15 apr Stadsgrönska mer än bara pynt
Sommaren 2018 kommer att gå till historien. Det var den varmaste och torraste sommaren på 260 år. Men förmodligen kommer den att gå till historien som sommaren då vi började förstå allvaret med klimatförändringarna, att klimatet inte längre är sig likt – att värmeböljor blev det nya normala.
De senaste årens somrar har också bjudit på skyfall och över-
svämningar. Ett mer extremt klimat kommer att påverka hur vi planerar och utformar våra stadsmiljöer. Vi kommer att behöva vidta effektiva åtgärder för att lagra och fördröja vatten, sänka temperaturen och rena luften.
Stadsgrönskans potential
Det finns en naturlig lösning. Allt från träd, buskar, gräsmattor, parker och natur kan hjälpa oss att rusta våra städer för ett förändrat klimat. Om vi placerar och utformar stadsgrönskan på rätt sätt kan den ge oss det vi kallar för urbana ekosystemtjänster. Stadsträd och annan grönska i staden kan sänka temp-
eraturen lokalt med flera grader genom skugga och växternas avdunstning. Stora träd kan, enbart i kronan, fånga upp till 1000 liter vatten vid ett regn. Med rötterna kan trädet också suga upp lika mycket vatten som sedan långsamt avdunstar.
Stadsgrönskan kan dämpa buller och rena luften i staden. Den är mångfunktionell och därmed en effektiv markanvändning som inte bara ger oss nödvändiga lösningar, utan också bidrar med attraktiva livsmiljöer för människor. Det är i parker och andra grönområden som vi får rekreation och kan koppla av. Stadsgrönskan stimulerar till möten mellan människor och bidrar därför till ökad integration och till att skapa ett mer socialt hållbart samhälle.
Tätare och grönare städer
Trots att vi känner till värdena av naturens tjänster mycket väl har de en ganska låg genomslagskraft i dagens samhällsutveckling. Tätt och grönt är en vanlig stadsbyggnadsstrategi. Men vad betyder grönt i praktiken? Är det ens möjligt med en tät och grön stad?
Studier av nya stadsdelar visar att tätt och grönt kan tolkas som en kvartersstad med små mörka innergårdar på överbyggda garage där det gröna utgörs av gröna tak och väggar. Det gröna offentliga rummet utgörs av fickparker som ska erbjuda daglig rekreation för de boende, men också ta hand om dagvatten, ge biologisk mångfald och vara lekmiljöer för kringliggande förskolor.
Från pynt till stadsbyggnadselement
Det är dags att börja se stadsgrönskan som något mer än pynt. Om vi istället planerar för en motståndskraftig och robust grön infrastruktur som är integrerad i planeringen för bebyggelse och transportinfrastruktur, kan vi stärka förutsättningarna för alla de ekosystemtjänster som vi behöver i dag och som vi kommer att behöva i framtiden. Vi behöver se grön-
strukturen för det faktiska stadsbyggnadselement som den är.
Naturen behöver tid
Vi måste börja värdera den grönstruktur som vi redan har. Marken och jorden, vars egenskaper är avgörande för vad som kommer att kunna växa och hur mycket vatten som kommer kunna tas omhand, är det som vi behöver börja med för att lägga en långsiktig grund. Naturen har ju en annan tidsdimension än våra byggnader och transportinfrastruktur. Den behöver tid för att kunna leverera ekosystemtjänster och det är viktigt att respektera den tiden. Det går inte att ersätta en skogsdunge med nya små träd. Medan ett hus kan byggas på några månader, kan en park ta flera decennier.
Innovationer kan ger bättre gröna lösningar
Det är möjligt att med tekniska lösningar och innovationer bättra på naturen. Ett exempel som blir allt vanligare i städer är att blanda in biokol i växtbädden. Den behåller fukt och förbättrar växtmöjligheterna avsevärt.
Ett annat exempel är Millennieskogen i Malmö där man använt sig av kompost och tagit tillvara markens egenskaper. Där får träden växa i grupp på stora planteringar och kan därmed skydda varandra. På så sätt har vegetationen etablerat sig snabbt och på bara några år har det blivit en stor park.
Framtidens städer
Det är svårt att säga hur framtidens städer kommer att se ut. Men vi kan med säkerhet konstatera att vi behöver naturen mer än någonsin. Vi kommer att behöva använda stadsgrönskan på ett mycket smartare sätt. Vildare, vackrare, mer mångfunktionellt, varierat och integrerat. Då kan vi få många ekosystemtjänster för staden.
Text: Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt, Boverket