18 apr Arkitektonisk kvalitet – vad är det?
Jag och mina två söner, sju och tio år gamla, cyklar över silokajen i Östra Hamnen, Västerås. Asfalten på marken är sprucken och sliten efter decennier av tung trafik. Pojkarna tittar fascinerat på silotornet och de monumentala fasaderna i korrugerad plåt och betong – en massiv vägg i öster som fångar den lågt stående eftermiddagssolen.
En fläkt dånar och påminner om att anläggningen fortfarande är i drift. Det känns lite läskigt att cykla här eftersom det inte är så tydligt att man får det. Samtidigt är det spännande. Jag berättar om silons funktion och om planerna som innebär
att funktionen ska flytta och att området kommer utvecklas med massor av nya bostäder, torg och gator. Bakom silon, på det som idag är en stor grus- och asfaltsyta, kommer det att anläggas en ny stor stadspark.
– Jag är med och planerar hur det ska se ut här i framtiden, säger jag, inte utan att låta lite mallig. Sönerna ser imponerade ut.
– Om tio år kommer ni kunna sitta här på soliga bryggdäck, kanske kommer den gamla traversen vara ombyggd till ett hopptorn så att ni kan dyka ner i Mälaren. Det kommer att finnas caféer och restauranger, fortsätter jag drömmande, men nu har de slutat lyssna på mig, tio år är ogripbart långt fram i tiden för dem.
Tillbaka på kontoret nästa dag diskuterar jag färgsättningen på ett plank i ett villaområde.
Kanske vore det bättre med en mörkbrun nyans för att knyta an till den omgivande bebyggelsen? Ett planks färgverkan ena stunden och planeringen av en helt ny stadsdel, den andra – som stadsplanerare och arkitekt gäller det att snabbt kunna zooma in och ut igen. Stadsbyggnad handlar om hela den fysiska skalan och arkitekturen om en sammanvägning av funktion, hållbarhet och upplevelse där det som ryms i dessa tre element ständigt omdefinieras liksom behov och prioriteringar förändras över tid och från plan till genomförande. Så härligt komplext och nästan omöjligt att greppa!
program för högre arkitektonisk kvalitet
Vi håller på att ta fram ett Arkitekturprogram för Västerås. Ett av syftena är att uppnå en högre arkitektonisk kvalitet på den fysiska miljön som helhet. Det syftet formulerades tidigt i processen och är sannolikt inte unikt för vårt Arkitekturprogram. Det känns så självklart men vad innebär det egentligen?
Jag inser att detta med arkitektonisk kvalitet betyder olika beroende på vem du frågar. Någon ser framför sig en vacker fasad med pilasterverk och dekorerade friser, en annan ser en väl gestaltad bostadsgård med dagvattendammar, odlingslådor och stenbelagda gångar. Vissa som hör om hög arkitektonisk kvalitet tänker på orimliga krav och orealistiska arkitektdrömmar. Jag tror därför att definitionen av vad som är arkitektonisk kvalitet behöver diskuteras och besvaras i ett pågående samtal där varje projekt får formulera sitt eget svar utifrån sina unika förutsättningar. Vilken är platsen, målgruppen och omgivningspåverkan då, nu och i framtiden? Utifrån de ställningstaganden vi formulerar i programmet får projekten svara på hur de förhåller sig till sin plats och bidrar till sin omgivning, de får beskriva hur de är tänkta att upplevas och på vilket sätt de kan bidra till mänskliga möten och till liv och aktivitet. Hur utformas de för att minska klimatpåverkan och hålla över tid? I slutändan handlar nog arkitektonisk kvalitet om att göra medvetna och ansvarsfulla val utifrån ett långsiktigt perspektiv och vi har i vårt uppdrag att ge förutsättningar och ställa rätt frågor och krav utifrån det.
Framtidens kvaliteter finns redan här
Tillbaka till den gamla silon i hamnen. Den har byggts i etapper från 30-talet fram till 80-talet. Den är med sin volym och sitt läge ett landmärke i Västerås som är påtagligt i stadens siluett. Den har främst utformats med hänsyn till sin funktion och hållfasthet och har omsorgsfullt gestaltats utifrån det och mindre med hänsyn till hur det ska upplevas för en sjuåring att cykla förbi den. Om några år flyttar silofunktionen till den Västra hamnen, silon blir tom och fläktarna tystnar.
Vad kan den spela för roll i en framtida stadsdel? Är det inte bättre att riva den helt och ersätta den med en mänskligare skala? Om jag har framtidsspanat rätt kommer de delar som bevaras, av silon och industrimiljön runt omkring, att bli en viktig tillgång i den nya stadsdelen. De kommer att utgöra en ryggrad både visuellt och som platsens identitet och bli ett stöd för kommande exploatering. De kan rätt utnyttjade resultera i den där unika wow-faktorn som vi kan vara stolta över och som vi gärna visar upp när någon besöker vår stad.
Jag tror att i framtiden kommer arkitektonisk kvalitet ännu mer att definieras av hur väl vi förvaltar och utvecklar det redan byggda, vårt kulturarv. Det blir en kvalitet som kan upplevas med alla sinnen när vi om tio år sitter i kvällssolen
på en brygga eller uteservering vid silokajen. När sönerna dyker från den gamla traversen känns det bara lite läskigt.
Text och foto: Nora Kvassman, Arkitekt, Västerås stad