17 feb TRAFIKPLANERING MED STADSKVALITET
Det finns bättre förutsättningar att skapa bra och attraktiva bytespunkter genom att utgå från stadsrummet och inordna trafiken där, än genom att försöka skapa stadsrumskvaliteter i förslag som börjar med att närsynt lösa trafiken. Det går helt enkelt inte att kasta in jästen efter degen.
Av Anna-Johanna Klasander och Lina Gudmundsson
Under många år har Sverige uppmuntrats att ”stadsplanera i stället för att trafikplanera och bebyggelseplanera”. Men det går trögt i praktiken. Inte minst i Göteborg, där stora infrastrukturprojekt allt som oftast drar iväg på egen hand medan stadsplaneringen får hålla tillgodo med slattarna som blir över när trafikgeometrin krävt sitt. Behovet av helhetssyn och samarbete är stort om vi vill skapa attraktiva stadsmiljöer. Hur gör man då för att stadsplanera tillsammans? I ett utvecklingsprojekt med stöd från forskningsfonden ARQ och Trafikkontoret i Göteborg har vi utforskat hur man i praktiken kan väga samman trafikkrav och stadsrumskvaliteter till en bra helhet. Vi valde att arbeta med Linnéplatsen, en av Göteborgs centrala bytespunkter för kollektivtrafiken.
Skarpt Läge
Under projektets gång fick vårt val större aktualitet än vi anat. Genom riksdagsbeslutet att tillåta trängselskatter i Göteborg från år 2013 blev läget för Linnéplatsens ombyggnad plötsligt skarpt och parallellt med vårt utvecklingsprojekt kom trafikkonsulter att arbeta med förslag på ombyggnad på kommunens uppdrag. Möjligheten att inte bara utvärdera vårt eget projekt utan också att kunna jämföra de båda olika förslagen har väckt angelägna frågor om förhållandet mellan stadsplanering och trafikplanering. I jämförelsen framträder stora skillnader som vi tror har med både målsättning och samarbetsformer att göra. Utgångspunkten för vårt arbete var den stora satsningen på kollektivtrafik i Göteborgsregionen, K2020, med målet att på drygt tio år fördubbla andelen resor med kollektivtrafik. Vårt arbete tog avstamp i K2020-rapporten Den ideala bytespunkten (Gehl Architects, 2007). Där listas kvaliteter som gör bytespunkten till en ideal plats för resenärer och andra som använder stadsrummet. Rapporten hade däremot inte som uppgift att väga in trafiktekniska krav på bytespunkter. Därför väcktes tanken att testa hur kvalitetsmålen skulle fungera på en verklig plats, där stadsrummets kvaliteter skulle vägas samman med trafikplaneringens krav. Vårt projekt fick namnet den verkliga bytespunkten. Projektgruppen sattes samman med bred kompetens: en trafikingenjör och arkitekter med inriktning mot landskap, stadsbyggnad, husbyggnad, belysning och design. I referensgruppen fanns trafikexperter, samhällsvetare, landskapsarkitekter, stadsplanerare och kollektivtrafikexperter. Tillsammans satte vi upp övergripande mål och sedan kunde projektgruppen med trafikingenjör och arkitekter hela tiden ha dem som riktmärke. Samarbetet innebar intensiva diskussioner och många omtag. Det var krävande, givande och roligt.
Trångt
Linnéplatsen ligger i utkanten av centrala Göteborg, just på gränsen mellan Linnéstadens kvartersstad och populära stadsparken Slottsskogen, och med många målpunkter i omgivningen. Här finns idag en stor bytespunkt för buss- och spårvagnstrafik som nu ska nära nog fördubbla sin kapacitet. Ändå finns i K2020 ingen ambition att minska biltrafiken. Det kommer att bli trångt om utrymmet med andra ord. Vårt förslag tog avstamp i Linnéplatsens positiva identitet och möjligheten att utnyttja läget nära Linnéstadens stadsliv och Slottsskogens huvudentré. Syftet var att väva in stadens liv och rörelse i bytespunkten så att platsen blir lättillgänglig, befolkad och trygg, och så att butikerna där kan dra nytta av förbipasserande också. Förslaget delar upp dagens flytande och svårtolkade rum till två mer distinkta platser. Själva bytespunkten utformas som ett eget stadsrum. En öppen och flexibel yta, där flera funktioner kan rymmas samtidigt, gör byten överskådliga och enkla. Det öppna rummet avgränsas mot trafiklandskapet i söder av en byggnad förservice, handel och verksamheter. I övrigt används träd, möblering och belysning för att förtydliga stadsrum och stråk. Bytespunkten ska kännas tillgänglig och inbjudande. Genom att effektivisera trafikytorna, inte minst vid cirkulationsplatserna, blir förutsättningarna bättre för att fånga upp omgivningens befintliga gång- och cykelstråk. Med ett naturligt flöde av gående och cyklister över platsen ökar sannolikheten att den är befolkad och trygg under stora delar av dygnet.
Tydliga skillnader
När vi jämför vårt förslag med trafikkonsulternas framträder tydliga skillnader. Båda förslagen har visserligen valt samma plats för bytespunkten och cirkulationsplatserna, och de har samma kapacitet vad gäller kollektivtrafik. Men sedan skiljer de sig mycket åt. Medan vårt förslag utgår från stadsrummens kvaliteter, löser trafikkonsulternas förslag trafikens organisation frikopplad från omgivande stadsrum. Förhållandet till kringliggande funktioner och stråk är obearbetat. Trafikytorna är generöst tilltagna överlag och skapar mängder av oanvändbara impediment i form av refuger och restytor mellan olika körfält. Medan trafikföringen känns välstuderad verkar kvaliteterna för den ideala bytespunkten avlägsna. Båda förslagen är tidiga utkast som naturligtvis behöver bearbetas vidare, men jämförelsen mellan dem pekar på att Göteborgs framtida stadsmiljöer kan komma att te sig väldigt olika beroende på om planeringen utgår från trafiklösningar eller stadsrummens kvaliteter. Vi menar att det finns bättre förutsättningar att skapa bra och attraktiva bytespunkter genom att utgå från stadsrummet och inordna trafiken där, än genom att försöka skapa stadsrumskvaliteter i förslag som börjar med att närsynt lösa trafiken. Det går helt enkelt inte att kasta in jästen efter degen. Det här är viktiga frågor av flera skäl. Dels är bytespunkter offentliga rum som används av många människor, människor som dessutom väljer miljömässigt hållbara färdsätt och därför bör ges extra omsorg. Dels är bytespunkter starkt strukturerande stadsbyggnadselement som påverkar sin omgivning med både människoflöden och trafik. Genom sin lokalisering och utformning skapar de nya samband i omgivande stadsmiljöer. Fel utformade kan de bli trista platser som hämmar utvecklingen mot en mer attraktiv stad. Rätt gestaltade kan bytespunkterna bli generatorer både för kollektivtrafiken och för stadslivet i närområdet.
Bytespunkternas komplexa innehåll gör dem krävande att gestalta. Människor, funktioner och trafik ska samordnas både sinsemellan och med omgivningen på ett attraktivt sätt. Som viktiga offentliga platser ska de ha en tydlig identitet för att vara läsbara och begripliga. Med riksdagsbeslutet att inför trängselskatter i Göteborg från och med år 2013 blir det nu extra bråttom att rusta bytespunkterna för ökad kapacitet. Just denna brådska bör stämma till eftertanke. Göteborg behöver snabbt anpassas till ökad kollektivtrafik men det gäller nu att inte operationen lyckas medan patienten dör. Stadslivet får inte trängas undan av trafikapparaten. Med erfarenheterna från projektets nära samarbete över disciplingränserna är vi optimistiska. Det går att faktiskt att stadsplanera, i stället för att trafikplanera och bebyggelseplanera.
Anna-Johanna Klasander är arkitekt och tekn dr, chef för avdeningen Stad & Land hods White Arkitekter i Göteborg. Lina Gudmunsson är stadsplanerare på samma kontor.