09 dec Havet stiger
Skåne förbereder sig för framtidens permanent högre havsnivåer. Ute i kommunerna pågår planering, om än i lite olika tempo och inte alltid i den riktning som vore mest önskvärd.
Åtföljd av en klass 3-varning drog stormen Sven in över den skånska västkusten den 5 december 2013 med vindstyrkor på upp till 40 meter per sekund och vågor som på sina ställen nådde fyra meters höjd. Stränder spolades bort, kustnära marker dränktes, klitter raserades, källare översvämmades och i Helsingborg fick restauranggäster fly hals över huvud när restaurangens fönster krossades av vågkraften.
I Öresund noterades tre nya vattenståndsrekord. I norra delen uppmättes 167 centimeter över normalt medelvattenstånd, i Barsebäck 155 centimeter över medelnivå, medan vattenståndet söder om Öresundsbron sjönk till 150 centimeter under medel.
Hotfullt hav
Till slutet av det här seklet har medelvattennivån i haven ökat med 100 centimeter, befarar bland andra FN:s klimatpanel IPCC. Då behövs det inte en extrem väderhändelse av stormen Svens kaliber för att orsaka skoningslös förödelse. Men med 85 år kvar av seklet och den förväntade havsnivåhöjningen kan hotet kännas både avlägset och svårt att greppa. De skånska kommunerna, framför allt de 16 kustkommunerna står inför den utmanande uppgiften att reflektera, planera och fatta beslut om skadeförebyggande åtgärder i en fråga på mycket lång sikt, med stor inneboende osäkerhet och förenad med mycket stora kostnader. Det gör det svårt att gå från ord till handling.
Men ur ett länsstyrelseperspektiv sett är viljan god och det nödvändiga arbetet går framåt.
– Vi har haft frågan på bordet i vart fall sedan 2007 då vi i ett pilotprojekt tillsammans med Vellinge tog fram rapporten ”Stigande havsnivåer” och vi uppfattar nog att generellt har det vuxit fram en betydande insikt om allvaret i problematiken. Klimatskeptikerna som fanns då finns inte längre, vad vi kan märka, säger Therese Ehrnsten på Länsstyrelsen Skåne.
Fyra stora stormar de senaste fem åren har sannolikt bidragit till en ökad tilltro till klimatprognoserna, för att man ser att redan dagens situation är tillräckligt allvarlig.
– Alla kommuner visar engagemang och jag tror inte att arbetet skulle ha kunnat komma så mycket längre än det har gjort, konstaterar Therese Ehrnsten.
Eftersom Skåne inte är homogent vad gäller riskbilden för klimat i förändring behöver alla inte göra samma saker samtidigt. Till exempel kan tidsfristen till beslut om vilka delar av kusten som ska eller inte ska skyddas, variera från kommun till kommun.
Sedan 2008 kräver plan- och bygglagen att hänsyn tas till ett förändrat klimat i den fysiska planeringen. De kommuner som då låg i startgroparna för att ta fram nya översiktsplaner lyfte också in frågan om klimatanpassning. Idag har dessa tagit frågan en nivå högre och arbetar med handlingsplaner och strategier. Men det finns också kommuner som gjort sårbarhetsanalyser, översvämningskarteringar eller detaljstudier över särskilda områden utan att de här kunskapsunderlagen hittat sin plats i översikts- eller detaljplanering och därmed saknar
de verkan.
Inom ramen för regeringsuppdraget att ta fram regionala handlingsplaner för klimatanpassning har Länsstyrelsen Skåne beräknat att 23 000 bostadshus och kyrkor ligger under tre meter över havet. Med givna förutsättningar (ökad medelvattennivå i kombination med tillfälligt höga vattenstånd) hotas de av översvämning i framtiden. 25 500 hektar mark riskerar att gå samma öde till mötes.
Behovet av att klimatanpassa krockar med dagens stadsutvecklingstrend att bygga bostäder i vattennära lägen och exploateringstrycket i Skåne är särskilt hårt utmed Öresundskusten och Sydkusten.
Länsstyrelsen vill undvika att det tillkommer fler byggnader i olämpliga lägen och ett av det 50-talet förslag på insatser som bollas med kommunerna är att dessa upphäver outnyttjade byggrätter vars genomförandetid gått ut.
Svag vilja
Viljan till det hos kommunerna har i remissyttranden konstaterats vara mycket liten. Bara en, Skurup med kust mot Östersjön, blev intresserad och beslöt ge insatsen en chans. Men i dialogen med berörda fastighetsägare mötte förslaget kompakt motstånd och efter två informationsmöten under våren 2015 fann Skurup det för gott att backa från förslaget. Kommunpolitikerna bedömer det som ”politiskt ogenomförbart”.
Upphävande av överårig byggrätt är det av länsstyrelsens insatsförslag som kommenterats mest under remissen. Att döma av de många kommentarerna är det en fråga som har stor relevans, lyder länsstyrelsens tolkning.
”Politiskt ogenomförbart” ansågs också insatsförslaget att kommunerna ser över den befintliga bebyggelse som ligger i riskzonen och tar ställning till vilka delar av den som bör finnas kvar på lång sikt.
I sin regionala handlingsplan konstaterar länsstyrelsen att det troligen inte är miljömässigt och samhällsekonomiskt hållbart att skydda hela Skånes kust och att det är upp till kommunerna själva att ta ställning till vad som skall skyddas. N ä r det ställningstagandet m å s t e göras varierar från plats till plats beroende på förutsättningar såsom höjd över havet, lokalisering i landskapet, markanvändning och översvämningskonsekvenser.
”Politiskt ogenomförbart” kommer alltså inte att vara en hållbar inställning i längden.
Text: Bitte Nord, frilansjournalist
Stadsbyggnad frågade några kommuner hur de hanterar de stigande havsnivåerna. Så här svarade de
Höganäs i nordvästra Skåne har 60 kilometer kust. Vid kombinationen en meter högre medelvattennivå och tillfälligt högvatten vid storm är 17 kilometer kust utsatt. I kommande översiktsplan, som beräknas bli antagen till våren, redovisas kommunens ställningstagande till ny be- byggelse i riskområden. Höganäs håller också på att ta fram en förvaltningsplan för kusten som ska redovisa vilka åtgärder som är nödvändiga, hur prioriteringen ser ut och vilka sträckor av kusten kommunen ska ta ansvar för.
Landskrona har 30 kilometer kust utmed Öresund. Enbart en högre medelvattennivå får bara effekter på bebyggelse i fritidsbåtshamnarna där enstaka, mindre byggnader är i farozonen. Kommunen har mycket värdefull natur i form av unika salta strandängar utmed E 6 söderut. Strandängarna är ett potentiellt översvämningsområde redan idag liksom Saxtorpsåns delta. Hur problematiken med de här naturområdena skulle kunna hanteras kommer att belysas i den klimatanpassningsplan som är under utarbetande. Frågan om att säkra E6 diskuteras med
Trafikverket.
Lomma Av kommunens 20 kilometer långa kust ligger tre kilometer i riskzonen för översvämning om havsnivån höjs såsom det befaras och kombineras med tillfälligt högt vattenstånd. Men under de närmaste 20-30 åren är det ändå inte havet som ses som det största översvämningshotet utan inlandsvattnen, särskilt Höje å som rinner ut i Lommabukten. För att förhindra att den orsakar översvämningar i Lomma behöver motåtgärder sättas in i andra kommuner som Höje å rinner igenom. Ett tidigare mellankommunalt samarbete i åfrågan har numera ersatts av ett vattenråd. För att skydda kommunala anläggningar i strandnära läge i tätorten har fattats beslut om att anlägga en lång skyddsvall mellan strand och tomtmark. Vallen kommer att beröra ett 80-tal villafastigheter på så sätt att de får sin havsutsikt mer eller mindre skymd. Mark- och miljödomstolen godkände nyligen vallbygget i en vattendom. Lomma kommun arbetar också med att säkra tillgången på natur och har nyligen börjat anlägga ett naturområde på tidigare jordbruksmark. I kommunens senaste översiktsplan från 2010 redovisas framtida markanvändning och specifikt markområden som reserveras för klimatanpassningsåtgärder till exempel mark som får svämma över, kompensationsområden för hårdgjorda ytor, dammar och markreserver för vägar/järnväg.
Ystad har sedan länge ett delvis problematiskt förhållande till havet eftersom vissa delar av kusten är hårt utsatt för erosion. Havet slukar mer eller mindre av stränderna. Kommunen utför så kallade strandfodring, det vill säga man fyller på med sand där det behövs. Drygt 17 hektar detaljplanelagd mark ligger i dag inom potentiella översvämningsområden. Med den förväntade ökningen av medelvattennivån under det här århundradet hamnar omkring 23 hektar detaljplanelagd mark i riskzonen för översvämning.
2008 antogs en policy för förvaltning och skydd av kusten och tre år senare en handlingsplan som uppdateras vart 4:e år och ska fungera som underlag vid budgetarbetet samt vid planering av nya bostadsområden. Handlingsplanen innehåller också rekommendationer om hur olika områden längs kusten bör förvaltas med hänsyn till erosion och framtida översvämning.
Vellinge och Kristianstad är kommunerna som har den mest omfattande översvämningsproblematiken i Skåne. Vellinge är låglänt och omgivet av hav i tre väderstreck. Av den 76 kilometer långa kusten utgörs 40 kilometer av sandstrand. I omedelbar anslutning till stränderna ligger de tre tätorterna Skanör, Falsterbo och Höllviken. Mycket stora delar av bebyggelsen ligger under 3 meter över havet.
Kommunen är inriktad på fortsatt utbyggnad i riskområdena och säger sig kunna skydda all befintlig och tillkommande bebyggelse här bland annat genom att bygga upp vallar och höja vägbankar. Länsstyrelsen, som granskar alla antagna detaljplaner, anser däremot inte att de här åtgärderna ger ett tillräckligt robust skydd i alla lägen och upphävde nyligen en plan för ett tiotal lägenheter i Skanörs centrum.
Det omfattande system av vallar i strandnära lägen som Vellinge avser att uppföra som ett yttre skydd kan emellertid strida mot miljöbalken och kommunen förbereder nu en ansökan till mark- och miljödomstolen för att få saken prövad. Tidigare i höstas inleddes en omfattande provborrning utmed stränderna för att få klarhet i geotekniska förhållanden. Borrningarna ska ge svar på frågan om det går att belasta markerna med jordvallar och andra typer av byggda skydd.
Helsingborg Staden ligger till stor del på den så kallade landborgen 20–40 meter hög, men mellan havet och landborgen finns många samhällsviktiga funktioner och miljöfarliga verksamheter på riskabelt låg höjd över havet.
Ett scenario med 2,7–4 meter tillfälligt högre vattennivå (inkluderande en meter högre medelvattennivå) berör centralorten nedanför landborgen på en sträcka av sju kilometer och villabebyggelse i kustnära småorter på en sträcka av fyra-fem kilometer. Sammanlagt befinner sig ungefär hälften av Helsingborgs kust i riskzonen för översvämningar.
Genom att ställa krav på säkerhetshöjande åtgärder som tål översvämning och att bostadsbebyggelse ska klara nivån 3,5 meter över havet tillåts nybyggnation i centralortens riskområden såsom till exempel de stora stadsutvecklingsprojekten i hamnområdena. Restriktivitet råder för nybyggen på landsbygd och mindre orter.
Arbete pågår med att ta fram förslag på insatser som ska minska översvämningsriskerna för de mest utsatta delarna av staden inklusive det gamla fiskesamhället Råå och frågan om höjda vattennivåer är ständigt på tapeten i diskussionen om nya detaljplaner och bygglov. Ett övergripande pågående projekt är klimatanpassningsplanen som ska tydliggöra vem som har ansvar för vad och på gång är arbetet med att klimatsäkra bangård och kollektivtrafiknavet Knutpunkten. I det involveras alla aktörer med anknytning till stationsområdet.
Exempel på redan vidtagna åtgärder är att den norra tunnelmynningen av Västkustbanan har fått förstärkt skydd.