Muta eller inte -så här avgör du

Är du mutad? Borde du ha tackat nej till lunchen du bjöds på häromdagen?
Svaret är inte knivskarpt, men det går att identifiera riskbeteenden. Nu finns en kod som gör det möjligt att analysera ett erbjudande och förstå om det är lämpligt att tacka ja. Och en ny mutlag är på väg.
Av Stefan Ljung, frilansjournalist

Omkring 20 procent av kommunpolitiker och högre kommunala tjänstemän håller med om att korruption är vanligt inom den egna gruppen. Sverige har skakats av flera mutskandaler på senare år. Göteborgs kommun, Fastighetskontoret i Stockholms stad, landshövdingen på Gotland, landshövdingen i Jämtland samt Röda Korset är bara några exempel.
Sverige anses visserligen vara ett av världens minst korrupta länder, men det är inte bara mediauppgifter som tyder på att problemet är utbrett även här.
Nu är mutlagstiftningen på väg att fräschas upp för att möta korruptionshotet. Processen med att ta fram en ny lagstiftning är i full gång och den väntas träda i kraft 1 januari 2012. Den nya lagstiftningen ska öka tydligheten, till exempel kommer bestickning och mutbrott att kallas givande av muta och tagande av muta.
Sedan Riksenheten mot korruption, som lyder under Åklagarmyndigheten, bildades 2003 har både medvetenheten och antalet rättsliga korruptionsfall ökat. Bland statliga myndigheter finns ofta policydokument om gåvor. Hos vissa är kaffe och bricklunch godtagbart, hos andra är det nolltolerans som gäller.

Stort problem i kommunerna
Korruption är kanske ett ännu större problem på kommunal nivå – och troligen också ett växande problem. Det finns flera orsaker till detta.
Ett forskarlag vid Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet), under ledning av Mats Sjölin professor i statsvetenskap, radar upp ett antal skäl: de beställar-utförarformer, upphandlingsförfaranden och bolagiseringar som ingår i New Public Management har ökat möjligheten att utnyttja sin ställning som kommunal tjänsteman eller förtroendevald för att skaffa sig privata fördelar, inte minst eftersom kontrollsystemen inte har utvecklats för att hantera den nya situationen.
Tillfällena till korruption har därmed blivit fler. Risken att avslöjas är låg på grund av bland annat kommunrevisionens relativa tandlöshet, den bristfälliga insynen i vad som pågår i kommunala bolag och – inte minst – att tjänstemännen blir allt räddare för att agera ”whistle blowers” när de upptäcker korruption.
Forskarlaget har också gjort en enkätundersökning bland kommunpolitiker och högre kommunala tjänstemän där var tjugonde – fem procent – av de tillfrågade uppger att de någon gång varit utsatta för korruptionsförsök. Samtidigt håller runt 20 procent – en av fem – helt eller delvis med om påståendet att det är vanligt med korruption bland kommunala politiker och tjänstemän.

Finns ingen beloppsgräns
Det är inte lätt att definiera vad som är en muta eller inte. Det håller Annsofi Agnevik, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, med om.
– Hela tiden måste man vara vaksam. Det är verkligen inte enkelt!
Det finns ingen egentlig beloppsgräns för vad som räknas som muta. Även en gåva av ringa värde kan, beroende på omständigheterna, anses som muta i en rättslig prövning.
– I ett fall i Norrköpings tingsrätt som rörde ett bostadsanpassningsärende räckte det med kaffe vid ett konditoribesök för att det skulle fällas för mutbrott, berättar Annsofi Agnevik.
Det behöver inte heller handla om en gåva. Att få bli medlem i en förening riskerar till exempel att betraktas som en muta. Hur som helst så är det ändå så att ju exklusivare ett erbjudande är desto större är risken att det skulle klassas som muta i en rättegång.
– Många gånger är till och med en arbetslunch okej, om det annars är svårt att hitta tid till att träffa en motpart. Men inte för ofta, det är ett riskbeteende – då är det bättre att bjuda varannan gång, säger Annsofi Agnevik.

Skilj på lyx och standard
Det är givetvis också skillnad på att bjudas på lunch på en standardrestaurang eller på stadens lyxigaste etablissemang. Men som ni har läst så finns det ju ingen exakt gräns för belopp och frekvens. Värde kan visserligen vara en indikator på om man befinner sig i riskzonen, men det finns ett annat analysverktyg: avsikt.
– Det gäller att hela tiden fråga sig ”varför blir jag erbjuden det här?”. Tror du att det kan bero på att givaren vill påverka hur du utför ditt arbete, till exempel vilka beslut du fattar i ett visst ärende, bör du tacka nej, säger Annsofi Agnevik.
Kraven på offentliganställda är extra höga – till och med en kopp kaffe kan vara olaglig. Det beror dels på att vi som samhällsmedborgare ska känna oss säkra på att vi blir behandlade likvärdigt och rättssäkert och dels på att vi ska kunna känna oss trygga med att de skattepengar vi betalat in används på bästa sätt. Alla offentliganställda lyder under mutlagstiftningen, inte bara chefer och handläggare.
– Även en till synes maktlös person kan anses kunna påverka besluten, säger Annsofi Agnevik.
En ytterligare aspekt som inte alla känner till är att även gåvor i efterhand, när ett beslut redan har fattats, kan räknas som mutbrott.

Företagskod
En viktig del i arbetet med den nya mutlagstiftningen är att en mer detaljerad och långtgående företagskod tas fram.
– Företagskoden är en ledtråd om var gränsen går och ska kunna användas av, så att säga, båda sidor. Genom att känna till vad som står i koden så underlättas förståelsen för tjänstemännen, säger Annsofi Agnevik.
Företagskoden föreslås förvaltas av näringslivets Institutet mot mutor. Koden är en utmärkt hjälp om du funderar på att tacka ja eller nej till en gåva (se axplock ur koden i rutan intill).
Företagskoden i urval

”Att erbjuda förmåner till anställda i offentliga organ som beslutar i pågående ärenden vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling rörande företaget är otillåtet.”

”Varningsflaggor – företag bör iaktta särskild försiktighet:

• om förmånen har ett högt värde eller ges frekvent
• om mottagaren av förmånen har arbetsuppgifter som innefattar myndighetsutövning eller offentlig upphandling
• om förmånen inte har ett tydligt samband med mottagarens arbete eller uppdrag
• om förmånen inte ingår som ett naturligt och nyttigt led i mottagarens arbete eller uppdrag
• om den anställde eller uppdragstagaren bjuds in till evenemang med privat sällskap
• om förmånen (av evenemangskaraktär eller liknande) riktas till särskilt utvalda personer
• om förmånen inte lämnas öppet
• om förmånen är oproportionerlig i förhållande till syftet med förmånen
• om förmånen avviker från vedertagna umgängesformer mellan näringslivet och offentliga organ
• om förmånen initieras av mottagaren”

”Företag får inte erbjuda, utlova eller lämna en förmån till anställda eller uppdragstagare i ett annat företag eller offentliga organ om förmånen avser exempelvis:
penninggåvor eller liknande  penninglån, ställande av säkerheter, eftergifter av fordringar och liknande förmåner som inte är marknadsmässiga  arbete hos mottagaren eller leverans av varor eller tjänster, där förmånen är avsedd för privat ändamål  förmåner som är förenade med villkor att utföra något för givaren och som inte är godkända av arbets- eller uppdragsgivaren  dold provision/kickback till anställd eller uppdragstagare (dvs. annan än företaget)  nöjesresor eller liknande  De förmåner som anges i denna punkt är förmåner som i sig är sådana att de inte är tillåtna. Någon särskild otillbörlighetsbedömning behöver därför inte göras. Uppräkningen är inte uttömmande.”

Länktips:
Betänkandet av Utredningen om mutor (SOU 2010:38) hittar du på:
HYPERLINK “http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/75/24/fd7713d0.pdf”http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/75/24/fd7713d0.pdf
i den ingår också förslaget till företagskod i dess helhet.

www.institutetmotmutor.se finns mycket vidareläsning, bland annat en rättsfallsbank.

Broschyren ”Om mutor och jäv – en vägledning för offentligt anställda” kan du ladda ner från  http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc38269_1.pdf

Kontaktuppgifter till Riksenheten mot korruption hittar du på:
http://www.aklagare.se/Sok-aklagare/Nationella-aklagarkammare-/Riksenheten-mot-korruption/

Transparency International Sverige, ideell organisation som verkar mot mutor:
http://transparency-se.org/”http://transparency-se.org

En broschyr om samhällsbyggnadssektorns etiska regler och rådet som kontrollerar efterlevnaden kan du ladda ner från:
http://www.byggsektornsetiskaregler.se/files/pdf/0908_etiska_regler.pdf

Resultat från korruptionsforskningen i Växjö hittar du på:
http://www.vxu.se/svi/org/personalsidor/stv/andersson_erlingsson_icke_korrupt_stat.pdf