Mölndal mot en hållbar framtid

Mölndal mot en hållbar framtid

Mölndal ligger direkt söder om Göteborg och har i dagarna passerat 65 000 invånare-strecket. Kommunen har sin bebyggelse koncentrerat till den norra delen som gör att kommunen ”flyter ihop” med Göteborgs södra delar. Kommunikationerna är mycket goda. Längre söderut, längs E6 och Västkustbanan, finns samhällena Kållered och Lindome med en lokal service. Här finns också kommunens största handelsområde som bland annat innehåller Ikea. I sydost hittar vi ren landsbygd.

Kommunen liknar i många avseenden många andra storstadsnära kommuner. Men kommunen intar en unik position med många större företagsetableringar. Kommunen har därför en positiv nettoinpendling, det vill säga en större dagbefolkning än nattbefolkning. Ska man hitta en jämförbar kommun så ligger Solna väl till.

Kommunen har legat mitt i skottgluggen de senaste åren vad gäller utmaningar som flyktingmottagande och bostadsbrist men har inte duckat. Hur har vi då tänkt och gjort för att hantera utmaningarna? Jag tror inte att Mölndal sitter inne med facit för hållbar tillväxt men några saker har vi lärt oss som jag tror kan vara giltiga även för andra.

Hösten 2013 antog kommunfullmäktige en Vision 2022. Visionen var utfallet av ett brett arbete som engagerade såväl politiker och tjänstemän som grannar och medborgare. Resul-
tatet blev ett rättesnöre, något att hålla fast vid, för hela kommunen inklusive de kommunala bolagen. Det har sedan varit till stor nytta vid framtagande av mål, verksamhetsplaner och budgetar. Det hänger ihop.

Såsom många andra kommunala visioner kom vår Vision 2022 att innehålla mycket samhällsbyggnad. Det är inte så konstigt då utvecklingen av den fysiska miljön lägger grunden till hur, var och när kommunen ska utvecklas. Ur visionen mejslade vi fram mål om innerstadens utveckling (om den har jag skrivit i Stadsbyggnad nr 3 2014), och bostadsutvecklingen i stort och även trygghet i det offentliga rummet. Några av målen som har störst betydelse när stadens framtid diskuteras är

  1. Tillväxttakten. Kommunen har historiskt legat på cirka 0,75 procents befolkningstillväxt. Nu pekar politiken på 1,5 procent som en önskad nivå. Skälen är flera. Bland annat vill Mölndal ta sitt ansvar för att åtgärda bristen på bostäder i vår storstadsregion. Vi vill även verka för en demografisk sammansättning i kommunen som är hållbar, det vill säga. ett stabilt skatteunderlag. Här har vi redan kunnat mäta en tydlig effekt. Antalet färdigställda bostäder har ökat kraftigt de senaste åren och prognosen de närmaste tio åren ser god ut. Det vi ser nu i spåren av den ökade byggtakten är att det är svårt att hålla en jämn takt så att följdinvesteringar i skolor med mera kan göras på ett klokt sätt.
  2. Var vi bygger. Målet säger att vi ska förtäta, det vill säga bygga där det redan finns en fungerande infrastruktur. Indikatorn är att 90 procent av alla bygglovgivna bostäder ska ligga inom 400 meter från hållplats (spårbundet eller buss) med kvartstrafik i högtrafik. Vi har klarat det målet i allt väsentligt. Det är dock ett mål vars konsekvenser diskuteras livligt i den politiska församlingen. Vi har, med hänvisning till målet, sagt nej till flera bostadsprojekt på landsbygden vilket har ifrågasatts. På grund av detta kommer vi i den kommande, nya, översiktsplanen (ÖP) att ta fram en strategi för utomplansbyggande som förhoppningsvis ska ge det trubbiga målet fler nyanser.
  3. Vad vi bygger. Målet är en bebyggelse som ska stötta en socialt hållbar tillväxt. Detta är väl den viktigaste nöten att knäcka för hela planeringssverige. Mölndal är inget undantag. Målet är att skapa en bebyggelseutveckling som gynnar integration och motverkar segregation. Här har vi indikatorer som handlar om att skapa en bebyggelse med blandade upplåtelseformer, storlek på bostäder och pris. Kommunen har störst chans att påverka detta när vi äger marken från början, vilket långt ifrån alltid är fallet. Arbetet är långsiktigt och målets mätbarhet är svår. Icke desto mindre är målet kanske det viktigaste vi jobbar emot.

Samarbete

Ett prestigelöst samarbete har vi funnit vara en nyckel. Med prestigelöst menar vi inte undfallenhet, snarare en förmåga att lyssna in alla behov. Vi vill se en planprocess som en ”konstruktiv förhandling”. En metod för att strukturera denna konstruktiva förhandling kallar vi ”Förprövning av detaljplan”. Metoden går ut på att alla planförfrågningar passerar en förprövningsgrupp som gör en konsekvent och tydlig bedömning av inkommen förfrågan. Med
i gruppen sitter personer med strategisk kunskap från flera förvaltningar som tidigt kan stämma av hur förslaget stöttar de mål vi jobbar emot. Här finns även med personer med kunskap om stadens behov av skollokaler med mera. Metoden har inneburit att kommunen på ett mer enhetligt sätt kan kommunicera med investerare, bygg-
herrar med flera.

Ledarskap

Stadsbyggnadsförvaltningen har lagt mycket kraft på att utveckla ledarskapet i organisationen. Vi tror att det är av en helt avgörande betydelse att främst första linjens chefer fungerar på ett professionellt och modernt sätt. Det kan ibland vara svårt att sätta av den tid som behövs när alla hjulen snurrar för fullt, men det måste prioriteras.

Flyktingkrisen

Hösten 2015 var kaotisk, inte bara i Mölndal. Stadens resurser sattes på extrema prov och man kan ifrågasätta om ”vi klarade det”. Människor fick inkvarteras i gymnastikhallar och föreningslokaler. Vår organisation var helt enkelt inte riggad för uppdraget.

Nu är situationen en annan. Mölndal har, i likhet med alla andra kommuner, fått sig tilldelat ett antal människor som ska bli kommunmedborgare som alla andra. Här fick vi lite mer betänketid och chans att planera. Vi insåg snabbt att vi var tvungna att jobba på flera fronter. Vi behövde få igång ett samarbete med de aktörer som äger eller planerar att äga bostäder i kommunen. Vi insåg även att det var viktigt att sätta in vårt egna allmännyttiga bostadsbolag i arbetet men också att undersöka möjligheterna att ordna mer temporära boenden för att klara den akuta krisen. De privata bostadsbyggarna/ägarna bjöd vi tidigt in på en frukost och förklarade läget – ”Vi behöver er hjälp”. Flera klev fram och förklarade sig villiga att bidra. Det blev en del lägenheter i det befintliga, permanenta, beståndet som kommunen kunde förmedla men även initiativ där en aktör tog på sig att själv bygga och tillhandahålla bostäder av mer tillfällig karaktär. Störst hjälp har vi dock haft av vårt egna bostadsbolag, MBAB.
Vi har lyckats placera flera av våra nyanlända medborgare i det permanenta beståndet vilket är det långsiktiga målet för att gynna en integration. MBAB har även varit behjälpliga med att ordna mer temporära bostäder. Vad gäller de temporära bostäderna har vi klarat att bygga dem utan alltför mycket protester från närboende. Nyckeln här har varit en väl genomtänkt kommunikation. Om Mölndal är på väg mot en hållbar tillväxt vet jag inte, men jag kan lova att vi jobbar på det!

Text och foto: Björn Marklund, stadsbyggnadschef Mölndals stad