31 maj Samverkan nyckeln till framgång
I BoStad2021 samverkar Göteborgs stad och ett antal byggaktörer för att få fram 7000 extra bostäder till 2021. Projektledaren Magnus Uhrberg berättar om utmaningarna, framgångsfaktorerna och resultatet – så här långt.
31 detaljplaner i Göteborg ingår i BoStad2021. Samtliga ska vara klara under 2017 för att nå målet om 7000 färdigställda bostäder, utöver ordinarie produktion, till 2021. Då firar Göteborg nämligen 400 år. Det är tajt om tid, men det var också förutsättningen när projektet startade 2015.
– Bostadsbristen i Göteborg är jättestor och det var många – göteborgare, byggaktörer och politiker – som var frustrerade över de långa ledtiderna från plan till färdig bostad, så tillsammans med byggaktörerna drog Göteborgs stad igång en specialsatsning, säger Magnus Uhrberg, som är fastighetskontorets projektledare
för BoStad2021.
Ett nytt arbetssätt
Målet med satsningen är att hitta ett nytt arbetssätt som snabbt kan ge många nya bostäder. Göteborgs stad och ett antal byggaktörer har hittat en gemensam lösning: Genom att effektivisera planprocessen, arbeta tätare tillsammans och se till att alla förberedelser som projektering, bygglov med mera är klara så långt som möjligt när detaljplanen vinner laga kraft, kan man spara tid.
De 7000 bostäderna som ingår i BoStad2021 är fördelade på 31 detaljplaner. Planerna är utvalda efter geografiskt läge – de ligger alla mellan Göteborgs centrum och ytterområdena, där infrastruktur, kollektivtrafik och service redan finns, och bidrar till att förtäta staden. Målsättningen har också varit att välja ut planer som bedöms vara ”enkla” att genomföra.
– Men här har vi fått ge vika för verkligheten. Det finns inte tillräckligt många ”enkla” detaljplaner för att vi ska nå upp i våra 7000 bostäder till 2021. Så vi har fått ta med ett antal mer komplicerade planer, säger Magnus Uhrberg.
Fokus på samverkan
27 olika byggaktörer är involverade i BoStad2021. Inom Göteborgs stad arbetar tre projektledare och ett 30-tal handläggare från olika förvaltningar med projektet. Det stora antalet aktörer kräver ett nära samarbete. För att effektivisera arbetet från stadens sida har ett särskilt projektrum inrättats, där BoStad2021s projektledare och handläggare sitter tillsammans.
Men Göteborgs stad jobbar också nära byggaktörerna. På projektledar- och chefsnivå träffas staden och byggaktörerna regelbundet för att stämma av arbetet i de olika projekten. Även byggaktörerna samverkar sinsemellan och träffas i separata forum för att diskutera gemensamma utmaningar.
– Den utökade samverkan dels inom Göteborgs stad, dels med byggaktörerna, är nog det som främst skiljer BoStad2021 från tidigare uppdrag jag haft på fastighetskontoret. Att vi träffas och snabbt kan stämma av gör att arbetet blir både lättare och tidseffektivt. Min upplevelse är att byggaktörerna tycker detsamma, säger Magnus Uhrberg.
Grunden till samarbetet ligger i samverkansavtalen som tecknats mellan Göteborgs stad och byggaktörerna. I dem förbinder sig byggaktörerna att vara klara med olika delmoment vid olika tidpunkter samt att år 2021 ha färdigställt bostäderna inom sina projekt.
– Men svårigheten med den här typen av föravtal är att precisera vad som ska regleras och till vilken nivå, så det är klart att det har uppstått vissa frågor om ansvar och roller längs vägen, säger Magnus Uhrberg.
I byggaktörernas ansvar ingår att ta hand om dialogarbetet i det egna projektet. Några byggaktörer med stor erfarenhet av dialogarbete har gått ihop och tagit fram en dialogmall som alla byggaktörer i BoStad2021 kan använda sig av. Ett noggrant och aktivt dialogarbete underlättar framdriften av projektet, menar Magnus Uhrberg.
– Då kan vi fånga upp synpunkter i ett tidigt skede, skapa
en bättre produkt och minska risken för överklaganden.
Aktiv följeforskning
BoStad2021 ses som ett innovationsprojekt inom Göteborgs stad. Om projektet blir framgångsrikt kan det utgöra modell för liknande framtida projekt. Sedan januari 2016 följer ett antal forskare från Chalmers projektet. Syftet är att studera vilka åtgärder som vidtas i BoStad2021 för att korta ner ledtiderna för bostadsbyggande och om de är framgångsrika. Forskarna undersöker också vilka lärdomar som kan föras vidare till den ”ordinarie” plan- och byggprocessen.
– Följeforskarna sitter med på möten mellan oss och byggaktörerna och har även gjort djupintervjuer med flera av oss projektledare och handläggare. I december 2016 ordnades en workshop där vi inom Göteborgs stad och byggaktörerna diskuterade utmaningar och svårigheter som vi hittills stött
på, säger Magnus Uhrberg.
Resultaten hittills
Intervjumaterialet och resultaten från workshopen mynnade
ut i en rapport som presenterades i mars i år. Rapporten är den första av årligen återkommande forskningsrapporter fram till 2021. Därefter ska hela projektet sammanfattas i en större slutrapport i början av 2022.
I rapporten som presenterades tidigare i år aktar sig forsk- arna för att dra större slutsatser – det är för tidigt. Man konstaterar dock att en positiv anda präglar BoStad2021 och att det finns ett gemensamt engagemang, både hos Göteborgs stad och hos byggaktörerna, för att nå målen. Forskarna ser den politiskt uppbackade målstyrningen av projektet som en nyckel till det.
Men det finns också förbättringspotential, menar forskarna. I intervjuerna flaggas det för kvalitetsbrist när allt ska gå fort. Vidare har vissa grundläggande förutsättningar, till exempel hur plantaxan ska hanteras, tolkningar av parkeringsnormen och infrastrukturfrågor, inte varit utklarade från början, vilket skapat uppförsbackar senare i processen.
– Vi drar lärdom av det som kommit fram i forskningsrapporten och kommer bland annat att finslipa och utveckla vårt arbetssätt. Men det är viktigt att komma ihåg att BoStad2021 är ett innovationsprojekt där processen utvecklas under tiden, säger Magnus Uhrberg.
Ser fram emot första spadtaget
Nu arbetar Magnus Uhrberg och de två projektledarkollegorna intensivt för att de 31 detaljplanerna blir klara i tid.
– Målsättningen är att samtliga detaljplaner ska vara antagna eller godkända i byggnadsnämnden innan året är slut. De planer som drivs med utökat förfarande kan komma att antas
i kommunfullmäktige. Godkänns de i byggnadsnämnden i december kommer de antas i kommunfullmäktige först under första kvartalet 2018.
Ett antal planer har redan vunnit laga kraft och ett flertal är antagna, godkända eller väntar på antagande.
– Nu ser vi fram emot att första spadtaget inom BoStad2021 tas någon gång här under sommaren/hösten. Det blir kul att visa göteborgarna att vi är igång på riktigt, säger Magnus Uhrberg.
Text: Lovisa Nilsson, kommunikationsstrateg Göteborgs stad