Från bullrig E4 till mysig stadsgata

Från bullrig E4 till mysig stadsgata

e4-sundsvallAtt göra om en motorväg till stadsgata är inte gjort utan komplikationer. I Sundsvall har en massiv proteststorm från bilvänner kantat det pågående projektet. De vinster som kommunen ser med förändringen har varit svåra att kommunicera.

Och dessutom är det Trafikverket som äger processen och som också behöver övertygas om att fokus ska ligga mer på människorna än på bilarna.

– Det krävs mycket dialog för att nå fram till vår vision om en mer hållbar stad, men det går, säger Susanne Klockar Öhrnell och Maria Chruzander, chefer inom kommunens stadsbyggnadskontor.

1997 togs beslutet att bygga en bro för E4 över Sundsvallsfjärden. Anledningen var främst att korta restiden för fordonstrafik. Sundsvall med sin långa kedja av trafikljus var länge en ökänd norrländsk stoppkloss, inte minst för yrkestrafiken.

När bron sedan blev byggd och invigd 2014 så stod Sundsvall med en överbliven motorväg genom de centrala delarna. Den gamla genom-
farten, väg 562, var nu både överdimensionerad och på tvärs mot den kommunala stadsvisionen som förespråkar mer folkliv kring mer förtätade stadsmiljöer.

– E4 med dubbla körfält i båda riktningar har i alla tider fungerat som en barriär mellan stadskärnan och inre hamnen samt mot andra omkringliggande områden, säger Susanne Klockar Öhrnell, planchef, Sundsvalls kommun.

I avtalet som upprättats mellan kommunen och Trafikverket är det bestämt att den senare också har ansvar för att bygga om den gamla E4 till stadsgata, något som just nu planeras och som rent konkret kommer att påbörjas under 2018. De stora utmaningarna har här varit två till antalet. Dels har det inte varit enkelt att få ihop alla trafiktekniska ambitioner och regelverk som Trafikverket utgår från, med kommunens stads-
vision. Dels har det också visat sig vara en svår uppgift att till medborgarna kommunicera fördelarna med en ombyggnad av genomfarten.

Inom den kommunala delen av projektet har Susanne Klockar Öhrnell jobbat tätt tillsammans med gatuavdelningens chef Maria Chruzander. De har gemensamt med en arbetsgrupp ägnat mycket kraft åt att jämka samman Trafikverkets ombyggnadsplan med den egna stadsvisionen. De båda cheferna sticker inte under stol med att det är en rejäl utmaning att genomföra sin vision när man inte äger processen.

– Trafikverkets roll är till stor del fokuserad på att ordna så bra framkomlighet som möjligt för motordrivna fordon. Därför har det varit en lärorik process för oss alla att arbeta med mål- styrning inom trafikplanering för att bygga en modern, hållbar stad, säger Maria Chruzander.

Bengt-Erik Eriksson som är Trafikverkets samordnare i projektet håller med om att de båda aktörerna delvis haft
olika utgångspunkter, men är tydlig med att han stödjer kommunens strävan.

– Trafikverket bygger vanligtvis inte stadsgator, men nu skrevs avtalet så vilket man kan ha synpunkter på. Här gäller det för oss att bidra till en stadsmiljö med färre bilar och där det är lättare att vistas för människor, men samtidigt få trafiken att flyta, säger han.

Det som är svårast för Trafikverket är att vid två tillfällen under dagen, cirka 15 minuter på morgonen och 15 minuter på eftermiddagen, göra så att köer undviks vid den norra avfarten från E4 in mot stadskärnan.

– All övrig tid har vi överkapacitet. Kan vi bara skapa en liten beteendeförändring hos en del av bilisterna, få dem att åka vid liten annan tidpunkt eller transportera sig på annat sätt så löser vi det.

Stadsvision Sundsvall grundar sig på kommunens planer och djupgående analyser över hur näringsliv och medborgare vill att Sundsvall ska utvecklas. Visionen togs fram 2007 och siktar mot år 2037.

En mer hållbar stadsmiljö och bättre luftkvalitet ska uppnås. Centrala delar av visionen är att stadskärnan ska förtätas och stadslivet flytta närmare vattnet, samt att gröna stråk och den klassiska kvartersstaden ska få chans att växa. Samt den minst sagt viktiga punkten att trafik ska tillåtas på människans villkor.

– Det handlar om att underlätta för gång- och cykeltrafik. Eftersom trafikmängden på genomfarten minskat från 34 000 fordon per dygn till 22 000 så skapas också en möjlighet att ta steget mot en ny stad. Det har vi inte kunnat göra tidigare, säger Susanne Klockar Öhrnell.

– Vi ser att bostadsbyggandet på gammal industrimark mellan gamla E4 och havet nu redan satt hög fart, så förtätningen är redan igång vilket förstås är mycket glädjande, säger Maria Chruzander.

När planerna presenterades på att bygga om den fyrfiliga vägen till tvåfilig väg och även sänka hastighetsgränser så startade en hetsig debatt. Sundsvalls Tidning hade flera artiklar med kritiska personer som intervjuades, det kom många insändare och inte minst var det högljutt motstånd
mot planerna i sociala medier.

Även politiskt hettade det till när oppositionen valde att förespråka fyra filer.

Protesterna handlade främst om oro för att det ska bli långa bilköer. Både Susanne Klockar Öhrnell och Maria Chruzander medger att det varit en tuff tid. De kände helt enkelt att visionen om en bättre stadsmiljö helt skymdes av åsikter från dem som värnade trafiken.

– Debatten blev snedvriden och vi lyckades inte kommunicera varför vägen ska byggas om och vilka stora vinster som finns för Sundsvall, säger Maria Chruzander.

Sundsvall har cirka 5 000 invånare i stadskärnan. Det är jämförelsevis en låg siffra om man tittar på andra städer med 100 000 invånare. Man kan därför dra slutsatsen att det är relativt få andra som drar en lans för livsmiljön i stadskärnan. Desto fler vill att det ska gå fort att köra bil i den.

Sundsvalls stadskärna, Stenstan, är omgiven av fler barriärer än nämnda genomfart. Järnvägen, E14, Selångersån samt flera verksamhetsområden ligger i den dalgång som bildas mellan de två stadsbergen. Läget ger stadsnära natur men den utsträckta bebyggelsen har också medfört att bilismen vuxit sig stor och betydande. Till de mest högljudda motståndarna till det nya Sundsvall hör också branschorganisationen Motormännens riksförbund.

Sundsvalls kommun har dock lyckats skapa en bättre dialog med medborgarna i ämnet genom att bjuda in till öppet hus
och samråd. En chat på kommunens hemsida och kampanjen nyasundsvall.nu, med syftet att berätta om alla förändringar som är på gång och varför, har gjort att tonläget dämpats i debatten.

Nu gäller det att få de 80 miljoner kronor som Trafikverket budgeterat för ombyggnaden att räcka till så mycket stadsvisionär hållbarhet som möjligt längs den 2,6 kilometer långa sträckan.

Text och foto: Anders Lövgren, frilansjournalist