31 maj Vallastaden visar vägen till variation
– När ett fåtal stora aktörer får sätta sin prägel på hela områden börjar allt till slut se likadant ut. Många av våra nya bostadsområden i Sverige lider av detta. I Vallastaden ville vi åstadkomma något annat.
Den som säger detta är Simon Helmér. Han är vd för Linköpingsexpo och huvudansvarig för bo- och samhällsexpot Vallastaden 2017, det största sedan Bo01 i Malmö och BoStad02 i Hammarby Sjöstad. På svensk rekordtid har nära 40 aktörer byggt tusen bostäder i första etappen och skapat en grön, tät och blandad stadsdel i Vallastaden.
– Vi har sedan starten för fem år sedan hunnit med med- borgardialog, detaljplan, arkitekttävling, marktilldelning och själva byggandet – allt inom de befintliga regelverken. Med hjälp av en gemensam logistiklösning lyckades vi hålla tidplanen och det mesta kommer att stå klart till bomässani september, säger Simon Helmér.
Vallastadsmodellen har redan rönt både nationellt och internationellt intresse. Förenklat så bygger den på tre principer: planera först, tilldela marken sen och med mindre byggrätter så att fler kan vara med och konkurrera, och på kvalitet istället för högsta pris.
–För Vallastaden utformade vi ett kvalitetsprogram med 19 kriterier, bland annat baserat på kommunens medborgar-
dialog. Ju fler kriterier byggherren lever upp till, desto fler poäng får denne. Det kan handla om social mångfald, passiv-
hus eller flera lägenhetstyper i samma fastighet.
Variation och flexibilitet gjorde arkitektbyrån Okidokis ”Tegar” till vinnare av tävlingen om Vallastadens plan 2012. Förslaget har hämtat inspiration från hur städer byggdes förr, med små tomter, individuella hus och blandade funktioner. Den sociala hållbarheten gavs minst lika stor tyngd som den miljömässiga och lösningen kombinerade en tydlig struktur och identitet med flexibilitet för själva genomförandet.
– Vallastadens viktigaste roll är som ”möjliggörare”. Genom arbetssättet med färdig detaljplan, småskalig fastighetsindelning och markanvisning på kvalitet istället för pris kan fler vara med och bidra med innovation till ett bättre stads- och bostadsbyggande, säger Rickard Stark, områdesarkitekt för Vallastaden från Okidoki Arkitekter.
Den gröna och sociala hållbarheten tar sig flera uttryck. I Vallastaden finns många passivhus och plusenergihus. Felleshus finns i varje kvarter och har yttre växthus med ett mikroklimat som liknar det i södra Spanien. Här möts grannar även när det blåser kallt utanför. Många hus har vinterträdgårdar på taken och i varje kvarter planteras fruktträd.
MULTIHUS OCH KULVERT
Biltrafik är tillåten i Vallastaden, på de gåendes villkor. Flustret är ett riktigt multihus med sopsug, bredbandshubb, återvinningsrum, biodling på taket, cykelparkering, nästan samtliga p-platser för områdets bilar, laddstationer för elbilar och bilpool som alla boende är del av. Ledningarna för vatten, el, fjärrvärme och avlopp har samlats i en kulvert som gör att gatorna inte behöver grävas upp när något ska underhållas eller uppgraderas. Kulverten ger även mer plats för trädens rötter, vilket bidrar till en grönare stadsdel med utsmyckade trottoarer.
Gatorna är uppdelade i boulevarder, kvartersgator och gårdsgränder. Boulevarderna är störst och kantas av gång- och cykelbanor. Kvartersgatorna är oftast enkelriktade och gårdsgränderna är lika mycket en mötesplats som väg. Nobeltorget som binder samman universitetscampus med Vallastaden är nod för kollektivtrafiken.
Mellan Vallastaden och Vallaskogen förvandlas också fyra hektar till en ny park, Paradiset. De lövträd som planteras är tre-fyra meter höga och med rejäl stam. Fruktträden blir något mindre, men även de är rejäla träd från början. Parken rymmer också 76 odlingslotter på 30–45 kvadratmeter. Hälften tilldelas Vallastadsborna och andra hälften går till andra odlingsintresserade Linköpingsbor. Efterfrågan på odlings- och kolonilotter är stor och i stadsdelsparken behöver man inte köpa, utan kan hyra.
Den del av parken som vetter ut mot bussgatan kantas av lövträd, vilket gör övergången mellan park och gata till ett grönt stråk. Några ytor utmed bussgatan blir aktivitetsytor för lite äldre barn och ungdomar. Här går det att åka kickboard, köra parkour och liknande. För de mindre barnen anläggs en vikingalekplats – inspirerad av den vikingagård som låg i närheten och som grävdes ut i en arkeologisk undersökning för några år sedan.
MÅNGA AKTÖRER
De som bygger i Vallastaden är såväl stora som små byggaktörer, erfarna och mindre erfarna. Vissa bygger husen till sig själva – eller som i fallet med ”House for Mother”, till sin mamma. Just det huset, ritat av arkitekten Björn Förstberg på arkitektbyrån Förstberg Ling, har redan prisbelönats. Med sina runda torn och sju meters takhöjd har arkitekten Mohammad Al Zoghbi ritat en villa som verkligen utmärker sig i Vallastaden. Byggande arkitekter som Omniplan finns på plats i Vallastaden, jämte stora byggherrar som Peab och kommunala Stångåstaden.
– I Vallastaden har ingen arkitekt fått rita två hus bredvid varandra. Resultatet ser vi då villor, radhus, trapphusboenden, generationsboenden, bostadsrätter, hyresrätter och studentlägenheter samsas i samma kvarter, berättar Simon vidare.
När starten för Vallastaden gick var det dock inte självklart att den önskade mängden av byggaktörer skulle uppfyllas.
– Läget ifrågasattes av flera byggherrar, som hade föredragit mer centrala områden i Linköping. Men Universitetet hade ett tydligt önskemål om ett campus med stadskvaliteter. Ser vi bakåt så har vi faktiskt lyckats omvandla ett C-läge till ett A-läge, mycket tack vare modiga byggherrar, säger Simon Helmér.
En annan utmaning har varit bristen på arbetskraft hos en del av byggföretagen.
– När planeringen startade för fem år sedan kunde vi inte riktigt förutse utvecklingstakten i det svenska byggandet. Samtidigt har efterfrågan på nya bostäder ökat kraftigt. I Linköping är marknaden urstark och folk köar för att få möjlighet att bo i Vallastaden.
På bo- och samhällsexpot den 2–24 september kommer stadsdelen att myllra av aktiviteter, föreläsningar, utställningar, guidade rundvandringar och möjligheten att i egen takt upptäcka en innovativ stadsdel på djupet. Vallastaden är en milstolpe inom svensk samhällsbyggnad och kommer fortsätta att utvecklas och växa under lång tid framöver.
– Jag har sett många arkitekttävlingar där en spännande idé vunnit, men när den sedan har realiserats så motsvarar den inte bilden. I Vallastaden ligger vi däremot väldigt nära ursprungsförslaget och får en stadsdel som faktiskt inte liknar någon annan, berättar Simon avslutningsvis.
Text: Elisabeth Falk, kommunikationschef Vallastaden 2017