VÄSTMETRON – Finlands för närvarande största infrastrukturprojekt

VÄSTMETRON – Finlands för närvarande största infrastrukturprojekt

2_foto

Mattby Konstnärens teckning av det nuvarande byggnadsprojektets västligaste station.

 

Byggandet av Finlands och Helsingfors ‘för närvarande största infrastrukturprojekt’, Västmetron, har nu fått vind i seglen under grannstaden Esbo.  Schaktningen av tunneln är närmast färdig och sträckan beräknas bli klar i slutet av 2015. 

Gatunätet och miljön i Helsingfors har i åratal belastats av en nästan exponentiellt tilltagande arbetsplatstrafik västerifrån i form av kilometerlånga bilköer över hela centrumudden under rusningstid. Västmetron kommer att minska behovet att köra med egen bil från det tätbebyggda södra Esbo in till arbetsplatsen i Helsingfors.
Tunnelbanesträckan Västmetron byggs i sin helhet under jorden.  Projektet omfattar även byggandet av sju nya stationer i Mattby, Idrottsparken, Hagalund, Otnäs och Kägeludden i Esbo samt på Björkholmen och Drumsö i Helsingfors. En stationsreservering har planerats i Ängskulla i Esbo.
Enligt Västmetrons VD, Matti Kokkinen, håller byggandet tidtabellen. Enligt honom har invånarna som berörs av byggandet en unik möjlighet att observera hur arbetet på Västmetron fortskrider.
Med hjälp av ett skräddarsytt uppföljningssystem visar också brytningen av tunnlar fortskrider. Tjänsten visar banans hela sträckning, stationer och schaktbyggnader.
Kartan visar även uppdaterade uppgifter om hur långt tunnel-ändarna når. Invånarna kan skriva in sin egen adress i en sökruta och se hur långt från deras hem änden av tunneln befinner sig.
Tjänsten öppnades när byggandet i Gärsviken började. Med hjälp av systemet kan man även följa upp observationsplatserna för grundvatten, buller och sättningar samt spara uppgifterna om dessa observationer. Förutom Länsimetro Oy drar projektets konsulter och entreprenörer samt myndigheterna nytta av och följer upp de här uppgifterna.
De flesta metrotunnlarna i Esbo är redan sprängda.  Även kostnadsförslaget har hållits. Sprängningen är färdig i slutet av 2013. Byggandet av Västmetron är ett samprojekt mellan städerna Esbo och Helsingfors. Enligt tidtabellen ska metrotrafiken inledas i slutet av 2015.
Västmetron blir 13,9 kilometer lång. Den kommer att bestå av två parallella tunnlar som löper hela vägen under mark.
– Utöver stationerna borrar vi 15 vertikala schakt för nödutgångar, tryckutjämning, luftcirkulation och avlägsnande av rök. För byggande och underhåll har det planerats nio körtunnlar. Resan från Esbostationen Mattby/Matinkylä till Gräsviken/Ruoholahti i västra Helsingfors kommer att ta 16 minuter, Matti Kokkinen för Nordisk Infrastruktur.
Kokkinen betonar att schaktningen som metod passar bättre än en stor tunnelborrmaskin för berggrunden i den aktuella regionen.  I allmänhet lämpar det finländska urberget för metrotunnelbyggen. Berggrunden är av prekambrisk ålder och cirka 1,8 miljarder år gammal. Den består i huvudsak av olika graniter, gnejser och migmatit, d.v.s. en blandning av olika stenarter.
På vissa platser längs metrorutten kan man se tecken på det arbete som görs under jorden. I metrotunneln krävs det till exempel en utrymningsväg och ventilationskanal som går ända upp till mark-ytan med cirka 600 meters mellanrum. 700 meter av tunneln går under havet, som djupast 57 meter, berättar VD Matti Kokkinen.

Känsliga mätinstrument

Enligt Matti Kokkinen orsakar schaktningsarbetet en hel del buller och vibration, vars effekter man i hög grad har lyckats minimera. Han säger att projektledningen har kommit överens om ett gemensamt förfaringssätt för att underlätta forskarnas och vetenskapsmännens arbete. Det innebär att sprängningarna utförs under fyra 15 långa perioder per dygn.
– Till exempel i Otnäs tvingades vi göra ett stort antal sprängningar med ganska korta avbrott. Ibland framskrider schaktningen med bara en meter åt gången speciellt på grund av de känsliga mätinstrumenten, förklarar Matti Kokkinen.
Byggbeslutet för metrolinjen västerut till Hagalund och Mattby i södra Esbo stad togs av stadens stadsfullmäktige den 26 september 2006. Västmetron kommer att gå från Gräsviken i östra Helsingfors till Mattby med stationerna Drumsö, Björkholmen, Kägeludden, Otnäs, Hagalund och Ängskulla. Senare kan linjen byggas ut ända till Stensvik. Stationen i Björkholmen var mycket omdebatterad på grund av miljöskäl.
Västmetron kommer att köras automatiskt från första början då trafiken inleds i slutet av år 2015. Helsingfors metro övergår till automatstyrda tåg redan tidigare. Det nya systemet innebär att tågen körs helt automatiskt utan förare. Trafikledarna övervakar och styr metrotrafiken från ett kontrollrum. Automationssystemet levereras av Siemens, som har erfarenhet från flera motsvarande projekt runt om i världen. Helsingfors metro körs sannolikt automatiskt i sin helhet från och med början av år 2014.

Nya planer

Västmetron har figurerat i planerna sedan 1950-talet, men Esbo stad har inte varit allt för intresserad. Till sist kom man överens om formuleringen ”Södra Esbos spårförbindelse” för att undvika ordet metro och tillåta andra alternativ, såsom en snabbspårväg. Båda projekten, metron/spårförbindelsen och stadsbanan, blev likvärdiga i PLJ 2002 och planerades till åren 2010–2020.
Västmetron var länge ett omstritt projekt.  I sin helhet har dock Helsingfors´ metro visat sig vara ett lönande idé. Den har visat sig vara stadsbornas favorit och de som använder metron hör till de nöjdaste passagerarna inom kollektivtrafiken i Helsingforsregionen, betonar Matti Kokkinen.
Enligt en enkät i Helsingin Sanomat i slutet av år 2005 stödde 70 procent av Esboborna och 90 procent av Helsingforsborna en utbyggnad av Metron västerut.
Den 26 september 2006 röstade Esbo stadsfullmäktige för att bygga Västmetron till Mattby med rösterna 45-19 och baserade beslutet på den miljökonsekvensbedömning som gjorts. Samtidigt ställde stadsfullmäktige krav på både staten och Helsingfors stad gällande finansieringen och andra trafikprojekt i regionen.
Det har tagits redan ett principbeslut på att bygga en andra metrolinje, Böle – Tölö – Kampen – Skatudden – Degerö. Först byggs linjen från Kampen norrut till Böle med en eventuell förlängning mot Helsingfors-Vanda flygfält. Efter det byggs den andra linjen söderut-österut från Kampen till Degerö via de södra delarna av absoluta centrum.

Internationellt deltagande

En gren från Böle till Vik finns också bland planerna. Den första delen mellan Kampen och Böle, känd som Tölömetron, har stationer i Tölö (Tölö torg), Stadion och Mejlans (Tölö tull). Från Kampen söderut-österut planerar man stationer under Esplanaden och på Skatudden, och därefter skulle linjen fortsätta vidare under havet till Degerö och det nya bostadsområdet som kommer att byggas i Kronbergsstranden. En projektplan över sträckan Böle–Skatudden har gjorts år 2001. De första delarna av den andra linjen blir klara tidigast på 2020-talet.
Flertal internationella företag deltar i byggandet av Västmetron. Ledande svenska motortillverkaren ABB levererade de första motorerna luftväxling. De tillverkas vid ABB:s fabrik för specialmotorer i Vasa. Fabriken i Vasa har det globala ansvaret för de lågspänningsmotorer för utrymmen med explosionsrisk som bolaget tillverkar.

Text: Markku Björkman, frilansjournalist

I Finland är berggrunden av utmärkt kvalitet för metrotunnelbyggen. Men också i en hård berggrund finns det zoner med vittring och sprickbildning, vilka i kombination försvårar byggandet, speciellt när tunneln dras under havet. Med tanke på byggandet är det
viktigaste att reda ut var de svaga punkterna ligger.