Kumla Sjöpark – en satsning för framtiden

13 apr Kumla Sjöpark – en satsning för framtiden

Kumlas nya stadspark är i själva verket en stor sjöpark på 15 ha. Den är ett uttryck för idén att använda ”gröna” byggstenar i det långsiktiga  stadsutvecklingsarbetet. Om 20 år, då parken är helt färdig, räknar man med att skörda de verkligt stora frukterna.

Av Titti Olsson

Detta innebär att man också fattat ett medvetet beslut att ta ansvar för en långsiktig och kontinuerlig utveckling – det ligger ju i själva begreppet att anlägga en stadspark.

Planeringen har också varit lång. Thage Arvidsson har sedan 1980-talet varit dri­vande, först som kommundirektör i 25 år, idag som vd för Kumla Fastigheter AB. Kumla Fastigheter har bekostat den första etappen av parkbygget – att anlägga en stor sjö – som kostat 25 miljoner kronor. Thage Arvidsson är övertygad om att en satsning på ett nytt parkområde är det som gynnar näringslivet allra mest i Kumla.

– Om vi vill att Kumla ska växa måste vi också kunna erbjuda medborgarna någonting mer än god vård, skola och omsorg. Man måste också kunna leva gott i staden och då är en stadspark det bästa man kan ge. Kultur och grönska tar lång tid att arbeta med, vi har slitit och jobbat under lång tid för att få till detta. Vi kan nog redan idag se att satsningen gynnar kommunens utveckling, men om tjugo år, när parken är helt klar, då kan Kumla verkligen skörda frukterna, säger han.

Tanken på en ny stadspark har alltså fun­nits i ett par decennier och den 22 augusti kunde staden inviga den första etappen i sin stora satsning. Då var den nya sjön färdig, ett arbete som påbörjades så sent som i december 2009.

Långt till vatten

Vatten har alltid ingått som ett självklart element i människans trädgårdar. Finns inte vattnet där blir saknaden stor. Det vet man i Kumla. Där är det nämligen långt till vatten. Staden är belägen på den bördiga Närkeslätten och omgiven av åkrar och barrskog. Redan för 75 år sedan ville man ha en sjö och lät därför gräva och anlägga Djupadalsjön i stadens utkant. ”Di sjösjuka municipalarna” sades det lätt ironiskt om Kumlaborna vid invigningen. Runt sjön växte sedan en finpark upp.

– Det vi inte har, det längtar vi allra mest efter. Vatten är ett sinnligt element, det har en starkt andlig dimension och det tror jag att människor idag behöver, säger Edit Ugrai, stadsträdgårdsmästare i Kumla.

Den nya sjön är 3,2 hektar stor – cirka fyra­hundra meter lång och hundra meter bred – och innehåller en oval ö som för tankarna till en liten båt som seglat in och strandat i sjön. En bro förbinder de båda sjösidorna med varandra. Sjön är fyra gånger så stor som Djupadalsjön och kantad med flera olika, karaktärsfyllda platser för möten och umgänge. Till synes nyss uppstigen ur vattnet, och med vinden i håret, reser sig vid ena brofästet den sju meter höga statyn Skönhet av Richard Brixell.

Vill växa

Kumla med sina drygt 20 000 invånare blev stad så sent som 1942. Staden ligger i en växande region med ett strategiskt läge i förhållande till Örebro. Kumla är en inflyttningskommun med en befolknings­ökning på ett par hundra personer per år. Det är för en kommun av Kumlas storlek en kraftig tillväxt. Målet är att ha 25 000 invånare år 2025.

Att staden kan erbjuda goda livsmiljöer kan vara det som slutligen avgör var en ung familj väljer att slå sig ner, menar Thage Arvidsson. En liten ort nära en större och mer attraktiv riskerar alltid att bara bli en ort där nyinflyttade människor bor men egentligen inte lever sina liv, påpekar Edit Ugrai.

– För att känna sig riktigt hemma behövs någonting speciellt att vara stolt över och som man gärna vill berätta om och visa för andra. Vi vill i Kumla förstärka vår karaktär av småstad och kunna vara en god uppväxtmiljö för barn och därmed också bli attraktiv för deras föräldrar, säger hon och tillägger:

– Stadslivet i Kumla behöver samtidigt utvecklas och förstärkas. En stads liv handlar ju om handel, en stadskärnas hela existens är beroende av kommers. Vi är medvetna om att vi inte kan konkurrera vare sig med Örebro eller med det stora köpcentrumet mellan de båda städerna. Det är heller inte vår ambition. Det ska snarare vara ett komplement.

Ny identitet

Kumla vill helt enkelt få en ny identitet genom att bland annat utveckla en grön karaktär till någonting som Kumlaborna är stolta över och som låter tala om sig.

Kumla Sjöpark växer alltså ihop med den nuvarande Djupadalsparken. I den stora parken ska det så småningom, förutom det alldeles nya badhuset som just byggs intill det befintliga utomhusbadet, också finnas ett orangeri och växthus, tematrädgårdar, en damm med bäckfåra och vattentrappa, tematrädgårdar runt en öppen gräsoval och en camping med stugor.

I parken införlivas dessutom det befintliga reningsverkets rotzonsanläggning. Det blir alltså en park med såväl starkt sociala som pedagogiska inslag. Där finns också ytor som inte är låsta till specifika funktioner. Kumlaborna kan själva ta dem i besittning och fylla dem med innehåll.

Plats för lek

Även skog är en bristvara på Närkeslätten. Inom Sjöparksområdet finns en mindre skog med tallar som bildar en pelarsal. Här ska stadens nya lekplats smygas in, berättar Edit Ugrai.

Tillsammans med landskapsarkitekt Hanna Lind har hon tagit fram ett program som visar hur viktig lekplatsen som central punkt är tänkt att vara i Kumla. I pro­grammet beskriver de staden och dess utomhusmiljöer som en väv av platser, som alla var och en bidrar till att forma bilden av Kumla. Anlagda lekplatser är knutpunkter och noder i en sådan väv, som erbjuder möjligheten att forma en positiv bild av sin barndom och ungdom i staden.

Ambitionen för den nya platsen för lek är att skapa ett centrum i stadsväven. Den nya lekplatsen ska vara någonting annat än de konventionella lekplatser vi är vana vid. Här ska en plats för lek skapas som ska tilltala både stora och små.

– Lek, möten, utmaningar och upplevel­ser formar bilden av barndomens landskap och blir till positiva minnen att bära med sig genom livet, säger Edit Ugrai.

Etapp för etapp

Edit Ugrai, som är ansvarig för att hålla samman detaljplaneringen och förse parken med ett rikt innehåll, anställdes som stads­trädgårdsmästare i och med parksatsningen år 2008. Hon har en budget på mellan en och två miljoner kronor årligen att röra sig med. Thage Arvidsson anser att det är bra att man kan ta etapp för etapp.

– När det blir dags för stora investeringar, som bäckfåran och vattentrappan, får vi skjuta till mer pengar från Kumla Fastig­heter, säger han.

Kumla Sjöpark blir ett kitt som binder samman staden rent fysiskt – precis som Central Park på Manhattan i New York. Kommunen formade visionen om en sådan park. Den ursprungliga idén vidareutveck­lades och den första planen för parken är gjord av landskapsarkitekt Sture Koinberg. Denna fullföljdes och slutprojekterades i huvudsak av landskapsarkitekt Rolf Pet­tersson, WSP Konsult samt kommunens arkitekt Per Flodström.

Platser för möten

Stadens invånare kommer att finna ett rikt utbud av attraktiva mötesplatser runt sjön – här finns en stor amfiteater med murar av svart tegel som fungerar som bullerskydd mot trafiken på Östra leden som passerar alldeles intill. Här finns möjlighet till scenframträdande men framför allt är det en plats att vistas på, med kvällssol och vattenspegeln i blickfånget.

I norr finns en generös trappa i svensk granit, här finns breda trädäck och en solig sandstrand. Sjön som på det djupaste stället mäter 2,70 meter får sitt rena vatten från åsen. Den är inte klassad som badsjö men har redan under byggskedet lockat till bad. Vid den sluttande och grunda sandstranden kan den däremot användas av lekande barn. Runt hela sjön löper en 1,2 km lång gång- och cykelväg.

Kumla är beläget på en ås, som skär av par­ken från staden och tillgängligheten återstår att lösa. Parken ligger i en dalgång som aldrig varit aktuell för bostadsbebyggelse utan lämpar sig väl som grönområde. Den vilar på gammal sjöbotten, och under den nya sjön finns ett mäktigt lager av blålera så området är ordentligt pålat och spontat till exempel runt ön. Grundvattenytans nivå ligger drygt en meter över sjöns vattenyta (så kallad artesiskt tryck). Ur åsen får vid behov pumpas sammanlagt tretton liter vatten i sekunden. Vid högvatten breddas sjön och leds vidare till Kumlaån på andra sidan östra leden.

– En grundlig miljökonsekvensanalys ligger till grund för den miljödom som med­delats av miljödomstolen. Den garanterar att grundvattnet inte påverkas, påpekar Göran Fagerström som varit projektledare för etappen.

Kinkiga växter

Vad växer då i blålera? Inte särskilt mycket. I september för ett år sedan var det mest åkertistel.

– Vi stod inför valet att köra hit bättre matjord men arealen är alltför stor så beslutet blev att utgå från det som finns på platsen i första hand, det vill säga torr­skorpelera och befintlig matjord, berättar Edit Ugrai.

Jord har köpts in till trädgroparna och till de planteringar som kommer att ha ka­raktären av prydnadsplanteringar. Nu ska man lägga grunden för en stomme av träd och buskar som fördrar lera och en totalt öppen yta utan någon högre vegetation.

– Vi söker pionjärerna som med åren ska bilda ett mer gynnsamt mikroklimat och bana väg för ett mer ”exklusivt” men kinkigt växtmaterial.

Hittills finns fem träd i parken. Vid invig­ningen planterades fyra kärrekar (Quercus palustris) och en grå valnöt (Juglans cineria fk Örebro) som var en gåva från Örebro kommun genom stadsträdgårdsmästare Lars-Erik Krafve.

– Vår förhoppning är att en listan över ”fådda träd” ska kunna växa med åren, säger Edit Ugrai.

Park i ljus

Flera av målpunkterna i parken är planerad att utformas med en fängslande ljussätt­ning som gör parken attraktiv året runt och under dygnets alla timmar. Man har därför varit noga med att förbereda elinstal­lationerna redan från start, bland annat vid amfiteatern och ön.

– Det är förträffligt att få en så stor park så centralt i Kumla säger stadsarkitekt Kurt Larsson, som även han planerat och deltagit i utvecklingen av projektet under ett par decennier.

– Vi saknar gröna ytor i dag i centrum. Sjöparken blir en stadspark på gångav­stånd för Kumlaborna. Den är en värdefull tillgång för hela kommunen och viktig att kunna hänvisa till när staden kommer att förtätas i de centrala delarna.

Gröna förtecken

Kurt Larsson berättar om de framtida planerna som innebär en fortsättning med nya grönområden både i norr och öster som kan länkas samman med parken. Norr om reningsverket finns till exempel ett grön­område, där kommunen planerar för nya koloniträdgårdar och nya dammar. Genom att låta nya områden följa det låglänta land­skapet utmed Kumlaån i nordsydlig riktning skapas ett nytt grönblått naturparksområde även på östra sidan om ån.

– Där finns redan en ridanläggning med ridhus, där man kommer att anlägga en ny bana för islandshästar. Nya aktiviteter kommer alltså att utvecklas. Och det är där Kumla ska växa med det nya bostadsområde som finns med i den nya översiktsplanen, säger Kurt Larsson.

Den etappen i Kumlas satsning på att ut­vecklas med gröna förtecken lämnar dock stadsarkitekten, stadsträdgårdsmästaren och fastighetsbolagets vd med varm hand över till nästa generation att förvalta och förädla vidare.

Titti Olsson är informatör vid SLU Movium. Artiklen har tidigare publicerats i Moviums n nyhetsbrev och i Kumla kommuns informationsblad.