07 dec Förnybart kostar!
En av förklaringarna till de stora prisskillnaderna på fjärrvärme är att förnybar energi är betydligt dyrare. Kommunernas avkastningskrav och antalet kunder är annat som slår igenom på priset.
Av Jens Busch, frilansjournalist
Det är fortfarande mycket stora skillnader i pris på fjärrvärme mellan olika kommuner – det skiljer 567 kronor per kvadratmeter boyta mellan den dyraste och den billigaste kommunen, enligt årets Nils Holgerssonrapport.
Men det finns förklaringar. Kommunen med lägst pris, Luleå, har ett sedan länge etablerat fjärrvärmenät och tillgång till billig överskottsenergi från stålverket SSAB. Lilla Hammarö, med det högsta priset, har haft stora investeringskostnader som ska slås ut på ett litet kundunderlag – dessutom ingår all kundutrustning och service i priset.
Prisskillnaderna mellan mera jämförbara kommuner har också sina förklaringar: Dyra Helsingborg har 98 procent förnybar energi, billiga Västerås knappt 40 procent.
Hammarö – Litet nät och stora investeringar
Hammarö kommun, med knappt 15 000 invånare på Hammarön i Vänern utanför Karlstad, intar den prismässiga jumboplatsen i årets Nils Holgerssonundersökning. Där kostar fjärrvärmen drygt 184 kronor per kvadratmeter, att jämföra med Luleås knappa 83, landets billigaste.
– Jag tycker man jämför äpplen med päron, vi har en helt annan service till kunderna, vi står för alla undercentraler och annan utrustning, med installation, service och underhåll. Det motsvarar omkring 130 kronor per megawattimme (cirka 25 kr/m2), säger Göran Enqvist, vd för kommunala Hammarö Energi.
Fjärrvärmen i Hammarö består huvudsakligen av spillvärme från massa- och pappersfabriken Stora Enzo Skoghall. Fram till förra hösten köptes spillvärmen direkt från bruket. Men Hammarö, med tätorten Skoghall, hade inte tillräckligt kundunderlag för att ta vara på all spillvärme. Därför drogs en ledning från bruket till Karlstad år 2008.
– Vi var med och finansierade den ledningen och har dessutom byggt ut vårt nät till småhusområden utanför Skoghall. Det har varit tunga investeringar på senare år som ska slås ut på ett litet kundunderlag med omkring 150 kronor per megawattimme (cirka 29 kr/m2). Hade vi haft lika många kunder som till exempel Karlstad hade det räckt med 5 kronor, säger Göran Enqvist.
– Men vi har passerat toppen och räknar med att kunna börja sänka priset om tre år då vår höga avskrivning börjar sjunka. Och vartefter kundantalet ökar, kan de gemensamma kostnaderna slås ut på flera.
En annan förklaring till Hammarös höga pris är att kommunen från och med i år har lagt ett avkastningskrav på fjärrvärmeverksamheten.
Luleå – Billig energi och större kundunderlag
Luleå har de senaste åtta åren haft landets billigaste fjärrvärme i Nils Holgerssonundersökningen. Kommunala Luleå Energis fjärrvärmechef Magnus Johansson ger tre huvudförklaringar:
– För det första har ägaren, kommunen, måttliga avkastningskrav med den klara ambitionen att låga kostnader för bland annat fjärrvärme ska vara en drivkraft att verka och bo i Luleå. Det andra är att vi har köper värmen till ett konkurrenskraftigt pris från kraftvärmeverket där man eldar brännbara överskottsgaser från SSAB. Det tredje är att vi har en effektiv och bra organisation.
Jämfört med Hammarö är Luleå dessutom en betydligt större stad (cirka 74 000 invånare) med ett kommunalt nät som började byggas på 1970-talet. 1982 byggdes ett kraftvärmeverk samägt med SSAB. Man har 31 000 hushåll anslutna och bland annat SSAB(!). (Hammarö har knappt 1 200 kunder).
Förbränningen av överskottsgasen från SSAB ger stora utsläpp av koldioxid. Men alternativet är att fackla gasen till ingen nytta. Samtidigt är fjärrvärmen beroende av att SSAB:s produktion är hög.
Under den senaste finanskrisen drogs produktionen ner så mycket att det krävdes oljeeldad reservkraft till fjärrvärmen.
Nils Holgerssonrapporten jämför också landets 10 största fjärrvärmekommuner. Högst i pris ligger Stockholm (Fortum/Stockholms stad) med 157:60 per kvadratmeter, lägst ligger Västerås (kommunalt) med 106:32. Dyraste helt kommunala fjärrvärmen bland de tio största finns i Helsingborg, 137:69.
Helsingborg – stora investeringar i förnybart
– Vi gör stora investeringar och fokuserar hårt på att ha låga emissioner, så vi tycker priset är motiverat med tanke på den miljöprofil vi har, säger Patrik Hermansson, försäljningschef på Öresundskraft i Helsingborg.
Under 2005–2006 konverterades kraftvärmeverket Västhamnsverket och i september i år påbörjades bygget av en ny avfallseldad kraftvärmeanläggning.
Omkring 20–25 procent av fjärrvärmen är industrispillvärme. Man har också en avloppsvärmepump i staden.
– Sammantaget gör det att vår produktion till 98 procent är förnybar. Förra året var vårt koldioxidutsläpp 22 gram per kilowattimme, det är långt under till exempel Malmö och Göteborg och mindre än en tredjedel av genomsnittet från fjärrvärme i Sverige.
Förutom kostnaderna för investeringar har ägaren, kommunen, lagt ett lönsamhetskrav på Öresundskraft. Och fjärrvärmepriset sätts marknadsmässigt.
–Förr var priset kostnadsbaserat, numera tittar vi mycket på vad alternativen kostar när vi sätter priset, så att vi kan vara konkurrenskraftiga.
Enligt Patrik Hermansson svarar biobränslet till Västhamnsverket för ungefär hälften av fjärrvärmens produktionskostnad.
Västerås – Stort nät, torv och låga avkastningskrav
Västerås har lägst pris av de tio största kommunerna och femte lägsta pris i landet.
– Att vi kan hålla lågt pris har i huvudsak tre förklaringar. Västerås var en av de första städerna i landet att bygga ut fjärrvärmen så vi har ett stort nät som ger stordriftsfördelar. Det andra är att vi har kapacitet för att behålla en hög andel el i produktionen även när det är som kallast. Och för det tredje har ägaren, kommunen, länge drivit att priset ska vara lågt och därför har vi låga avkastningskrav, säger Anders Ericsson, chef för affärsområde värme på Mälarenergi.
Västerås har satsat på att ersätta kol med torv, som nu står för 45 procent av produktionen.
Torv räknas som fossilt i handeln med utsläppsrätter men som förnybart när det gäller koldioxidskatt och vid elproduktion
Kol och en mindre mängd olja står för drygt 16 procent av produktionen. Det ger ett koldioxidutsläpp på 270 gram per kWh, förutom bidraget från torven.
I en panna från år 2001 eldas biobränslen (knappt 40 procent av produktionen) och en ny anläggning för avfallsförbränning ska stå klar 2014.
RUTA
Nils Holgersson-rapporten har getts ut sedan 1996. Prisjämförelserna går ut på att man ”flyttar runt” en typfastighet till alla kommuner med fjärrvärme och jämför kostnaderna.
De första åren följde medelpriset för fjärrvärme i stort sett konsumentprisindex (KPI), men från 2002–2003 har fjärrvärmepriset höjts betydligt mer än KPI, runt 40 procent respektive mindre än 10 procent.
Rapporterna är rena prisjämförelser utan hänsyn till de kommunernas vitt skilda förutsättningar. Någon jämförelse av till exempel miljöpåverkan görs inte.
Förutom fjärrvärmekostnader jämförs kostnaderna för el, vatten och avlopp och sophämtning.
Bakom undersökningen står Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo.
Hammarö
15 000 invånare
Huvudsaklig energikälla: industriell spillvärme
Fjärrvärmepris: 184:25/m2, 955:-/MWh
Luleå
74 000 invånare
Huvudsaklig energikälla: koks- och masugnsgas
Fjärrvärmepris: 82:65/m2, 428:-/MWh
Helsingborg
128 000 invånare
Huvudsaklig energikälla: biobränslen, industriell spillvärme
Fjärrvärmepris: 137:69/m2, 713:-/MWh
Västerås
136 000 invånare
Huvudsaklig energikälla: torv, biobränslen, kol
Fjärrvärmepris: 106:32/m2, 551/MWh