Reclaim Sydney!

Reclaim Sydney!

Sydney ska bli en mer människovänlig stad, i alla fall om den danske professorn och arkitekten Jan Gehl och hans team får som de vill. Gehl beskriver Sydney som en invaderad stad, som så många andra av den ”nya världens” städer. Det är bilarna som står för invasionen.

sydney 2

Runt skyskraporna i mitten ligger centrum. Som en vit prick på en udde syns Operan.

En danska arkitektfirman Gehl Architects med Jan Gehl i spetsen har på uppdrag av Sydney Stad gjort en studie av stadens rum och stadsliv. Delar av arkitekternas förbätttringsförslag kommer att förverkligas i Sydneys stora stadsplaneringsprojekt om ett hållbart Sydney till 2030.
Stadskärnan, Central Business District (CBD), ligger på en halvö, sammanlänkat med norra staden genom Sydney Harbour Bridge. Många gator är långa och löper från Centralstationen, i ena änden av centrum, ner till hamnen. Huvudgatan George Street är femhundra meter längre än Londons Oxford Street.
Jan Gehl  menar att Sydney står vid en brytpunkt. Stadskärnan klarar inte den stora trafikvolymen. 150 000 fordon kör genom stadskärnan per dag, 80 000 på motorvägar i periferin. Centrum kvävs av avgaser och oljud. Jan Gehl riktade stark kritik mot staden bl a för bristen på ”trafikhierarki”-  på alla gator i Sydney trängs bilar, bussar och lastbilar. I t ex Melbourne och Köpenhamn har man arbetat hårt på att dela upp trafikslagen och göra staden mer framkomlig.

Sydney 1

Turister vilar sig vid Circular Quay. I bakgrunden färjor till villaförorterna.

Lågprioriterade fotgängare
Fotgängarna i Sydney är lågprioriterade. De rör sig på gator som är förorenade, bullriga, svåra att ta sig över på grund av all trafik. När en fotgängare vill korsa en gata måste hon vänta – länge. Därefter halvspringa för att hinna över under de få sekunder det är grönt.
Folk rör sig folk i klungor, som rugbyspelare, vilket gör att trängseln på trottoaren upplevs värre än vad den egentligen är. Gatan är 22 – 30 meter bred, trottoaren 4–6 meter. De dånande gamla bussarna längs gatan går för frekvent och blockerar varandra. Bussfilerna gäller inte dygnet runt och respekteras inte.
Kritiken har beaktats och staden ska till 2030 reducera antal bussar som kör i city,

spårvagnar ska trafikera vissa gator och fotgängare ska prioriteras.
Vad är utmaningarna med att planera 20 år in i framtiden?
Alan Cadogan, strategisk chef i Sydney Stad, svarar:
–Att få folk att ta små steg som de kan göra redan nu. Till exempel att cykla eller gå till jobbet – där det är möjligt. Sedan har vi stora steg framför oss, som att vi i framtiden helt ändrar vårt sätt att producera energi.
En annan utmaning, enligt Alan Cadogan, är att i varje samhälle, när man vill skapa förändringar, klarar man sig aldrig utan partnerskap.
– Vi arbetar hårt på att få till ett bra partnerskap med andra sektorer i samhället. Det är mycket viktigt.
Det fanns självklart även positiva faktorer i Sydney. Dess fantastiska hamn Port Jackson är en av dem. Tyvärr döljs hamnen av en tågstation som är uppbyggd på pelare nere vid Circular Quay. Gehl förslår att stationen grävs ner .

sydney 3

Bara en procent av arbetspendlarna cyklar.

Få bilpendlare
En bra sak är att bara 25 procent av arbetspendlingen sker med bil. 71 procent av alla som reser till centrum under veckodagarna – det vill säga en halv miljon människor reser kollektivt, tre procent promenerar till sina jobb och en procent cyklar. Att cykel och ben endast står för fyra procent är alldeles för lite, tycker stadsledningen och har satt upp målet tio procent till 2030. Sedan ska 50 procent av dem som rör sig inom centrum röra på påkarna är det tänkt.
Sydneys Stad arbetar med tio direktiv för att göra centrum mer attraktivt.
Några av dessa är: fler torg och platser där man kan mötas. Infrastrukturen ska förbättras och göra det lättare för folk att snabbt ta sig från A till B. Fler träd ska planteras, bättre cykelvägar byggas, bättre transportlänkar mellan innerstadsdelar och fler hyres- och bostadsrätter. Allt detta ska göras med hänsyn till miljön.

Fotnot:
I Köpenhamn har Jan Gehls arkitektfirma tagit fram studier om stadens rum och liv vart tionde år under de förgångna 40 åren. Det var Jan Gehl som introducerade begreppet ”tätt-lågt”.
Även i andra städer, till exempel i Melbourne, Australien, har studier gjorts 1994 och 2004. Om Stockholm handlar rapporterna ”Stadsrum och stadsliv i Stockholms innerstad” 1990 och 2005.

Av Ulrika Eriksson, frilansjournalist Foto: Ivan Mark Posa