Göteborg rustar för ett förändrat klimat

Göteborg rustar för ett förändrat klimat

AlvstadenGoteborg-Kartor-www-Cmyk

I Göteborg har planeringen för klimatanpassning pågått länge. Ulf Moback berättar om det arbetet – och han tror inte staden behöver flyttas förrän om sisådär ett par hundra år. Men han ser också betydligt mer näraliggande risker med en obefintlig samordning från statsmakternas sida.

Sandy i New York, Kathrina i New Orleans, översvämning i England, skred och rasande vägar i Sydnorge, Köpenhamnsregnet och stormen Gudrun. Antalet väderrelaterade händelser som drabbar samhällen ökar. Ibland på avlägsna platser, men även i vår närhet. Den globala uppvärmningen i kombination med att vi blir fler på jorden är säkert en bidragande orsak till dessa händelser. USA: s utrikesminister John Kerry uppmanade alla länder att svara på ”den största utmaningen i vår generation” i februari i år. Han uttryckte att klimatförändringarna rankas bland världens mest allvarliga problem – till exempel pandemier, fattigdom, terrorism och spridning av massförstörelsevapen.

Göteborg eller ”Gotarnas borg”, namnet säger oss vad syftet med staden en gång var: en befästningsanläggning för att landet skulle ha förbindelse ut mot havet såväl ur handels- som krigssynpunkt. Därför grundades staden i ett låglänt träskområde för att den skulle bli svår att inta för anfallande trupp. Med tanke på ett framtida högre hav och svåra geotekniska problem är platsen idag inte idealisk.

1600 – 1700-talets Göteborg en befästningsanläggning
I Göteborg har vi i under lång tid arbetat med hur vi kan göra staden mer robust i förhållande till extrema väderhändelser och ett förändrat klimat. Vi är nu inne i ett intensivt skede där vi bland annat bygger en hydromodell, utvärderar olika typer av skyddsåtgärder, skriver nya rekommendationer för planering och byggande samt förbereder ett beslutsunderlag så att våra förtroendevalda kan ta ett inriktningsbeslut om på vilket sätt vi ska göra staden bättre rustad för denna typ av påfrestningar.

En översiktlig förstudie av en kostnads nyttoanalys med yttre skydd kontra älvskydd är så gott som klar. I en sådan analys skannas en rad osäkerheter, men indikerar att det är lönsamt att utföra åtgärder och att ett yttre skydd, om det är möjligt att genomföra, är ett bättre alternativ än älvskydd eftersom större områden skyddas.

I hydromodellen som egentligen är ett antal delmodeller, kopplar vi ihop markyta, åar, älv, hav och rörsystem under mark i integrerade datamodeller. Därefter simulerar vi olika händelser som högvatten från havet, höga flöden i åar eller kraftiga skyfall. Vi testar också olika typer av skyddsåtgärder. Arbetet med hydromodellen avslutas efter sommaren med en mer preciserad kostnads nyttoanalys där vi jämför ett yttre skydd mot havet med ett skydd vid älvkant. Modellen kommer att användas för att prioritera rätt åtgärder för att bland annat möta högvatten från havet och kraftiga skyfall.

Vid högvatten från havet sker baktryck i vattendrag som mynnar ut i Älven och stora områden översvämmas. Skydd vid älvkant behöver därför kompletteras med dämmen och pumpar vid åarnas utlopp i älven. En förstudie på detta är genomförd.

Exempel på lokalt dämme som skulle kunna placeras vid Säveåns utlopp i Göta Älv för att förhindra baktryck i ån vid högvatten i havet
Under året planerar vi att genomföra en förstudie av yttre skydd. Det behövs två öppningsbara barriärer. En vid mynningen Göta Älv och en som tar hand om vattnet från Vänern vid förgreningen Göta – Nordre Älv. Om yttre skydd väljs kommer det att ta lång tid innan det är på plats. Prövningen av miljöintressen och andra intressen är omfattande och organisation och finansiering för byggande och drift av en sådan anläggning måste också beredas. Erfarenheter från Nederländerna betonar vikten av transparens i beslutsunderlaget, eftersom det innebär en lång beslutsprocess och det är alltid bra att kunna gå tillbaka för att se hur det har tänkts tidigare.

Exempel på yttre öppningsbar barriär utanför Älvsborgsbron för att skydda staden mot högvatten från havet.
Vi har tid för ett noggrant och systematiskt arbete. Om vi går på senaste rapporten från FN:s klimatpanel troliga värde för deras värsta scenario så kommer havet att stiga drygt 6 dm till 2100. Göteborg har en liten landhöjning och runt 2060 kommer havshöjningen att ta över landhöjningen. Senare delen av 2000 – talet bör således åtgärder vara på plats.

Under våren kommer ett forskningsprojekt, ”Adapting Cities to climate induced risks” att avslutas som berör en annan del av klimatförändringen. Projektet har finansierats av Forskningsrådet Formas, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Trafikverket och Riksantikvarieämbetet. Projektet har utförts i samverkan mellan Göteborgs och Linköpings universitet, Statens Geotekniska Institut, COWI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikverket och Göteborgs stad.

Hur påverkar klimatförändringen individen? Vilka är de sårbara grupperna? Syftet med projektet har varit att ta fram kunskap och metoder som bidrar till att underlätta en integrerad bedömning i den fysiska planeringen. Som en del av detta har exempel på arbetssätt och åtgärder för att minska värmestress, översvämningsrisker, förbättra luftkvaliteten och minska sårbarheten i samhället tagits fram och deras betydelse med avseende på ett flertal miljömässiga och social aspekter belysts.

Gatuträd jämnar ut temperaturen i staden över dygnet
För att klara ”den största utmaningen för vår generation” bör regeringen utse ett departement som har samordningsansvaret för frågor om anpassning till ett förändrat klimat. Idag är det allas eller ingens ansvar, varför hittills alltför lite görs på statlig nivå. Det råder delade meningar om Sverige har någon utpekad nationell strategi och vilken myndighet som egentligen har huvudansvaret. Bara att detta är oklart säger en del. Det finns inte någon långsiktighet på statlig nivå i hur klimatanpassningen ska gå till, vem som ska göra vad och hur det ska finansieras.

Det största problemet är det befintliga byggnadsbeståndet och här har kommunerna väldigt liten möjlighet att göra åtgärder. Statliga anslaget för förebyggande åtgärder till översvämningar ras och skred är endast på 18 miljoner i hela landet vilket är försvinnande litet i förhållande till behovet. Nya kreativa finansieringsformer behövs eftersom åtgärder enbart i Göteborg kommer att kosta 15 – 20 miljarder.

Staden efterlyser också ändringar i såväl plan- och bygglagen som miljöbalken med flera andra lagar för att undvika framtida suboptimeringar och onödigt långa handläggningstider.

Frågan har ibland väckts om det inte är dags att flytta Göteborg beroende på dess utsatta läge. I ett perspektiv fram till 2100 är min bedömning att det inte är aktuellt. På 300 års sikt kan situationen däremot vara en annan. Historiskt sett har Göteborg flyttats ett antal gånger, men äldre stadsbildningar var betydligt enklare än dagens komplexa struktur.