05 sep Det automatiserade transportsystemet och staden
Det automatiserade transportsystemet kommer påverka allas våra liv på helt genomgripande sätt. Förändringen kan mycket väl bli större än den som den smarta mobiltelefonen innebar när den kom, en förändring som vi faktiskt bara sett början på ännu.
Jag är optimist. Jag är övertygad om att det automatiserade transportsystemet har en betydelsefull roll att spela i mänsklighetens omställning till det hållbara samhället. Ingen framtidsutsikt har någonsin haft helt rätt men med visioner, kloka beslut, mod att göra annorlunda, samarbete och mycket framförhållning kommer vi gemensamt tvärs de olika inblandade aktörerna kunna påverka utvecklingen åt rätt håll.
Vad är det automatiserade transportsystemet?
När man pratar om självkörande bilar pratar man om ett av de första exemplen på aktörer i det automatiserade transportsystemet. Men det automatiserade transportsystemet kommer omfatta mycket mer än så. Man kommer skapa självkörande lastbilar och bussar också. Men även det är bara en del av den disruption vi står inför. Lätta godstransporter kommer till stor del tas omhand av självkörande små hjulburna drönare, så kallade pods. Och större pods kan flytta människor sista kilometerna från till exempel en tågstation till hemmet. För att optimera rutter, nyttjandegrad och annat kommer transporterna vara uppkopplade. Trafikledning baserad på analys av till exempel trafikmönster, behov, tid på dygn och nytta kommer reglera viktiga delar av transportflödena. Och transporterna kommer ske i stadsmiljöer, både nya och gamla. Helheten av bland annat transporter, trafikledning och uppkoppling i nya och gamla trafikmiljöer kallar jag för det automatiserade transportsystemet.
Ett par framtida scenarier
1: Det är mörkt ute. Du står i kön till biografens insläpp,
lite stressad. Antagligen har reklamen börjat redan och nu kommer du få be en halv rad av biobesökare om ursäkt när
de måste resa sig, sen som du är. Det regnar, och som vanligt korkades trafiken igen av en massa självkörande bilar som fyllde upp gatorna när folk ville beställa transporter istället för att åka kollektivt. Det utökade antalet körfält som skapades när parkeringarna togs bort i staden fylldes snabbt upp av tomma och lastade förarlösa bilar på väg till upphämtning eller avlämning av gods och människor. Ända sedan trafikökningen har det varit hopplöst att komma fram. Nästan framme vid insläppet nu. Du stålsätter dig inför prövningen som väntar i salongen och visar fram mobilen med biljetten. Skönt att det snart är över…
2: Det är mörkt ute. Du sitter på uteserveringen utanför biografen och även om det regnar är det behagligt under taket i den ljumma höstkvällen. Det är dags att gå in till föreställningen snart, men du har fortfarande tid att äta upp din smårätt i lugn och ro. Uteserveringen ligger på en gammal parkeringsplats som gjorts om till ett litet torg och i den nyplanterade allén utanför flyter en kombination av pods och cyklar förbi. Du tog tåget in och eftersom det regnade tog även du en självkörande pod sista biten till och från tågstationen. Sedan en stor del av de automatiserade godstransporterna började köras på natten och trafik- systemet optimerades för en blandning av självkörande bilar, lastbilar och pods under trafikledning på staden har många nya mysiga miljöer som denna kunnat uppstå. Och det är lättare att hålla tiden. Dags att gå in. Du betalar på din smartphone, reser dig upp och går inåt mot salongen. Detta blir en bra kväll…
Analys: Dessa två scenarier är naturligtvis tillrättalagda och skapade som ytterligheter men bägge är helt möjliga. Självkörande bilar som sköter person- och godstransporter kommer till exempel förvisso minska parkeringsbehovet, men trafiken kommer öka i ett sådant scenario. Det är viktigt att minnas att det automatiserade transportsystemet skiljer sig från det befintliga på det sättet att medvetna och samordnade insatser från aktörer i systemet kan skjuta till exempel balansen mellan pods och bilar. Om man från städers och myndigheters sida helt överlåter åt marknadskrafterna att styra vilken transportlösning som kommer införas kommer man i efterhand få anpassa sig till den lösning som råkar vinna. Men om man skapar en vision och plan för hur man vill utnyttja de nya möjligheterna, och vilken roll man vill spela i att få det att hända, är det absolut möjligt att skjuta framtiden mot scenario 2.
Tidshorisonter och drivkrafter
Den grundläggande drivkraften är prestandaökningen i datorer, och på senare år även sensorer, som funktion av kostnad. Detta brukar gå under benämningen Moores lag. Det är denna utveckling som till exempel gör att man idag för cirka 10 000 kronor kan köpa en kamerautrustad flygande drönare som kan navigera själv, har autopilot och filmningsförmåga och kan undvika kollisioner. För inte många år sedan var man tvungen att köpa ett militärt spaningsflygplan för många miljoner för att få samma förmågor. Datorer och sensorer som är tillräckligt kraftfulla för att förstå och hitta vägar fram genom komplicerade trafikmiljöer med trafikregler, hinder, fotgängare, bilar och andra trafikanter har snart en så låg kostnad att det är möjligt att utrusta fordon med dem. Om ytterligare några år kommer de vara så billiga att små hjulburna pods kan utrustas med samma förmåga, helt analogt med exemplet på spaningsplanet och den flygande drönaren.
Detta är alltså en utveckling som kommer hända, men livslängden på fordon och hur stor andel av fordonsflottan som är utrustad med självkörandeförmåga kommer att göra att tidshorisonten blir längre än man först kan tro. Lagkrav, säkerhetsfrågor och andra förutsättningar kommer också driva upp tiderna tills påverkan börjar märkas. Något paper pekar på att effekten av självkörande bilar på systemnivå börjar synas först kring 2030. Men andra aspekter av det automatiserade transportsystemet kan komma mycket snabbare – pods levererar redan nu gods i olika försök i flera städer i världen, och de kan rullas ut på marknaden mycket snabbare än till exempel bilar.
Möjligheter och utmaningar
Det automatiserade transportsystemet kan alltså möjliggöra bättre, effektivare och människovänligare städer. Godstransporter med pods kan till exempel göras tyst och effektivt på natten, pods för transport av människor kan lösa sista kilometern – problemet för till exempel regionala järnvägs- transporter och självkörande bilar kräver mindre yta för parkering. Ytan som frigörs kan användas för till exempel förtätning, rekreationsytor eller en massa andra saker som gör städer bättre. Automatisering av transporter i kombination med trafikledning kan effektivisera användandet av den infrastruktur som behålls. Men för att nå drömscenariot krävs visioner, uthållighet, samverkan och nya sätt att arbeta. De stadsbyggare som visualiserar möjligheterna man ser och behov man har av det automatiserade transportsystemet ger i kombination med forskning möjlighet till marknadens aktörer att möta behoven. Långsiktiga, flexibla planeringslösningar ger möjlighet att styra och dra nytta av varje automatiseringsvåg som kommer. Innovationsupphandlingar, samverkan med företag och andra liknande modeller kan direkt styra teknikutvecklingen. Genom att veta hur man vill använda automatiseringens möjligheter kan man möta utmaningar i form av ökad trafik, trafikstockningar av pods på cykelbanor och stads-
delar byggda för gårdagens trafiklösningar. I flera sammanhang hör jag att städerna håller nyckeln till en framgångsrik automatisering av transportsystemet. Stadsbyggare kan anta utmaningen och hjälpa det automatiserade transportsystemet att bli en pusselbit för morgondagens täta, effektiva, människovänliga städer.
Text: Peter Janevik, CEO Astazero