29 maj Lätt att leva hållbart i Sätra
Ett av de större utvecklingsprojekten i Västerås stad är den nya hållbara stadsdelen Sätra. I december flyttar familjerna in i första etappens 25 radhus. Men arbetet med en hållbarhetsmanual för området har pågått under tre år.
Allt började med en workshop under 2020 med inbjudna intressenter. Syftet var att tillsammans ta fram mål och aktiviteter för att uppnå hållbarhetsmålen i Sätra – socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Arbetet resulterade i en manual
för byggherrar för att nå hållbarhetsmålen för Västerås stad, även nationellt och internationellt.
Anne-Charlotte Boldrup, projektledare på Västerås stad som jobbar med stadsdelen Sätras klimat- och hållbarhetsarbete, berättar varför hållbarhetsmanualen kommit till:
– Vi får inte ställa särkrav men manualen är till för att göra det möjligt för byggaktörerna att bygga hållbart på många sätt. I och med manualen presenterar vi en buffé för byggherrar
för att få ökad hållbarhet ur flera aspekter. Arbetet har vi genomfört i gott samarbete med kommunala energibolaget Mälarenergi – ett nytt sätt att prata om att bygga hållbart med konkreta exempel.
I den fördjupade översiktsplanen för Sätra finns stadsbyggnadsidén som pekar ut riktningar för planeringen av den hållbara stadsdelen. Inriktningsmålen är ”Det är lätt att leva hållbart på Sätra”, ”Sätraborna är stolta över sin stadsdel och känner gemenskap” och ”Sätra är tryggt och tillgängligt”.
I hållbarhetsmanualen för Sätra lyfter Västerås stad flera samhällsbyggnadsfrågor för att nå visionen om en ny hållbar stadsdel. Det handlar om närheten till naturen och landsbygden, urban odling och moderna lösningar för rening av dagvatten. Här finns snart även fungerande (och eldriven) kollektivtrafik och goda möjligheter att gå och cykla. Stadsdelens struktur skapar förutsättningar som gör det enklare för de 4 000 boende att få en hållbar vardag. I december är det planerad inflyttning för de blivande Sätraborna i den första etappen.
De tre aspekterna av hållbarhet – social, ekonomisk och ekologisk – är genomgående i tanken och planeringen med Sätra. För den sociala delen finns trygga och säkra mötesplatser för aktiviteter under hela året. En stadsdel där människor ska kunna trivas, bo och leva. Att återvinna och återbruka för framtiden.
Att leva och verka i Sätra
Att leva i Sätra är att ha nära till naturen med framtidens stadsdel inpå knuten. Området ligger nära handelsområdet Erikslund och med cykel tar sig Sätraborna till city på 17 minuter.
I området finns vattenparken, ett blått stråk bland grönska. Bland åkerholmar och skogsbryn får verksamheter och boende närkontakt med friluftsliv och föreningar. Här finns plats för utomhusgym, skulpturpark, bibliotek eller andra funktioner som skapar liv och rörelse. Den historiska kopplingen är stark: framtidens Sätrabor delar marken med Sätrabor från gångna tider – från järnålderns boplatser till soldattorpet från 1901 med anor från 1680-talet och Karl XI:s indelningsverk.
Sätras mobilitetscenter fungerar som gemensamma parkeringshus i kombination med hållplatser för kollektivtrafik, cykeluthyrning och cykelreparation, även möjligheter till mötesplatser, föreningslokaler, lokaler
för dagligvaruhandel, återvinning och utlämning av varor.
Målet är att göra resandet mer flexibelt och anpassat utefter syfte. Mobilitetsåtgärder som fordonspooler, kollektivtrafikkort, cykelparkeringar och mikromobilitetstjänster (exempelvis elsparkcyklar eller andra mindre fordon för kortare resor), tillsammans med en utbyggd laddningsstruktur, ska framtidssäkra stadsdelen.
På årsbasis har Sätra en energibalans mellan elbehovet och stadsdelens möjligheter till energiproduktion som minst är netto-noll med strävan att bli en plusenergistadsdel. Sätra som stadsdel har möjlighet till förnybar elproduktion genom fastighetsnära installationer av solceller kopplade till det lokala energisystemet.
När det gäller hållbar ekonomisk planering av Sätra finns möjligheter att låna verktyg eller idrottsutrustning. Reparationsverkstäder ger vinster i social hållbarhet om stadens egna verksamheter kan driva den.
Klimatanpassning och hur samhället hanterar effekterna av ett ändrat klimat som regn, torka och värmeböljor är en viktig del i samhällsbyggnationen. Förutom gröna och blå funktioner på allmänna ytor kan kommuner och byggaktörer bidra genom bikupor, fågel- och fladdermusholkar, gröna tak och biotoptak, gröna väggar och andra åtgärder. I dag finns flera rödlistade arter av fladdermöss.
Sätra i vått och torrt
När det gäller klimatanpassningsåtgärder är Sätra en fallstudie i ett samverkansprojekt mellan Stockholm och Västerås kommunala myndigheter och intressenter. Projektet MuKlis – Multifunktionell klimatanpassning i stadsmiljö – har pågått med stöd av Vinnova och i samarbete med RISE sedan hösten 2021. I fallet Sätra finns klimatanpassningstanken med redan i planeringen, att bygga hållbart som klarar skyfall och värmeböljor.
Även här har hållbarhetsmanualen varit en viktig del för samlad information och inriktning. Anne-Charlotte Boldrup fortsätter: – Manualen är bra för att vi konkret visar på vad vi vill jobba med. Vi hoppas att den sprider sig även till andra delar av vår stadsbyggnad.
För oss på Västerås stad har arbetet med Mälarenergi givit nya möjligheter, att vi har nära till deras kompetens och folk.
Hur och var använder då Västerås stad sin hållbarhetsmanual för Sätra?
– Manualen ska användas när vi bygger egna samhällsfastigheter. Även om det är stadens egna projektledare är ändå en byggherre med för själva bygget. Det är en fördel både i markanvisningen och efter. Vi ser att byggherrarna uppskattar dialogen i våra första möten, det blir en enkel kontakt till kommunen.
Förverkliga och utvärdera
Anne-Charlotte Boldrup menar också att hållbarhetsmanualen ger möjlighet att förverkliga och utvärdera intentionerna med Sätra – i dag och i framtiden:
– Ser vi på miljöaspekterna sker den största andelen av en byggnads CO2-utsläpp under byggfasen. Därför är det bra att få med byggherrarna från början; informationen finns i manualen, lätt att kolla och stämma av. Då löser vi många frågor tillsammans, som till exempel att det är smartast att ansluta till fjärrvärme redan från början.
Kanske blir hållbarhetsmanualen för Sätra kommande praxis för framtida stadsutvecklingsprojekt i övriga Sverige?
– Vad vi vet har inga andra kommuner gjort samma sak. Men vi hoppas att manualen blir en självskriven del i framtidens stadsbyggnadsarbete lokalt, nationellt och internationellt.
Förutom manualen för byggherrar arbetar Västerås stad på ett hållbarhetsprogram för de boende:
– Materialet ska innehåll allt från mobilitetsfrågor – cykelskyltar, närmaste väg till stad, kartor till gångväg och stigar i skogen – till energispartips. Vardagsnära fakta och information som finns där man behöver den, avslutar Anne-Charlotte Boldrup.
Text: Dan Linder, kommunikatör Stadsledningskontoret Västerås stad