockholm är en av de hårdaste trafikerade
Beslutet att förbjuda dubbdäck på Hornsgatan redan i nu vinter fattades av trafik- och renhållningsnämndens borgerliga majoritet (moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna), utifrån ett förslag från trafikkontoret. Trafikkontoret förslog att dubbdäck förbjuds på hela Södermalm från och med nästa vinter (2010/2011), och nämnden håller öppet för detta om förbudet på Hornsgatan inte får avsedd effekt.
Nämndens beslut går dock delvis emot trafikkontorets förslag som innebar att i stort sett hela Södermalm skulle få dubbdäcksförbud nästa vinter. Kontoret argumenterar mot att ha förbud på enstaka gator eftersom det kan leda till ökad trafik med dubbdäck på bostadsgator och förbi skolor.
Alla partier i kommunen är i stort överens om att användningen av dubbdäck behöver begränsas.
Socialdemokraterna i trafik- och renhållningsnämnden ville dock bordlägga frågan och lade ner sina röster när dubbdäcksförbudet klubbades. Miljöpartisterna reserverade sig, de ville planera för förbud även på andra gator och dessutom fördubbla parkeringsavgifterna för bilar med dubbdäck. Vänsterpartisten i nämnden reserverade sig också och ville på sikt ha ett förbud i hela innerstan.
Text och foto: Jens Busch, frilansjournalist