17 feb Så vässar Karlstad arkitekturen
Det är mycket hedrande att vårt arbete med att stärka arkitektoniska kvaliteter i den byggda miljön har lett till årets arkitekturkommun 2021.
Kommunen är en viktig beställare och byggherre i de stadsdelar som i dagsläget byggs om och förändras. Det finns även många andra offentliga och privata byggaktörer som är aktiva i Karlstad idag och staden har inte varit i en lika intensiv byggperiod sedan 1960-talet.
En förklaring till att kommunen fått goda betyg från arkitektkåren skulle kunna vara att arkitekternas kompetens tagits tillvara på ett bra sätt i många sentida projekt samt att byggherrar gett frågorna tillräckligt utrymme för att resultaten ska kunna bidra till en attraktiv och hållbar stad. En god dialog och bra relationer med byggherrar, inte minst lokala sådana, som tar ett tydligt ansvar för det byggda resultatet, är en viktig parameter för ett gott resultat.
För att god arkitektur ska kunna åstadkommas är det viktigt att goda utformningsidéer bibehålls från program och planskede till bygglovs- och genomförandeskedet. Detta innebär att många tjänstepersoner måste kunna förstå och bidra till att målbilden kan uppnås.
Inom Karlstads kommun har vi sedan 7–8 år gått igenom plan- och genomförandeskedets olika delar för att förstå vilka moment som kan vara sårbara och där relevant information/syften kan tappas bort. Denna ständigt pågående utvärdering av pågående verksamhet samt uppföljning av slutförda projekt bidrar till förståelse för alla som är delaktiga i samhällsbyggnadsprocessen.
I arbetet med projektet har medarbetare och chefer som jobbar i plan- och genomförandeprocessen varit delaktiga i diskussionen om hur vi tillsammans kan arbeta bättre i processen. Detta har lett fram till ett antal förslag till åtgärder. Dessa åtgärder är formulerade som uppdrag och sammanfattade i en handlingsplan. Åtgärderna berör främst delar av kommunledningskontoret, teknik- och fastighetsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och miljöförvaltningen.
En viktig del i processen är att lyckosamma överlämningar sker genom hela projektet där ett gemensamt mål är tydliggjort.
För att till exempel kvalitetssäkra genomförandefasen behöver planhandläggaren formellt göra en överlämning till projektledaren för genomförandet, och till ansvarig bygglovhandläggare. Vid överlämningsmötet ska planens syfte, koppling till politiska mål, ambitioner och gestaltning särskilt belysas. Det är viktigt att ansvar tas för att målbilden förs vidare in i genomförandefasen och vidare in i ett driftsskede. Bland annat är det en förutsättning för att i genomförandet kunna göra bra beställningar/upphandlingar hos konsulter och entreprenörer. Genomgång av genomförandeavtal ska göras inför kommande exploatering.
Med dokumentet Arkitektur Karlstad har vi ett bra dialogunderlag för alla som bygger nytt, bygger till och bygger om i Karlstads kommun. Varje projekt har sina speciella utmaningar, men någonting som är gemensamt för alla är att allt som byggs behöver uppfylla kärnvärdena; god utformning, god hållbarhet och hög användbarhet.
Med kulturmiljöprogrammet för Karlstads kommun lyfts den befintliga byggda miljöns särskilda värden upp. Bevarande, varsamt underhåll och ombyggnad spelar en stor roll för att minska negativ klimatpåverkan samt värna om lokal identitet. När det ändå behövs byggas nytt ska både arkitektonisk, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet uppnås.
Karlstads kommun är medlem i föreningen Klimatkommunerna. Kommunen är också medlem i Trästad Sverige. Med dessa medlemskap ges tillträde till nätverk med kompetens och kunskap om hur klimatarbetet kan utvecklas både lokalt och regionalt. Karlstads kommun har beslutat att bli klimatneutralt senast 2030 samt arbetar med att utveckla hållbara resor inom kommunen, det vill säga resor med cykel, kollektivtrafik och till fots.
För att uppmärksamma god ny arkitektur och värnande om befintlig bebyggelse delar stadsbyggnadsnämnden årligen ut ett arkitekturpris och ett byggnadsvårdspris. Detta ger en tydlig signal till byggherrar/fastighetsägare och medborgare att dessa frågor är viktiga, särskilt i en tid av hög byggtakt, där kvantitet inte ska negativt få påverka kvalitet.
Text: Henrik Sjöberg, stadsarkitekt Karlstads kommun
Länktips
Dokumentet Arkitektur Karlstad:
https://karlstad.se/Bygga-och-bo/Bygglov-tillstand-och-fastighetsfragor/arkitektur/arkitektur-karlstad/
Urval av pågående stadsbyggnadsprojekt:
Tullholmssågen
Planområdet ligger i ett centralt läge i ett område som tidigare använts för industriändamål. Med sitt unika läge mellan Tullholmsvikens strand och Stadsträdgården har området alla möjligheter att bli en attraktiv stadsdel.
En utmaning är att den nya exploateringen ska bli en naturlig förlängning av stadsutvecklingar i Inre hamn och skapa en tydlig koppling till Stadsträdgården och vidare norrut mot Karlstads centrum. Området ges en täthet som understödjer serviceunderlag och ger många Karlstadbor möjlighet att leva centralt, utan att vara beroende av bil för vardagslivet. Planens utformning är tänkt att skapa goda förutsättningar för en levande stadsmiljö så att människor kan röra sig genom området och har anledning att vistas där under olika tider på dygnet. Det ljudbullerstörda läget kräver att bostadsbebyggelsen slutes mot Packhusgatan för att skapa gårdar med en bra boendemiljö. Mot söder möter planen Orrholmens bostadsbebyggelse och Landgångens radhus vilket också ställer krav på att förslaget anpassas genom en mer småskalig struktur med mindre byggnader i lägre höjd. Förslaget omfattar drygt 1000 lägenheter med inslag av en yta för en Coopbutik samt en förskola på 4–5 avdelningar. Strandkanten fortsätter att vara allmän platsmark i form av kaj i förlängning av Tullholmskajen och park med gångväg
längs Tullholmsvikens västra strandkant.
Nytt resecentrum
Förslaget ”Resa-Gata-Stad” utgår ifrån att ta vara på de befintliga strukturerna och stärka dessa och att integrera resandet i staden. Den befintliga stationsbyggnaden är en stark symbol för resandet i Karlstad och föreslås även fortsättningsvis utgöra navet i ett framtida resecentrum. Platsen framför stationsbyggnaden utvecklas till en levande och välkomnande entré. Hamngatan, Järnvägsgatan och Trädgårdsgatan integreras i stationsområdet och används för funktioner som rör resandet: regionbuss, stadsbuss, turistbuss, charterbuss, färdtjänst etcetera. Både den norra och södra sidan om järnvägsområdet utgör i framtiden framsidor av reserummet. Samtidigt som gatorna nyttjas för resandefunktioner utgör de också en del av staden. Genom att utforma gatorna som stadsgator och inte som bilvägar möjliggör vi för staden att utvecklas ända fram till tåget. Resenären angör en stad i stället för en isolerad station. Hamngatan struktureras med byggnader som sluter gaturummet även mot söder. Gående och cyklister ges mer utrymme längs gatan och de tre korsningspunkterna i reserummet ska utformas med ett starkt gestaltningsgrepp och ska främja såväl stadsbilden som trafiksäkerhet. Utformningen ska underlätta passage över Hamngatan för gående och cyklister så att gatans barriäreffekt minimeras.
Vikenförbindelsen
Hamngatan avlastas. När resecentrum byggs och sedan står klart så behöver genomfartstrafiken på Hamngatan minska för att bussen ska få bättre framkomlighet. Det ska fortfarande gå att ta sig fram med bil på Hamngatan men den är främst avsedd för de som har ärenden i centrala Karlstad och inte de som bara ska köra igenom.
Genom att bygga om Tullhusgatan, Sjömansgatan, Jungmansgatan och Klaraborgsgatan samt förbättra korsningspunkterna kan trafiken flöda enklare och fungera som ett bättre alternativ till Hamngatan.
Stadsparkerna knyts ihop och fikabryggor anläggs
Tanken är att Stadsträdgården, Mariebergsskogen och Wennbergsparken knyts ihop på ett bättre sätt och att det blir ett trevligt rekreationsstråk för både Karlstadsbor och besökare. Vi skapar också bättre gång- och cykelstråk längs hela sträckan för att uppmuntra det hållbara resandet till fots och cykel.
Längs Sjömansgatan bygger vi ett par mindre fikabryggor i vattnet och ordnar flera sittplatser längs strandlinjen. I hörnet av Mariebergsviken, intill Hööksgatan, ska det också bli ett trevligt promenadstråk och två mindre bryggor där man kan njuta av vattenutsikten och ta sig en fika.
Cirkulationsplatser och bussfil
Trafikflödet på Sjömansgatan, Jungmansgatan och Tullhusgatan ska förbättras genom att bygga två till tre nya cirkulationsplatser och förbjuda vänstersvängar på vissa ställen som annars riskerar att stoppa upp trafiken.
Tanken är det ska finnas tre filer på Sjömansgatan och delar av Tullhusgatan. Den mittersta är till för bussar och utryckningsfordon. Detta är ett sätt att tydligare prioritera kollektivtrafiken och förbereda för Karlstadstråkets fortsatta utveckling. Det ger även en robust lösning för utryckningsfordon i högtrafik.
Översvämningsskydd
Vikenförbindelsen räknas som en prioriterad utryckningsväg och måste säkras från översvämningar. I samband med att Sjömansgatan byggs om kommer kommunen påbörja arbetet med ett översvämningsskydd genom att höja vägen och på så sätt skydda inryckningsvägar till centralsjukhuset från höga vattennivåer i Vänern. Skyddet består i en kombination av upphöjd väg i ytterkanterna och en låg mur längs Mariebergsviken. Där marken är som lägst kommer muren vara 80 centimeter hög.