04 jun Stadsplanering i Västerås
På gallerior, på tågstationen, i bioannonser och i workshops kunde Västeråsborna lämna synpunkter på sin stads utveckling inför den långsiktiga översiktsplanen.
– Samråd kan vara jobbigt och tar tid, men det gör fortsättningen så mycket lättare. Översiktplanen har fått ytterst få överklaganden, det visar att vi lyckats med förankringen, säger stadsbyggnadsdirektören Lotta Lindstam.
År 2026 ska Mälarstaden Västerås enligt översiktsplanen från december 2012 vara Staden utan gränser – ett uttryck som redan är väl inarbetat i Västerås.
– Det är en känsla vi vill förmedla, en socialt hållbar vision. I Västerås ska man tryggt kunna vandra hemåt barfota i sommarnatten – som en av ungdomarna i en workshop sa, säger Lotta Lindstam.
När målbilderna arbetades fram 2008-2009 lämnade 4 500 Västeråsbor synpunkter. Staden mötte folk där de fanns, till exempel genom en stor svart kub på ett diskotek där ungdomar kunde gå in och berätta om sin framtidsvision inför en videokamera.
I en populär galleria mötte politiker och tjänstemän upp, 1 500 broschyrer hade strykande åtgång, på torget, i bioreklam och på järnvägsstationen presenterades bland annat tankar kring hur stationsområdet skulle kunna omvandlas – med utbyggt resecentrum, med bättre tillgång till Mälaren på ”baksidan” av järnvägen, med en blandad stad inom området som idag är öde.
Några av grundtankarna för Västerås framtid är naturliga mötesplatser, att staden ska växa inåt, att värna om mark och grönområden runt staden och satsningar på gång- och cykelstråk
”Bygg bort barriärerna”
Bygg bort barriärerna är namnet på projektet kring stationsområdet, ett namn som kom fram genom en tävling: Järnvägsstationen som är en knutpunkt mitt i staden är också något av en barriär.
Idag pendlar över 13 000 västeråsare, och antalet växer stadigt. Enbart för planerna som rör stationsområdet lämnades 200 synpunkter in – varav 160 från enskilda personer.
-Så många svar har vi aldrig fått på en översiktsplan tidigare. Intresset var jättestort. Vi bjöd pendlarna på kaffe, men det var fler som tog en broschyr än en kopp kaffe! säger planarkitekten Jaroslaw Bartosiak och låter fortfarande glatt överraskad.
Några synpunkter som kom fram var: Gör området grönare, utveckla resecentrum i markplan, bygg hus med snygga fasader – men inte alla av glas!
Många ville se en bred passage mitt under resecentrum mot Mälaren och bostäderna där – för bättre tillgänglighet och ökad trygghet. Idag finns två passager för gående och cyklister under järnvägen, men långt från varandra och från stationen.
-De flesta synpunkterna var enhälliga och vi har ändrat en del i ursprungsplanen utifrån det som kom fram. Nu har vi en skiss klar och har i dagarna börjat presentera planeringen för området, berättarJaroslaw Bartosiak.
Bebyggelsen blir tätare
Översiktplanen innebär att man ska ”bygga staden inåt”. Tanken är att genom att komplettera och förnya bebyggelsen så ska staden på sikt bli hållbar för 200 000 invånare – idag har Västerås drygt 140 000 invånare.
– Bebyggelsen blir tätare, vi kommer till exempel att bygga hus över järnvägen om någon visar intresse. Vi vill behålla marken runtom stadskärnan och ta vara på närheten till vatten, berättar Lotta Lindstam och talar om satsningar på cyklar, kollektivtrafik och naturliga mötesplatser – ”en trygg och samlad stad”.
En del av de nya bostäderna kommer att finnas i det stora industriområdet Kopparlunden, där både ASEA och Svenska Metallverken tidigare huserade. Idag finns här småföretag, kontor och kulturlokaler. Nu finns planer på en fortsatt omvandling av området.
– Vi vill skapa en levande stadsdel, med bostäder och företag, med liv och rörelse och ett aktivt kulturliv. De gamla industribyggnaderna av tegel är så vackra och ger en unik prägel, säger planarkitekten Ingrid Legrell Crona.
Också här tillämpas medborgarinflytande i planeringen och man har bjudit in till tre workshops. Ett 60-tal Västeråsbor anmälde intresse.
– Stadsdelen måste öppnas upp, nu känns den stängd för de flesta. Därför är det viktigt att länka samman Kopparlunden med omgivande områden genom attraktiva gång- och cykelstråk, säger Ingrid Legrell Crona.
”Hångel” möter stormarknaderna
Visionen kring Staden utan gränser är inte direkt blygsam: Här ska finnas Sveriges bästa skola, Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun, universitetet ska samspela med hela världen – och Västerås city ska bubbla av liv…
Redan under 2013 hoppas man få utmärkelsen Sveriges bästa citykärna. Här har Citysamverkan – en samverkan mellan framför allt fastighetsägare, handel och Västerås stad – en egen slogan: ”Hela staden har börjat hångla”. Med det menar man att alla samverkar i stället för att konkurrera. Ett exempel som Citysamverkans vd Maria Fors nämner är att handlare nu gör reklam för varandra genom att presentera andra affärers produkter i sina skyltfönster.
Hånglandet uppstod i farhågorna att de två stora köpcentra som växt upp utanför staden skulle leda till att citykärnan dör ut.
-Vi samarbetar kring allt från en häftig och trygg julbelysning längs gångstråken till att sätta upp fler cykelställ och papperskorgar och att sammanlänka vattenområdena med stadskärnan, säger Maria Fors, som är mäkta stolt över att Västerås Citysamverkan är nominerad till Svensk Handels utmärkelse Retail Awards – det är första gången en stad har chans till utmärkelsen ”Årets satsning för ökad kundservice”.
-Allt fler blir medlemmar i vår samverkan. Vi träffas regelbundet, så har vi till exempel minst ett frukostmöte i månaden för att planera för fortsatt samarbete.
Också här tar man in synpunkter från medborgarna: Citysamverkan har knutit åtta gymnasieelever till sig. Citysamverkan uppmanar också övriga västeråsare att komma med idéer – och att till exempel rösta fram Årets uteservering och Årets vardagshjälte.
Webbundersökningar där 1 500 Västeråsbor regelbundet svarar på frågor ger svart på vitt att utvecklingen av Västerås City går åt rätt håll. Så tyckte till exempel knappt 40 procent att gator och torg var vackra 2006 – år 2011 hade den siffran ökat till över 66 procent. 0ch 2011 tyckte 76 procent att det är rent och snyggt i centrum och 79 procent att parkerna i centrum är vackra och trivsamma – den siffran var så låg som 55 procent år 2006.
Text: Lalla Lindström