16 sep Bygga och förvalta i kallt klimat

Lågenergihus på Vitskärsudden.
Umeå tar täten
”Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat” har på kort tid samlat omkring 50 medlemmar från bygg- och förvaltningskedjans alla länkar. Visionen är att Umeåregionen före 2020 ska vara världsledande inom området. Att ledordet är handling visar sig i de projekt med ny teknik, nya material och nya metoder som startats.
Många aktörer i Umeå har de senaste åren visat stort intresse för en dialog om bygg- och fastighetssektorns påverkan på klimatet. Uppslutningen var därför god när byggnadsnämnden under 2008 bjöd in marknaden, tjänstemän och politiker för att diskutera en minskad energiförbrukning inom byggandet. Detta ledde i fjol till bildandet av ”Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat”, som enats om följande mål:
• Skapa en marknad för hållbart byggande och förvaltande
• Skapa handling i alla delar av bygg- och förvaltningskedjan
• Bidra till en snabbare omställning till ny teknik i bygg och förvaltningskedjan
Förutom nämnda vision är EU:s energidirektiv, som det beslutades om den 23 april, en stark drivkraft. Om alla byggnader ska vara så kallade nollenergihus, är nyckeln till framgång att börja samverka.
Hittills har byggbranschens olika länkar arbetat med att optimera sina egna processer. I Nätverket samarbetar aktörerna för att på så sätt uppnå en större effekt. Detta är en klar framgångsfaktor, enligt Håcan Åström från nätverksmedlemmen YIT:
– Nätverket innebär en möjlighet till djupare insikt om energianvändning och klimatpåverkan. Vi har alla möjligheter att lyckas tack vare den breda uppslutningen. Liknande omdömen kommer från många andra med nationellt perspektiv på hållbarhetsfrågor. Vid ett av ett flertal fullsatta Storforum som Nätverket anordnat, gjorde Anna Curtius från Tengbom följande reflektion:
– Något liknande finns inte i Sverige och nätverket kommer att vara en kraft att räkna med. Längst upp i Nätverkets verktygslåda hittas utbildning, utvärdering och kommunikation. För det sistnämnda är hemsidan hallbarahus.se en naturlig samlingspunkt. När det gäller de utbildningar, seminarier och informationsinsatser som Nätverket eller någon av medlemmarna arrangerat hittills, följer här några exempel:
• Sweco:s 10 dagar långa utbildning i bl.a. köldbryggor, fuktsäkerhet och livscykel med nuvärdesmetoden för den som önskar bli certifierad passivhusarkitekt
• Information om värderingssystem för hållbart byggande
• Uppmuntran att, bl.a. via Cerbof, söka EU-medel till olika projekt
• Kommunens erbjudande till aktörerna att skriva på en avsiktsförklaring om att delta i ”Technical visits i Umeå – nordligt nav för modern miljöteknik och hållbar stadsutveckling”.
En annan aspekt på hållbart byggande är vattenskador. Det är också ämnet för den temadag i november som Länsförsäkringar ska bjuda in Nätverket till. Under dagen medverkar bland andra Statens provningsanstalt.
– Det känns klockrent. Vattenskador är konkreta fenomen och dessutom mätbara, säger Christer Johansson, projektkoordinator och bygglovshandläggare vid Umeå kommun.
Ett av de senaste inslagen är den utbildning i att bygga lågenergihus som anordnades i mitten av augusti. Ulrik Wållberg från nätverksmedlemmen Skanska, som i Umeå ska bygga 24 lägenheter med energiåtgången 65 kWh/kvm, bekräftar behovet av utbildning:
– Hantverkare, produktionsledning och projekteringsfolket måste vara synkade för att vi ska kunna bygga energisnålt.
Många frågor har alltså avhandlats, men Nätverket är långt mer än en diskussionsklubb. Angela Ekman-Nätt, vd för Esam AB och koordinator för Nätverket, har som högsta prioritet att undvika det alltför tidiga ”bäst-före-datum” som präglar många samarbeten:
– Om det bara blir aktiviteter, kommer intresset att dala. Det är otroligt viktigt att jobba med konkreta projekt och en gemensam värdegrund för att behålla engagemanget.
Umeå kommun fyller väl sin roll i Nätverket, nämligen att vara pådrivande och en förebild inom området. Detta gäller verkligen för den om- och tillbyggnad av 530 lägenheter i stadsdelen Ålidhem som (utöver två andra projekt i Sverige) tilldelats medel, närmare bestämt 34 miljoner kronor, från Delegationen för hållbara städer. Projektet omfattar bland annat solceller, nya isoleringsmaterial, individuell mätning, fjärrvärmedrivna hushållsmaskiner och lokal produktion av elkraft.
– Kommunen måste föregå med gott exempel och det gör man. Samtidigt måste vi övriga aktörer vara aktiva. Vi måste få fram referensprojekt här i norr och promota dem på bästa sätt, säger Ulrik Wållberg vid Skanska.
Redan nu pågår flera av de utvärderingsprojekt och gränsöverskridande pilotprojekt som Nätverket verkar för. HSB Umeå projekterar 14 radhus med småskaliga energilösningar i området Nydala i Umeå.
– Det är viktigt att kunna kombinera småskalighet och engagemang hos boende med de kommunala bolagens storskaliga lösningar, säger Björn Dahlberg, vd för HSB Umeå. I regionen byggs också fyra lågenergivillor av lika många byggherrar. Energiåtgången ska bli mindre än hälften av Boverkets norm om 130 kWh per kvadratmeter och år. Bärande inslag för ett par av husen är termosprincipen, medan en annan villa är gjord av foam-glas, som tidigare mest använts som grundmaterial.
Under uppförandet och när husen är färdigställda ska sådant som fukt, värme, förbrukning och täthet mätas fortlöpande. – Umeå universitet hjälper oss med mätningar och kommer att utvärdera de resultat som mätningarna visar. Ett viktigt syfte är att uppmärksamma husköpare på att de kan ställa krav på låg driftskostnad, säger Christer Johansson.
För Umeå universitet ligger Nätverkets arbete för övrigt helt i linje med flera utbildningar, bland annat för civilingenjörer i energiteknik. Detsamma gäller för den nya Arkitekthögskolan. Rektor Peter Kjaer skissar på att Umeå ska kunna erbjuda utbildning och forskning, exempel på hållbar renovering, demokrati (social hållbarhet), internationellt samarbete samt export av arkitektur och byggkomponenter.
Arkitekthögskolans labb för hållbar arkitektur kan bidra med utveckling av metoder, koncept och material, i samarbete med andra nätverksaktörer. Ett samarbete med andra städer skulle kunna ge en gemensam ”stående utställning” om hållbart byggande.
Sammanfattningsvis ser projektkoordinatorn Christer Johansson framtiden an med tillförsikt: – Engagemanget hos alla aktörer är stort. Det är glädjande att vi har en så gynnsam grogrund för hållbarhetsfrågorna i byggbranschen. Detta blir förhoppningsvis ett signum för Umeå i framtiden.
Umeå kommuns stadsarkitekt Olle Forsgren konstaterar att Nätverket faller väl in i tiden. Det driv och den samsyn som kommunpolitikerna uppvisar i frågan ser också ut att avspegla sig i den nya översiktsplan som är ute på samråd.
– Här finns bland annat en mix mellan nytt och gammalt som är en viktig del av ett hållbart byggande.
Nätverkets omkring 50 medlemmar är uppdelade i bygg- och förvaltningskedjans sju länkar: Planering – Projektering – Byggande – Förvaltning – Regelverk – Utbildning – Marknad
Av
Claes Björnberg, frilansjournalist och Royne Söderström
Foto: Jens Backman