16 apr Stadsplanering i smålögnernas land
När Peter Eriksson i programmet Min sanning på SvT beskrev det land vi lever i som ”smålögnernas land” gjorde han det som inte alls är ovanligt hos makthavare. De säger som det är – när de avgått och om någon frågar.
Peter Eriksson pratade utifrån en lång erfarenhet som politiker, inte bara som kommunalråd i Kalix utan också som bostadsminister från 2016 då det blev alltmer uppenbart att bostadspolitiken inte fungerade.
En bostadsminister som mötte besvärliga frågor behövde färdiga svar på en ny utvecklingsnivå präglad av semantisk förfining. Bostadspolitiken innebar att nybyggen dominerades av bostadsrätter som köptes på ritning för skenande priser och att nya hyresrätter bara passade medelklassens plånböcker. Då behövdes svar som modellerats fram av regeringskansliets nya yrkeskategori – kommunikatörerna, informatörer som yrkesgrupp var avpolletterade.
Effektiva kommunikatörer med mobilen i hand registrerar i dag varje ord från en uppsatt politiker. Talepunkter och slagfärdiga oneliners har formats i förväg och de ska fram samtidigt som besvärande frågor ska rundas (i vissa fall med undanglidande formuleringar upprepade ett tiotal gånger).
Politiken behöver kommunikatörerna och småljuget för att locka väljare inom näringslivet, som driver ekonomin. Stads- utvecklingens aktörer behöver ta hem uppdrag och få ekonomi på stora kontor med höga OH-kostnader. De småljug som behövs då får formen av visualiseringar och text. Digital teknik gör det möjligt att lägga in svanar som glider fram över vattenytor där svanar aldrig synts till (visionsbild Slussen i Stockholm) och att producera hemsidor med floskler som märkesbyggnader, landmärken och spännande mötesplatser.
Bland de många exemplen finns nyligen färdigställda projektet Kilgrens kaj i Karlskrona där 44 bostadsrätter och lokaler ersätter en tidigare parkeringsplats vid Saltö Sund mitt i stan. Kommunikatörerna hos Wingårdhs/SBU presenterar visualiseringar med tre bostadshus i sommarsol, med båtplatser och text där ett parkeringsgarage med soprum och teknikutrymmen är ”en gömd pärla”. Presentationen av utrymmet mellan husen har använt reklamens mest förljugna knep, sommar, sol, lekande barn och ett lyckligt par i övre medel-
åldern (presumtiva köpare av hårt kritiserade bostadsrätter).
Men inom branschen pågår samtidigt ett arbete med att öka medvetenheten om småljugets problem – Skanska, Chalmers och White arkitekter med flera samarbetar i projektet Normviz för att höja kvaliteten på visualiseringar. De pekar på faran med stereotyper och pekar på att målsättningar med inkluderande städer behöver visualiseringar som också är inkluderande.
För branschen är småljuget en fråga om både etik och förtroende. Emina Kovacic, stadsarkitekt i Karlshamn och ordförande i Sveriges arkitekter, är bekymrad.
– Visst har vi ett problem här, säger hon. Våra presentationer har kapats av mäklare och bostadsutvecklare, med kommersiella intressen följer att man talar om yta och inte livskvalitet eller hållbarhet och att vi bidrar till att skapa orealistiska förväntningar.
Den nyliberala epoken där så kallade riskkapitalbolag och fondförvaltare ställer stora krav på avkastning har medfört vad forskare kallar en avprofessionalisering inom många yrkesgrupper. Inte bara arkitekter och stadsplanerare utan också ekonomer, jurister, journalister och läkare möter hårda krav på marknadsanpassning och att kvalitet ska sättas åt sidan. Den goda stadsplaneringens värden kan inte hävda sig när bostäder ska vara sålda redan innan spaden sätts
i marken och när exploateringstalen skjuter i höjden.
Kilgrens kaj i Karlskrona har, liksom många stadsutvecklingsprojekt, skapat en intensiv debatt.
– Debatten är mycket viktig, men den behöver fördjupas och handla om fler aspekter än bara fasader, det försvåras när presentationer fokuserar på yta, betonar Emina Kovacic.
– Med till exempel hållbarhet som en parameter måste fler aspekter föras in och diskussionerna om nya projekt skulle utvecklas, samtidigt som delaktigheten skulle fördjupas, säger Emina Kovacic, en annan kvalitet på diskussionen än att bara trycka på en knapp för gilla eller ogilla.
Från informatör till kommunikatör
I början på 2010-talet var informationsavdelningar inom offentlig sektor och näringsliv ersatta av kommunikationsavdelningar. Det markerade det nya förhållningssätt till medborg- ares och mediers rätt till relevant information som börjat växa fram under 1970-talet. Stora kampanjer som näringslivets Satsa på dig själv bidrog till en snabbt framväxande PR- och konsultbransch parallellt med en tilltagande slutenhet inom offentlig sektor där sakkunniga tjänstemän blev alltmer ängsliga och onåbara. Samtidigt kunde offentlighetsprincipen sättas ur spel, till och med inom regeringskansliet.
Utvecklingen mot kommunikatörer är ett demokratiskt problem, insyn och transparens försvåras samtidigt som demokratins etiska normer och medborgarperspektiv sättspå undantag. Något ska säljas in, en egen världsbild lanseras. Då kan småljug bli verktyget i samrådshandlingar och när stadsutveckling och byggplaner kommer upp till diskussion.
Språkets förskjutningar och försköningar
Den osäkerhet och önskan om tillväxt som finns hos många kommunpolitiker har varit en grund för flera av konsultbranschens framgångar. Förskönande bilder är lätta att se, det är svårare med språket. Att städer som funnits i hundratals år ”ska sättas på kartan” har väckt förhoppningar om framgång och dådkraft hos många kommunpolitiker och resulterat i projekt med ishallar och kulturhus men med mer budgetproblem än befolkningsökningar eller industri-
investeringar som effekt.
I konsultens presentationer finns inga problem längre – ordet är bannlyst och det enda vi behöver ta tag i numera är utmaningar. Bostadsbolag försvinner som beteckning och har ersatts av bostadsutvecklare, med inbyggt hot/löfte om ständig förändring.
Arkitekters möjligheter att verka för språklig medvetenhet skulle kunna bespara oss presentationer som:
”En ädelsten som med sina fasetter bildligt talat speglar olika aspekter av Uppsalaregionen” Kontorshus i Uppsala
Språkets förskjutning från informatör till kommunikatör signalerar en övergång från rekordårens offentliga satsningar och demokratiska ambitioner om kunskap och inflytande i stil med PBL till kommunikatörens hårt mallade budskap, en envägskommunikation där medborgarskap kan reduceras till väljare vart fjärde år. Men att utvecklingen kan vara riskabel pekade Peter Eriksson på i Min sanning:
– Inom politiken finns ett småljugande som är obehagligt, sanningen är jobbig i Sverige och särskilt i Stockholm. Politiken förlorar mycket på småljuget, det syns ju och det märks, varnade Peter Eriksson.
– De här frågorna är jätteviktiga att lyfta upp, vi behöver öka vaksamheten mot hur orden, inte bara bilder påverkar oss. Trovärdigheten är viktig för arkitekter, påminner Emina Kovacic, ordförande i Sveriges arkitekter.
Text: Kajsa Althén, frilansjournalist
Tittar och Lästips
https://www.svtplay.se/video/30131432/min-sanning/min-sanning-peter-eriksson-sasong-13-peter-eriksson
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olofsson-vagrar-svara-pa-fragan-vem-visste-vad1
Vem vill leva i kunskapssamhället?, Ylva Hasselberg 2009
Normkritiska visualiseringar ska få fler att känna sig välkomna, Arkitekten 20191125
Opinionsmakarna, en studie om PR-konsulter, journalistik och demokrati, Larsåke Larsson 2005
Reklam och retorik, Brigitte Mral, Larsåke Larsson 2004