Vi bjuder in till skissbordet

Vi bjuder in till skissbordet

De flesta människor vill ha möjlighet att påverka och utöva inflytande över sina miljöer och allt fler kommuner förstår också vikten av att göra medborgare delaktiga i stadsbyggnadsprocessen. Det visar inte minst intresset för olika medborgardialoger. Sweco Architects arbetar i designdialoger med workshops, en social mötesplats som nu breddas med en digital plattform för stadsbyggnad.

Design dialogen

Designdialogen har använts under hela 2000-talet i projekt på kontor och sjukhus runt om i landet och år 2004 skrev Peter Fröst, arkitekt på Sweco, avhandlingen ”Designdialoger i tidiga skeden – arbetssätt och verktyg för kundengagerad arbetsplatsutformning”. Sedan något år tillbaka används metoden även i stadsbyggnadsprojekt.
-Det som är speciellt med designdialogen är att det är arkitekter som genomför processen. Vi bjuder in till själva skissbordet som man aldrig gjort tidigare. Designdialogen skiljer sig också från andra medborgardialoger genom användarverktygen, som både är visuella och en praktisk verktygslåda. Människor tycker att det är bra att själva kunna beskriva vad de vill, Metoden kompletteras och utvecklas hela tiden där den används, säger Sonia Andersson, arkitekt på Sweco i Malmö.
Designdialogen är strukturerad och pedagogiskt upplagd. Den genomförs med två till tre arkitekter i varje process, en av dem fungerar som processledare. Vid ett första möte med kunden utformas processen och beroende på projektets art och omfång avgränsas antalet medverkande.
I ett stadsbyggnadsprojekt inbjuds politiker, tjänstemän och medborgare, men även fastighetsägare och andra intressenter. beroende på projektets art. Ett lämpligt antal, enligt Sonia Andersson, kan vara 40 personer, som delas upp i mindre grupper om 6-8 personer. Deltagarna ses under en serie workshops på 3-4 timmar där de diskuterar och reflekterar över hur de kan vidare i processen.

Workshop2
Kommunen bjuder in
-Det är kommunen som bjuder in till processen, arkitekternas uppgift är att inspirera grupperna och visa att man kan skissa även om man inte är arkitekt. Och det är där verktygslådan kommer in. Med spelpjäser, garnnystan, knappar och gummiband blir det komplicerade enkelt för alla att utveckla och visa vad de tycker och vill. Det är viktigt att deltagarna i varje grupp förstår varandras idéer, men också att grupperna sig emellan förstår varandra.
-Mellan mötena kommer vårt stora jobb, när vi ska utvärdera och sammanställa de olika förslagen. Vi filmar resultaten och gör bildprotokoll för att inte missa någon information om vad som sagts på träffarna. Det finns många behov att ta hänsyn till, men vi släpper ändå inte vår roll som arkitekter, säger Sonia Andersson.
Som exempel nämner hon större sjukhusombyggnader som Nya Karolinska Sjukhuset och Huddinge Sjukhus, men också Tetra Pak och Ikea som har använt designdialogens arbetsmetod i olika ombyggnadsprojekt. I Kalmar kommun pågår arbetet med fördjupad översiktsplan för Norrliden Strand och där är man i full gång med designdialogsarbetet.
-Norrliden Strand är ett glest bebyggt miljonprogramsområde där en väg delar hyresbostäder och villor på vardera sidan. Nu vill kommunen bland annat bygga fler bostäder för att locka fler människor till området och hur det ska ske diskuteras i flera workshops. Här kan man se olika intressefalanger och då blir vår uppgift att också försöka ena grupperna.
I Staffanstorp i Skåne startar ett liknande projekt nu i januari. Ett område längs en väg i ett villaområde ska bebyggas med bostäder. Vägen avslutas med en skola. Förutom en designdialog med olika representanter kommer även elevernas idéer att tas tillvara i ett eget skolprojekt.

Medborgardialog Norrliden

Medborgardialog Norrliden

Lyckat i Möllevången
I Malmö hade gatukontoret länge diskuterat att bygga om Claesgatan i Möllevångsområdet. Gatusträckningen är inte lång men trafikintensiv, husen är slutna ut åt gatan och butikerna vänder sig inåt, sammantaget känns gatan otrygg för de människor som bor och rör sig där. Till gestaltningsprocessen inbjöds politiker i stadsdelsnämnden, förvaltningstjänstemän, boende, näringsidkare och fastighetsägare.
-Vi är väldigt nöjda med designdialogen och fick ut det vi önskade. Förslagen är en gångfartsgata utan parkeringsplatser, en lång trappa som får en annan form, markbeläggning i tegel, fler träd, utsmyckning och ny ljussättning, bland annat en stjärnhimmel i mitten. En fastighetsägare tittar också på husens användning. Nu har vi ett koncept som ska bearbetas och vi räknar med byggstart nästa höst, säger Camilla Andersson, projektledare och landskapsarkitekt på gatukontoret.
-Det vilar ett stort ansvar på kommunen när designdialogen används. För även om inga garantier ges, skapas rimliga förväntningar från deltagarna att resultaten leder till åtgärder, än om allt inte genomförs exakt, säger Sonia Andersson.

Utveckla på nätet
DatorPå Sweco i Malmö arbetar 10 arkitekter med dialogarbeten. Uppdragen växlar och ökar hela tiden. Marknadsföringen har hittills skett genom mun till mun-metoden. Nu vill Sweco bredda brukarinflytandet med en plattform på Internet för alla som inte kan vara med i en designdialog, men som ändå har idéer om sin gata, stadsdel eller stad. I samarbete med kommunikationsföretaget Socialsquare i Köpenhamn har de tagit fram en digital plattform för stadsbyggnad. Projektet har utvecklats med bidrag från F-stiftelsen.
-Många människor är redan i dag aktiva och för dialoger på Facebook. Med en digital plattform på kommunens hemsida kan medborgarna i ett tidigt skede föra en dialog med tjänstemän och inte som nu, bara informeras och få komma med synpunkter på redan lagda förslag, säger Anders Nilsson, planeringsarkitekt på Sweco.
Det finns flera skäl för kommunen, menar han, att använda sig av en digital plattform. Förutom att människor känner sig delaktiga i stadens utveckling, är den en kunskapsbank för kommunen där medborgarnas kunskaper kan bli till stor nytta. Därmed minskar risken för överklaganden. Den digitala plattformen är också öppen för alla dygnet runt, även när kommunväxeln stängt.
Enligt Anders Nilsson har flera kommuner i Skåne visat intresse för den sociala plattformen. Politiker och tjänstemän inser att det ligger i tiden att kommunicera med medborgarna på ett annat sätt än vad som sker i dag. Men ännu så länge är den sociala plattformen ny och aktörerna ovana vid att föra digitala dialoger med allmänheten, hinder som ändå på sikt kommer att övervinnas.
-Det är ju inte ett normalt förfarande att medborgarna kommer med idéerna, men det paradoxala är att kommunerna vill ha mer dialog med människor i dag, samtidigt är man rädd att tappa kontrollen över processen. Men tjänstemännen kan själva bestämma hur plattformen ska byggas och se ut med olika funktioner. De kan bjuda in medborgarna till dialog om aktuella frågor, uppmuntra till samtal i grupper eller kring aktiviteter. Men också be om idéer till nya planer. Och de väljer själv om idéerna ska föras fram under en viss tid. Det viktiga är att alla ser vad alla tycker. Människor kommer inte längre att nöja sig med att få ge synpunkter på beslut som redan är fattade. Därför är det bättre att själv bjuda in till samtal och den digitala plattformen är ett sätt att prata med varandra och ett enkelt kommunikationsverktyg, säger Anders Nilsson.

TVÅ METODER
Designdialog
Designdialogen har utvecklats av arkitekt Peter Fröst från Sweco Architects i doktorsavhandlingen Designdialoger i tidiga skeden – arbetssätt och verktyg för kundengagerad arbetsplatsutformning på Chalmers 2004.
Metoden har använts under ett antal år av arkitekter här på kontoret inom främst större sjukhusombyggnader. Sedan något år har metoden även tillämpats i stadsbyggnadsprojekt i bla Kalmar kommun och Malmö stad.
Huvudsakligen syftar metoden till att vara ett pedagogiskt arbetssätt i workshopform där medborgarna själva formar sina egna miljöer och arkitekten fungerar som processledare i en strukturerad process.
Digital plattform för stadsbyggnad
Metod där Internet tillämpas för att bredda medborgardialogen och skapa ett komplement till fysiska workshop, samrådsmöten och andra aktiviteter i samband med stadsplanering.
Metoden Digital plattform för stadsbyggnad görs i samarbete med kommunikationsbyrån Socialsquare i Köpenhamn som byggt ett flertal forum/commuities för bl a danska kommuner.

Av Christina Adlers, frilansjournalist