29 okt Decentralisera koncentrationen!
Kan samhällsplaneringen hitta nya grepp och öka tempot för att bidra till att Sverige klarar klimatmålen? I Västra Götaland testar kommuner tillsammans med forskare nya arbetssätt för att minska bilåkandet – en av de starkast bidraganda faktorerna till utsläppen av koldioxid.
I delprojekt inom det stora forskningsprojektet Mistra Urban Futures bryts barriärer både mellan tjänstemän och mellan institutioner när forskare bidrar med nya metoder för en samskapande, framåtsyftande samhällsplanering genom kunskapsprocesser och experimenterande.
Att börja utnyttja befintlig infrastruktur och befintliga samhällen längs järnvägsnätet ger möjligheter till expansion utanför storstäderna. Stationssamhällen har redan stora värden i form av bebyggelse, infrastruktur, natur och kultur, socialt kapital, näringsliv och lokala identiteter.
– Det finns problem med den polarisering vi har i dag mellan storstad och landsbygd, säger projektledaren Tony Svensson, från KTH som leder ett av delprojekten.
Han ser många nyanser viktiga att lyfta fram och förespråkar en rurban utveckling, ett mellanland där en utveckling av mindre samhällen skapar trygghet och högre livskvalitet samtidigt som de kan bli byggstenar i ett hållbart samhälle.
– Det nödvändiga resandet ökar stadigt, vi reser längre och längre, främst med bil, påpekar Tony Svensson. Det skapar risker för överhettning i storstäderna, då behöver vi fördela utvecklingen så att de trafikmönster som liknar en hand med fingrar – vägar ut och in från Göteborg inte är det enda alternativet.
– En viktig del i projektet Samskapande Samhällsplanering för energieffektiva och hållbara stationssamhällen (SamSam) är att tillsammans vara mer kreativa, bryta invanda tankemönster, för att öka resor med kollektivtrafik, säger Tony Svensson.
Problem med ny lokalisering
Till de kommuner som är med i utvecklingsarbetet hör Stenungsund där konkreta planeringsproblem använts i en
av de samskapande processer projektet vill stimulera till.
Lokaliseringen av ett nytt resecentrum hade under flera år varit en svår nöt att knäcka för kommunens planerare. Under en temadag fick 19 tjänstemän och 14 politiker från både Stenungsund och Tjörn i en workshop, en kunskapsprocess som leddes av forskare, arbeta med en analysmetod (MKA) där olika mål viktades och relaterades till olika lokaliseringsalternativ. Tanken med workshopen var dock inte att utgöra grund för beslutet utan snarare att ligga till grund för samtal mellan politiker från olika partier och mellan tjänstemän från olika avdelningar.
Men kommunens påföljande möte där också Västtrafik och regionala aktörer var med ledde till beslut om lokaliseringen av ett nytt resecentrum.
En annan kunskapsprocess har skapats kring ett kommungemensamt tema – pendelparkring i det urbana samhället. Trots olika planeringsförutsättningar har kommunerna många gemensamma drag Samtliga kommuner har ambitionen att utveckla ett trafiksystem som är mer hållbart med satsningar på buss, cykel och gångtrafik i stället för var sin bil som färdmedel till stationerna.
Temadagar innehöll både redovisningar från fyra kommuner, inspirationsföreläsningar och samskapande aktiviteter som ledde till ett antal generella lösningar både på kort och på längre sikt.
Men temadagar visar på en av svårigheterna med projektet – det är svårt för tjänstemän att få den tid som krävs för att utveckla ett innovativt tänkande, samskapande över professionsgränser och ett fördjupat lärande där den egna kunskapen både används och utmanas.
Stationssamhällen med potential
Stenungsunds kommun har genom projektet Urbana stationssamhällen arbetat med stationssamhället Svenshögen vid Bohusbanan. Samhället har cirka 1 000 invånare och goda förutsättningar att utvecklas till en modern trafiknod mellan järnväg, E 6:an och trafiken från Orust den dag bron över till ön blir verklighet. Ika Mikaela Danielsson är planarkitekt i kommunen och har deltagit aktivt i processerna.
– Vi har använts oss av projektet i allra högsta grad och nu går vi in i det stadium som kallas co-design där Ann Legeby, forskare på KTH är vårt bollplank, säger hon.
Erfarenheterna från projektet har också använts i arbetet med den nya Översiktsplanen som var ute på samråd i mars–maj.
– Projektets arbetsätt har inneburit att vi har kunnat gå djupare än tidigare kring vissa aspekter och det har också hjälpt oss att lyfta från det kommunala perspektivet till ett regionalt, vilket är nödvändigt, säger Mikaela Danielsson.
I Borås kommun har arbetet inom Urbana stationssamhällen lett till en fokusering på Fristad som ligger vid Älvsborgsbanan. Där är tåget ännu inte ett alternativ, banan är eftersatt sedan flera år men Borås har ändå satt arbetsätt och tankar inom projektet i verket. Befolkningen ska öka, nya klimatsmarta hyresbostäder i centralt läge stod klara 2015 och erfarenheter från projektet har använts i arbetet md kommunens nya översiktsplan där fyra orter pekas ut som centrala för kommunens utveckling. Syftet är att utveckla där resurser redan finns och att undvika ”urban sprawl” från Borås stadskärna.
Friare tankerum
Kunskapsutveckling är en central del i de olika delprojekten och där är Ulf Ranhagen, professor på KTH en av dem som har ansvar för planering, genomförande och rapportering. Han pekar på behovet av att skapa friare tankerum kring planering för att tjänstemän ska kunna hitta lösningar på samhällets mål för resurseffektiviseringar. Samspel mellan forskare och praktiker med uppbrutna professionsbarriärer kan skapa de kreativa processer som behövs för att skapa hållbara lösningar
– Aktörerna ska kunna använda den forskning vi lyfter in i processen. Vi har använts oss av aktionsforskning och forskning kring den tysta kunskap som finns hos yrkesverksamma, säger Ulf Ranhagen. Genom kombination av det kreativa och det analytiska mobiliserar och utvecklar vi den kompetens som redans finns och med hjälp av nya verktyg blir den mer kreativ.
Han pekar också hur ett annat tänk kan bryta den dominerande bilden av växande storstäder.
– Vi får mycket stora trängseleffekter, höga fastighetspriser och en förtätning som ger sämre kvalité. Hagastaden i Stockholm med dyra bostäder och en mycket högexploateringsgrad är ett exempel, men det finns fler, säger Ulf Ranhagen.
– Med de erfarenheter vi har i dag är en decentraliserad koncentration inspirerat av bland annat regionplanering i Holland att föredra, det kan erbjuda människor bättre livsmiljö, förutom att vara med resurseffektivt, betonar han.
En hållbar järnvägsstruktur
En förutsättning för den rurbana utveckling som projektet förespråkar är utbyggda kommunikationer. Nya busslinjer kan erbjuda snabba, flexibla lösningar medan tåg har en betydligt längre planeringstid.
Den nationella planen för infrastruktur inom transportsektorn som lades fram före sommaren möter kraven från Västra Götaland på en storsatsning på sträckan Borås-Göteborg. Det regionala nätet kommer däremot inte att möta de behov klimatmålen ställer. Bohusbanan och Älvsborgsbannan kommer att rustas, men bara till den nivå där de befann sig innan underhållet drogs ner.
– Det är en mycket olycklig polarisering vi har där höghastighetståg lätt dominerar i debatten. Vi behöver bra, sammanhållna system där
de regionala näten kompletterar höghastighetståg och ett arbete där vi mejslar fram en optimerad järnvägs- struktur, inte minst i Göteborgsområdet där bilberoendet är större än i till exempel Stockholm, säger Ulf Ranhagen.
Urbana stationssamhällen är en kunskapsprocess som utgör en del av det stora forskningsprojektet Mistra Urban Futures och fokuserar på möjlig-
heterna att utveckla stationssamhällen och på kunskapsutveckling som bryter upp gränserna mellan praktik och forskning och olika roller och professioner bakom samhällsplaneringen. Inom kunskapsprocessen har flera FoU-projektet initierats som rör buller, hållbar mobilitet, mindre och medelstora stationssamhällen. Det största nu pågående FoU- projektet som startades 2017 är SamSam, Projektet Samskapande samhällsplanering för energieffektiva och hållbara stationssamhällen. Det syftar till att utveckla kunskap, metoder och verktyg för planering och skapande av
regionala energieffektiva byggda strukturer utmed järnvägsstråk, samt i både befintliga och nyskapade små och medelstora stationssamhällen. För projektet är det viktigt att samverkan mellan forskning och praktik sker
på ett nyskapande sätt tillsammans med kommuner och regionala organ i Västra Götalandsregionen.
Långt kvar till målen
Utsläppen av koldioxid från den svenska fordonsflottan ska minska med
70 procent till 2030. Med dagens takt ser det svårt ut att nå målet – de flesta bilar som säljs idag drivs av fossila bränslen.
Västra Götaland har satt upp höga mål för sitt klimatarbete i Målbild 2030 och det nationella målet är att Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045.
Text: Kajsa Althén, frilansjournalist