Framtidens urbana förskolor är de som byggs på hustaken.

Framtidens urbana förskolor är de som byggs på hustaken.

Dagis på MalmöhustakI Malmö har nyligen bygglov beviljats för två kompletta förskolor på taken till befintliga fyravåningsbyggnader. Och fler takförskolor är på gång.

Bonuseffekterna blir en både grönare och mer förtätad stad.

Ett par hundra av Malmös förskolebarn leker redan nu utomhus två, ibland tre våningar ovan mark.  Deras drygt tio år gamla dagisgårdar ligger uppe på tak som ansluter till förskolelokaler inrymda i antingen omvandlade bostadslägenheter eller kontor.

De nu lovgivna projekten tar utvecklingen ett steg längre. I båda fallen byggs även förskolans lokaler på taken.

Om drygt ett år spirar ett grönskande taklandskap på toppen av ett fyra våningar högt parkeringshus intill trafikintensiva Södra Förstadsgatan i Malmös innerstad. En förskolebyggnad för sex avdelningar utformad i ett och ett halvt plan med långsträckta, svagt lutande tak och delvis överglasade rum tar plats i mitten.

De flacka taken med tålig växtlighet är lekytor. ”Marken” runt om byggnaden ges ett mer pedagogiskt innehåll med lådor för växtodling eller fyllda med sand, singel och flis. Fruktträd och fjärilsattraherande blommor bidrar också till natur-och trädgårdskänsla.

Här finns sedvanliga lekredskap förstås. Tysta vrår där små barn kan sova middag utomhus, solsegel och skärmväggar för ökad rumslighet och möjlighet till skugga ingår också i planen. Helt utöver det vanliga är en långsamgående lyftplatta på vilken barnen ska förflyttas mellan lekytorna på förskolans tak och ”markplanet”.

Anläggningen är säkrad för fallolyckor med ett manshögt glasräcke utmed hela fastighetsgränsen. Det går inte att klättra på och hindrar inte utsikten.

Arkitekten Zoltan Kiss är nöjd med att hans projektidé och gestaltning nu fått allt gehör som behövs. Ur bullersynpunkt finns inga hinder och förskolan klarar också luftkvalitetsnormen.

-Luftföroreningar och trafikbuller är kanske det första man förknippar med placeringen av en förskola på ett parkeringshus intill en stor stadsgata, men som vi sett här innebär det inte nödvändigtvis problem.

-Min högsta önskan var att bygga förskolan i massivt trä, i linje med vår övergripande ambition att åstadkomma ett föredöme i miljöhänseende. Underliggande konstruktion har emellertid visat sig inte klara lasten som ett massivträhus utgör, så därför blir det en lätt konstruktion med stålstomme.

Förskolan, som ska drivas i kommunal regi, upptar 3 000 kvadratmeter av ett tak till en byggnad uppförd på 60-talet. Under taket finns ett parkeringsdäck i tre plan. Markplanet upptas av kommersiella lokaler. De här verksamheterna ska bestå.

Fastighetsrättsligt finlir krävs för att genomföra förskoleprojektet. Den befintliga fastigheten delas i den meningen att taket övergår i en nybildad fastighet. Ägare till den blir fastighetsbolaget KunskapsPorten som specialiserar sig på profilbyggen.

-Vi köper helt enkelt loss taket av den varuhuskedja som äger den befintliga fastigheten, förklarar Zoltan Kiss. Förutom taket disponerar förskolan befintliga huvudtrapphus som har två stora hissar. Det går också att köra bil hela vägen upp till förskolan.

-Det är väl inte en möjlighet vi vill ska utnyttjas för  den dagliga hämtningen och lämningen av barnen, utan får förbehållas brådskande transporter.

Bara några hundra meter bort från Zoltan Kiss fantasieggande skapelse, planerar fastighetsbolaget Atrium Ljungberg för en takförskola på handelscentrat Mobilia. Här är gård och förskolebyggnad separerade från varandra men även den lösningen har fått klartecken från Stadsbyggnadsförvaltningen.

Flera exploateringsföretag med takförskolor på programmet står på tur. Statliga  fastighetsbolaget Jernhusen är ett exempel. Ägaren till SJ:s fastigheter är med och utvecklar Södra Nyhamnen strax norr om Malmö Centralstation till en ny stadsdel som kombinerar verksamheter och bostäder med utmärkt kollektivtrafikläge. Takförskola finns med i den andra utbyggnadsetappen  med beräknad projekteringsstart 2015.

 

Text: Bitte Nord, frilansjournalist

 

 

 

 

/ Faktaruta bakgrund/

Fler och fler småbarnsfamiljer väljer att bo kvar i Malmös innerstad i stället för att som tidigare flytta till villa i ytterområden eller kranskommuner. Det nya beteendet kräver utbyggd barnomsorg. Men i de delar av stan där behovet av nya förskoleplatser är stort finns i princip ingen byggbar mark kvar.

Det här var motivet till att Malmö stad under 2011 utredde möjligheten att bygga förskolor på tak, inte minst med tanke på den förestående stora exploateringen av  gamla centrumnära hamn- och industriområden.

I utredningen deltog berörda förvaltningar; stadsbyggnadskontoret, LiMa (lokalförsörjning i Malmö), fastighetskontoret, miljöförvaltningen och Stadsfastigheter. Med facit- efter studiebesök på takförskolor i bland annat Köpenhamn- i hand, sammanfattade utredningen sina synpunkter på takförskolor så här;

*Utemiljö på tak bör kompletteras med tillgång till grön yta i förskolans omedelbara närhet.

*Säkerheten; fallrisk och utrymningsvägar måste hanteras. Fallskydd måste

anordnas så att det inte går att klättra upp på men ska tillåta utsikt antingen

genom fönster eller att transparent material använd.

*Bättre med förskola på tak än förskoleutemiljö på vanlig bostadsgård

*Material och utrustning som placeras på tak bör vara av bättre kvalitet än den

som används på mark. Underhåll och utbyte är mer komplicerat.

*Mer utsatt för sol och vind. Lämpliga skydd kan skapas med kreativitet.

*Takförskola ökar stadens grönska

*Förskolelokalerna bör ligga i direkt anslutning till uteytan.

 

fakta

Normen säger att friytan på en förskolegård bör vara 2000 kvadratmeter, alternativt 30 kvadratmeter per barn, allt enligt uppfattningen att det behövs yta för att leken ska ta fart, men också för att mindre gårdar utsätts för hårdare slitage vilket försämrar lekvärdet.

Om ytan är mindre, vilket är fallet med befintliga och projekterade takförskolor i Malmö, kan bristen kompenseras.

-Då måste man jobba mer med innehållet, säger Klara Wallby som är landskapsarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen.

Stadsbyggnadsförvaltningen i Malmö tillämpar sedan några år tillbaka begreppet lekvärde i bygglovsprocessen för förskolor. Lekvärdesfaktorn [A1] beräknas utifrån sju olika parametrar; Friyta, zonering av gården, tillgänglighet, vegetation och topografi, integrering av lekutrustning i landskapet, möjlighet till förståelse av sin omvärld, utsikt över grönska/ samspel mellan ute och inne.