Svårt att stoppa usla kontrollansvariga

Svårt att stoppa usla kontrollansvariga

Påföljd, i form av entledigande och i värsta fall indragen certifiering, uteblir oftast när en kontrollansvarig enligt plan- och bygglagen, missköter sitt uppdrag.

Många kommuner avstår från påföljd mot KA därför att processen anses dömd att misslyckas. Det framgår av Stadsbyggnads förfrågningar hos ett 20-tal kommuner, från Åre i norr till Malmö i söder. Den samstämmiga uppfattningen är att det är alltför svårt, resurskrävande och tungrott att agera framgångsrikt. Avsaknad av lagstöd för påföljd vid visst slag av misskötsel beskrivs som en faktor i sammanhanget. Den upplevda bristen på intresse från certifieringsorganen att bistå i hanteringen är en annan.

Lika samstämmigt intygas att majoriteten av kontrollansvariga är kunniga och sköter sina uppdrag bra. De som gör det mindre bra eller till och med riktigt dåligt utgör en liten grupp, uppskattningsvis mellan 10 och 15 procent.

FRUSTRERANDE

Magnus Norlin, enhetschef för stadsarkitektavdelningen i Malmö: – Tyvärr finns det alltid individer som inte ligger i topp av vad man kan förvänta sig. Det är dock väldigt tidsödande för kommunerna att försöka agera. I Malmö kommun har vi gjort detta en gång och då gällde det en OVK-certifiering. Vår erfarenhet från det ärendet var att certifieringsorganet inte var överdrivet intresserad av våra synpunkter och la snabbt över allt ansvar att utreda frågan till kommunen. Detta är ganska tungrott och inom kommunen har vi inte haft resurser att anmäla och dra i denna typ av frågor. När sedan intresset från certifieringsorganet var ganska måttligt gör det inte saken lättare. Ofta försöker man via dialog med KA få till en bättre kontroll i just det enskilda projektet. Vet man om att en KA kanske inte är så noggrann försöker handläggarna kompensera detta genom att vara lite mer påstridiga vid beslut om startbesked och på eventuella arbetsplatsbesök.

– Det finns en liten grupp KA, som inte gör några arbetsplatsbesök alls och som bara kommer till möten där kommunens tjänstemän är närvarande. Under mina fyra år som byggnadsinspektör i Staffanstorp har jag vid tre, fyra tillfällen noterat att kontrollansvariga inte gjort det de borde ha gjort, men dåligt skött uppdrag här har inte lett till påföljd i något fall, berättar Alexander Jönsson.

I Kristianstad är det ”en handfull” av de 40 verksamma kontrollansvariga som brister i sina uppdrag:

– Det ska mycket till för att certifieringsorganet ska göra något, säger Martin Lindholm, byggnadsinspektör.I Burlöv, grannkommun till Malmö, är förhållandet mellan ”bra” och ”dåliga” KA ungefär 50/50 uppger bygglovsarkitekten Catrin Malmgren.

– Vi får lägga väldigt mycket jobb på att få in kontrollplaner som säger något över huvud taget och vi kan inte vägra en dålig KA att ta uppdrag. Det är extremt frustrerande. En certifierad ska godtas av kommunen oavsett vilka erfarenheterna av honom eller henne är. Catrin Malmgren har vid ett tillfälle kontaktat ett certifieringsorgan för att få vägledning i agerandet mot en KA.

– Jag fick ingen återkoppling alls.

I Göteborg har man liknande upplevelser av kontakter med certifieringsorganen.

– De har inte gett mycket respons på anmälningar mot kontrollansvariga härifrån, berättar bygglovschef Pia Hermansson. Anmälningar är dock ovanliga och som vi vet inte helt lätta att genomföra. När vi har anledning att vara kritiska mot kontrollansvariga handlar det i de flesta fall om att de på grund av tidsbrist inte har utfört allt som krävs av dem. Efter samtal brukar bristerna rättas till.

STORA PROBLEM

I Skara fick man bakläxa av länsstyrelsen för ett beslut om entledigande som huvudsakligen grundades på att kontrollansvarig fört byggherren bakom ljuset genom att ljuga om att startbesked lämnats. Är man lämplig för sitt uppdrag då?

– Plan-och bygglagens kap 10 § 9 föreskriver att KA ska vara lämplig men det finns ingen sanktionsmöjlighet kopplad till den paragrafen, förklarar stadsarkitekt Anders Kyrkander. Och det är problematiskt.

I bästa fall medför ett dåligt skött KA-uppdrag alltså merarbete för bygglovshandläggare och byggnadsinspektörer. Frustrationen över det kan byggnadsinspektören som skrev följande mejl inte dölja; ”Hej, i din kontrollplan har du 35 punkter som ska kontrolleras under projekteringen och innan produktionsstart. Dom bör med andra ord redan nu vara signerade om dom ska kontrolleras innan produktionsstart. Dom återstående punkterna ska nästan alla kontrolleras mot att utförande följer projekterade handlingar. Ingenstans står det beskrivet hur något ska kontrolleras och ofta inte vad som ska kontrolleras. Kontrollsättet är angivet som egenkontroll eller intyg. Dom egenkontroller jag har fått ta del av är redan utförda och dom är till en del omöjliga att veta vad dom kontrollerar. Jag kan inte fastställa en kontrollplan som hänvisar till egenkontroller och intyg i ett kontrollsystem som jag inte känner till. Jag saknar i fuktsäkerhetsdokumentationen eller fuktsäkerhetsprojekteringen (finns två olika benämningar i kontrollplanen), faktiska kontrollpunkter över kritiska moment. Det är det som en kontrollplan ska redovisa. ”

En KA uppbär arvode från byggherren men för att undanröja brister i en KA:s arbete går det dessutom åt skattefinansierade tjänster för att byggprojekten ska komma igång och rulla på.

I extrema fall kan vanskötta KA-uppdrag få katastrofala konsekvenser, som till exempel i Burlöv där ett flerbostadshus med 32 bostadsrättslägenheter fick användningsförbud sommaren 2017.

Användningsförbudet utfärdades sedan kommunens tjänstemän vid slutbesiktningen upptäckte ett antal säkerhetsbrister. Den dokumentation, signerad av projektets kontrollansvarige, som förelåg intygade att allt var i sin ordning. Men att intygandet på papper inte var värt någonting framkom under inspektionen. Hissarna var inte kontrollerade, balkongräcken saknades, bullermätningar visade otillåtna avvikelser, ugnarna i lägenhetsköken var inte fastmonterade och så vidare.

Det blev inget slutbesked och den inflyttning i huset som redan påbörjats stoppades. Redan samma dag utfärdades användningsförbud. Senare utdömdes en betydande sanktionsavgift och den drabbade inte de skyldiga utan bostadsrättsföreningen.

Byggets kontrollansvarige klarade sig undan påföljd. Hans uppdrag skulle vara över innan beslut om entledigande skulle kunna fattas och därmed ansågs ett sådant sakna mening.

Text: Bitte Nord, frilansjournalist

Replik KA-kritik

Kritiken i reportaget intill tillbakavisas av ansvariga för certifiering av kontrollansvariga.

– Vi känner i alla fall inte igen oss själva i den bild som beskriver passiva certifieringsorgan som sällan reagerar på klagomål från kommuner, säger Ulf Petersson på RISE Certifiering.

Ulf Petersson är tekniskt ansvarig för personcertifiering och RISE är det ena av två certifieringsorgan i Sverige med rätt att certifiera kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen. Organisationen, som tidigare hette SP och före det Sitac, har en dominerande ställning inom certifieringsområdet kontrollansvariga. Fyra av fem KA enligt PBL är certifierade av RISE eller dess föregångare.

Enligt Ulf Petersson registreras högst ett 20-tal klagomål mot kontrollansvariga om året. Förutsatt att klagomålen avser lika många kontrollansvariga utgör alltså andelen anmälda KA mindre än fem promille av yrkeskåren. Efter utredning av respektive klagomål kommer RISE oftast fram till att det inte är möjligt att återkalla den kontrollansvariges certifikat, vilket är den påföljd som har lagstöd. I ett fåtal fall där KAn inte kunnat gå helt fri från kritik har en varning utdelats.

Ulf Petersson anser att RISE arbetar aktivt med hantering av klagamålsärenden och att de stöttar kommunerna i deras arbete med att tolka förordningar och tillämpa dessa för kvalitetshöjningar i byggprojekt.

Fakta om KA

Rollen kontrollansvarig ersatte den äldre plan- och bygglagens kvalitetsansvarig, men med större ansvar än föregångarens. En kvalitetsansvarig prövades och godkändes lokalt av byggnadsnämnden medan den kontrollansvarige ska vara certifierad av ackrediterade certifieringsorgan. Certifieringen ska stå som garant för att den kontrollansvarige har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften.

Förutom kravet på kunskap, erfarenhet och lämplighet gäller också att den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.

I plan- och bygglagen från 2011 krävs certifierad KA för i princip alla byggprojekt som är lov- eller anmälningspliktiga.

Fullt ut gällde kravet först från och med sommaren 2013. Då bedömdes den tidigare bristen på certifierade KA vara över. Fem år senare finns ingen uppföljning av hur det nya kontrollsystemet fungerar redovisad; Är det vanligt eller ovanligt att KA missköter sina uppdrag? Är det vanligt eller ovanligt att misskötsel leder till entledigande, det vill säga att KA fråntas ett uppdrag? Är det vanligt eller ovanligt att entledigande leder till att certifieringen dras in?

I Stadsbyggnads reportage presenteras ett antal kommuners syn på saken. Frågorna vi ställde till respektive bygglovsenhet har i de flesta fall besvarats via mejl av byggnadsinspektörer, bygglovshandläggare och i några fall av enhetschefer.

Av de medverkande kommunerna Göteborg, Sundsvall, Malmö, Kristianstad, Staffanstorp, Helsingborg, Jönköping, Växjö, Burlöv, Laholm, Skara, Nordanstig, Åre, Stenungsund, Båstad, Halmstad, Ystad och Vellinge uppger sex att de använt sig av PBL:s möjlighet till entledigande vid vardera ett tillfälle. I ett fall ledde entledigandet till 1 års indragning av certifieringen. I ett fall utdelade certifieringsorganet en varning och i tre fall upphävdes entledigandet vid prövning i högre instans. Det sjätte fallet ligger efter överklagande hos länsstyrelse för avgörande. Göteborg har entledigat kontrollansvariga vid ett fåtal tillfällen och i åtminstone två fall utan att responsen från certifieringsorganet blev nämnvärd.