10 dec Uddevalla tar höjd för nytt klimat
Centrala Uddevalla är beläget där Bäveån möter Byfjorden. Vattnet utgör grunden för stadens tillkomst och framväxt. Under århundraden har utfyllnader skapat land för växande hamnverksamhet och industrier i ett landskap där hav, berg och bördiga dalgångar möts.
Ån som rinner genom stadskärnan är ett levande inslag i stadsmiljön och en del av stadens identitet. Hamnverksamheten och industrin flyttar långsamt västerut och lämnar efter sig ett låglänt utfyllnadsområde som är intressant ut exploateringssynpunkt.
Vattnet som skapar både attraktivitet och arbetstillfällen utgör tyvärr också ett hot. Staden drabbas återkommande av översvämningar vid högvatten i Byfjorden. Framtida havsnivå- höjningar kommer ytterligare förvärra problematiken. De omkringliggande delarna är mer höglänta och stora avrinningsområden har sitt utlopp i stadens centrala delar. Vid skyfall innebär det att stora mängder vatten rinner ner mot centrum och orsakar problem med översvämningar och skador på byggnader.
För att möjliggöra en kommande exploatering och för att skydda befintlig stad mot de återkommande översvämningarna har tankarna på ett översvämningsskydd funnits med i den kommunala planeringen under många år.
År 2017 etablerades en ny projektorganisation för ÖS-projektet med projektledare från Samhällsbyggnadsförvaltningen med uppdrag att utreda, projektera och genomföra projektet. Sedan 2018 är organisationen förstärkt av separat upphandlade konsultkompetenser från Sweco, Sydväst arkitektur och landskap samt Bohusgeo.
Skyddsstrategi
Arbetet inleddes genom att avgränsa det område där ett upp- stickande tekniskt skydd är lämplig skyddsstrategi och var alternativa strategier bör tillämpas.
Kajpromenad med översvämningsskydd (ÖS) skyddar befintlig stad – I stadsdelar med övervägande befintlig bebyggelse och stadsstruktur som ska behållas på lång sikt behöver anpassning göras till befintliga marknivåer och ett tekniskt skydd kommer att sticka upp och utgöra en barriär mot vattnet. Där det är möjligt bör därför mark lokalt höjas till nödvändig skyddsnivå för att undvika ett uppstickande skydd (fram till omkring år 2070) samtidigt som utlopp för skyfallsleder etableras. En skyfallsled är den flödesväg som vatten rinner längs vid en skyfallshändelse.
I andra delar av stadsutvecklingsområdet finns inget som binder exploateringen till nuvarande markhöjder. Där kan en annan skyddsstrategi utvecklas för att undvika ett uppstickande skydd som skär av vattenkontakten. Ny bebyggelse bör i dessa områden säkras mot översvämning via planläggning. I första hand genom byggande på säker nivå (golvnivå på cirka +3,6 RH2000) och eventuella avsteg från detta motiveras. Först i andra hand bör det ske genom tekniska skydd. Vid stadsplanering tas sedan hänsyn till både högvatten i havet, nederbörd/skyfall, höga flöden i Bäveån och höga grundvattennivåer. An-
passning ska ske med helhetssyn och god systemförståelse så att risk för negativa följdeffekter inte förbises. Beroende på det land skapliga sammanhanget identifierades två möjliga strategier.
Nyexploatering och översvämningsskydd skyddar innanför liggande ny och befintlig stad – Stora delar av Anegrund ligger idag så lågt som 1,5 meter under nödvändig skyddsnivå på medellång sikt. En generell höjning av området till nödvändig skyddsnivå i samband med exploatering är sannolikt inte möjlig. Delar av exploateringsområdet kan dock höjas. Bebyggelse tillsammans översvämningsskydd kan då skydda innanför liggande ny och befintlig stad, samtidigt som mötet med vattnet kan ske utan fysiskt och visuellt hinder.
Stad byggs på säker nivå och inget översvämningsskydd behövs – Söder och väster om Skansberget finns det goda förutsättningar för att ta ett helt nytt grepp. Genom att planera för att mark antingen tål att översvämmas eller planeras på säker nivå behövs inget separat översvämningsskydd.
Successiv anpassning av skyddsnivå
Frågan om anpassning till ett förändrat klimat är förhållandevis ny och kräver ett nytt förhållningssätt. Med ett snabbt föränd-
erligt kunskapsläge där nya forskningsresultat kommer att tillkomma i framtiden är det inte rimligt att göra investeringar för hundra år som kan visa sig vara otillräckliga efter halva tiden. Även det motsatta kan inträffa, att värsta scenariot inte inträffar och att en onödigt stor investering gjorts. Det ligger
i samhällets intresse att utforma effektiva strategier och klimatanpassningsåtgärder för att främst förhindra, men även mildra konsekvenserna av översvämningar. Med begränsade resurser behöver prioriteringar av de mest nödvändiga åtgärdsinsatserna göras. Frågor som; vad måste göras redan nu och vad kan skjutas på tills det vetenskapliga underlaget blir säkrare behöver besvaras.
Den strategi som valts i Uddevalla är att följa den vetenskapliga utvecklingen och fortlöpande göra anpassningar av åtgärder till aktuella prognostiserade havsnivåer. Det är samma tillvägagångssätt som Göteborgs Stad tillämpar i sin anpassningsstrategi för höga havsnivåer.
För att säkerställa att skyddsnivån hamnar på den säkra sidan tillämpas ett värsta scenario kring klimatutvecklingen för utsläpp av växthusgaser. Detta motsvaras av RCP 8.5, vilket innebär fortsatta höga utsläpp av koldioxid, även på lång sikt. För Uddevalla innebär prognosticerad havsnivåhöjning tillsammans med strategin om successiv anpassning, planering av ett skydd på +2,3 på medellång sikt fram till år 2070 men som är påbyggnadsbart till +2,8 för att klara högre havsnivåer på längre sikt (2100).
Fördjupad förstudie
Inom ÖS-projektet har konsultgruppens uppdrag varit att utföra en ”Fördjupad förstudie” för att granska, anpassa och fortsatt utreda de lösningar som ska skydda den befintliga staden i Uddevallas centrum mot översvämningar som återkommande drabbar staden varje år.
Arbetet med Kajpromenad med översvämningsskydd grundar sig på tre viktiga problemställningar:
λ Uddevallas centrala delar ligger i ett låglänt område och drabbas återkommande av översvämningar vid höga havsnivåer. Förväntad havsnivåhöjning kommer att förvärra situationen och det finns därför ökande behov av att skydda den befintliga staden och dessutom skapa förutsättningar för fortsatt stadsutveckling.
λ På grund av ras- och skredrisk är stora delar av dagens kajmiljöer avspärrade. För att åter göra Uddevallas möte med vattnet tillgängligt måste dessa områden säkras.
λ Uddevalla fortsätter att utveckla och förädla sina offentliga miljöer. Det gäller inte minst stadens möte med vattnet där attraktiva stadsmiljöer skapas som gynnar folk- och båtliv och som stärker Uddevallas marina profil.
Arbetet med den fördjupade förstudien har inneburit en bred kunskapsinhämtning för att klargöra vilka faktorer som påverkar projektet och tänkbara alternativ. Därefter har specifika lösningar tagits fram för olika delsträckor för att på ett konkret sätt beskriva såväl utformning av stadsmiljöerna, översvämningsskyddets läge och konstruktion samt åtgärder för skredsäkring och hur de förhåller sig till varandra. Förstudien utgör på så sätt ett underlag för både beslut och fortsatt arbete.
Fördjupade förstudien innehåller förslag på attraktiva stadsmiljöer med Bäveån i centrum vilka utgår från varje plats unika egenskaper. Utgångspunkten i arbetet har varit Områdesplan för Bäveån, Vision för stadsutveckling kring Bäveån och andra strategiska utredningar. Projektet omfattar både kulturhistoriskt värdefulla stadsrum som Årummet och nyare delar längre västerut. De offentliga rummen ska vara varierade och tilltala många olika målgrupper och verksamheter som verkar inom området för att skapa en rik palett av stadsrum som tillsammans berikar Uddevalla centrum.
λ Stora delar av området måste säkras mot skred, sättningar och erosion. Det innebär oftast kombinationer av lösningar som avsläntning, Kalk-Cementpelare, påldäckskonstruktioner, lättfyllning och tryckbankar i ån. Åtgärderna utförs till största delen på allmän platsmark men även privata fastigheter påverkas, exempelvis vid Bohusläns museum.
λ Översvämningsskyddet utgörs i de flesta fall av en stålspont som sträcker sig ner till underliggande lerlager som skydd mot inflöde av vatten både ovan och under mark. Skyddet placeras alltid på allmän platsmark och i lägen där det medför störst flexibilitet för framtida stadsomvandling och där den visuella och fysiska barriäreffekten blir så liten som möjligt.
λ Kajer och bryggor behövs för att skapa ett rikt folk- och båtliv. På grund av områdets stabilitetsproblem är påldäckskajer eller träbryggor ett bra val av konstruktion och förekommer på flera ställen.
λ Vid högt vatten i Bäveån är det inte möjligt för dagvatten att rinna ut i ån. Därför måste två pumpstationer byggas, en på den norra och en på den södra sidan och delar av dagens dagvattensystem läggas om. De ledningar som mynnar ut i ån måste kunna stängas vid högvatten för att inte vatten ska tränga in. Ett översvämningsskydd kan leda till höjda grundvattennivåer på insidan av skyddet med stående vattensamlingar i marknivå som följd. Detta problem ökar med stig-
ande havsvattennivå och ett dräneringssystem med pumpar behöver därför anläggas i takt med att översvämningsskyddet byggs ut.
Översvämning kan komma från två HÅLL
En komplicerande faktor är att stadsutvecklingsområdet kring Bäveån i centrala Uddevalla ligger i ett fjordlandskap som formats under mycket lång tid och sedan fyllts ut. I det konstgjort flacka landområde som människan har skapat genom utfyllnad har skyfall svårt att nå recipienten utan att åstadkomma översvämning. Uddevalla har redan idag problem vid skyfallshändelser och ett översvämningsskydd längs med Bäveån medför en tydligt förhöjd översvämningsrisk från skyfall. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder. Hur vattnet ska tas om hand är ett arbete som sträcker sig utanför översämningsskyddsprojektet men som har stor påverkan i form av exempelvis lägen för och antal öppningar i skyddet. Eftersom vattnet rör sig på bred front, behöver det samlas upp och kanaliseras i så kallade skyfallsleder som leds mot skyddets öppningar. Skyfallsleden följer naturliga lågpunkter eller skapas genom aktiva förändringar av markhöjder. Funktionen som skyfallsled behöver också säkerställas i den fortsatta planeringen.
Slutsatsen i utredningsskedet
Att genomföra de åtgärder som föreslås i ÖS fördjupad förstudie är i sig ett komplext projekt men som också måste ta sin ut- gångspunkt och implementeras i stadens övriga planeringsarbete. Det är därför viktigt med ett kontinuerligt strategiskt arbete och inriktningsbeslut inom skilda områden som exempelvis klimatanpassning, stadsutveckling och trafik för att ge rätt förutsättningar för arbetet. Den strategiska planeringen och nya detaljplaner bildar, tillsammans med lösningar för översvämningsskyddet, också underlag för framtida miljö- och vattendomsansökningar.
Sammanfattningsvis står Uddevalla inför stora utmaningar vilka kommer kräva stor kreativitet, nytänkande och det kommer att kosta mycket. I judo omvandlas motståndarens vikt, kraft och energi till din egen styrka. På motsvarande sätt kan den nödvändiga omställningen omvandlas till positiv utveckling av den centrala staden. För Uddevallas del kan utfallet bli riktigt bra om förändringens kraft och energi används rätt.
Text: Åsa von Malortie och Per Andersson, Sydväst arkitektur och landskap