13 apr Tradition att underbudgetera snöröjningen
Kung Bore håller på att släppa sitt ovanligt hårda grepp om landet. Köld- och snörekorden har duggat tätt den gångna vintern, med exceptionella påfrestningar på snösvängen. Dålig snöröjning har väckt många medborgares vrede och fyllt sjukhusens akutmottagningar med halkskadade. I Stockholm har det kommit omkring två meter snö, ungefär lika mycket som en normal vinter i Luleå – Luleå har dock inte haft särskilt mycket snö denna säsong.
Text: Jens Busch, frilansjournalist Foto: Barbro Larson
LULEÅ
Plats för snöupplag i detaljplan
Medan det varit extremt mycket snö – och kallt – i stora delar av landet, har Luleå haft en ganska normal snövinter. Ändå överskrids budgeten för vinterväghållning denna säsong.
–Det finns nog en tradition bland många kommuner att underbudgetera vintervägbudgeten. Vår budget ligger på 29 miljoner men vi brukar göra av med 34–35 miljoner, säger gatuchefen Göran Gabrielsson .
I Luleå har man på senare år börjat rita in plats för snöupplag när detaljplaner för nya bostadsområden görs upp.
– I småhusområden lämnar vi kvar snön så länge det går för att slippa transporter. I nya områden reserverar vi nu plats för lokala snöupplag på ett par hundra kubikmeter.
Snön inne i stan körs till ett upplag på 200 000 – 300 000 kubikmeter någon halvmil utanför stadskärnan.
Att dumpa snö i havet är inte aktuellt, det har inte gjorts sedan mitten av 1970-talet. Däremot har man börjat diskutera mindre lokala deponier på strandområden:
–Anledningen är att vi får mycket klagomål på snöupplag som ligger nära bostadsområden, säger Göran Gabrielsson.
Han tycker det är svårt att säga vad som är normal snömängd i Luleå:
–Det varierar så otroligt mycket. Allt mellan 140 och 250 millimeter i smält form är normalt, men dessutom varierar snövolymen enormt. Förra vintern hade vi extremt stora volymer eftersom det var kallt hela tiden så snön sjönk inte ihop. Då blev snötippen full och vi fick hitta andra ställen att lägga snön på.
I de medborgarenkäter som Luleå deltagit i har betyget för snöröjning och halkbekämpning på bostadsgator sjunkit på senare år.
–Det beror på att vi faktiskt sänkt standarden där för att lägga mer resurser på huvudgator och cykelvägar. Ändå får cykelvägarna lågt betyg, men det beror nog på att en cykel är så känslig för snö, modd och is.
Luleå
Invånare: Drygt 74 000.
Gatu- och vägnät: 60 mil + 3 mil isvägar.
Gång- och cykelbanor: 15 mil.
Snömängd 2010:
Budget för vinterväghållning: 29 Mkr.
Kostnad 2010: Cirka 35 Mkr. (473 kr/inv)
SKELLEFTEÅ
Varm sand i stället för salt
I Skellefteå snöade det 284 centimeter 2010. Och budgeten för vinterväghållning överskreds med drygt 12 miljoner kronor.
– 2010 var det snörikaste året på 22 år, och nu i början av 2011 har det också kommit ovanligt mycket snö. Tillsammans med kylan har det blivit väldigt stora volymer, säger Lars Pettersson, ansvarig för vinterväghållningen.
Skellefteå kommun, som till ytan är ungefär lika stort som Skåne, har en stor snödeponi en halvmil norr om staden, förutom några mindre lokala deponier – alla än redan överfulla. Samtidigt har gatukontoret effektiviserat bortforslingen av snö genom att ha återinfört snöslunga för att lasta snön på lastbilarna.
–Det gör att snön komprimeras så att det går ungefär 30 procent mer snö på varje lass, säger Hans Andersson, teknisk chef i kommunen.
Snöslungorna används också i småhusområden för att lägga snön längre åt sidan.
–I princip ”blåser” vi snön till tomtgränsen så att kör- och gångbanorna blir bredare.
Den sand som används är kross, 2–6 mm, som lagras vid plusgrader i en sandsilo i ett bergrum. Därför behövs inget salt i sanden, som annars kan frysa till klumpar. Den varma sanden fryser fast i isen på vägarna och blåser inte bort lika lätt. Dessutom använder man åter väghyvlar i större utsträckning, vilket också gör att halksanden får bättre fäste.
Skellefteå
Invånare: Nära 36 000 i staden, totalt nära 72 000 i kommunen.
Gatunät: 40 mil
Gång- och cykelbanor: 10 mil
Vägar utanför tätorten: 100 mil
Snömängd 2010: 284 cm
Budget för vinterväghållning av gatunätet 2010: 17,8 Mkr
Kostnad 2010: 30 Mkr. (417 kr/inv)
STOCKHOLM
Bevakade snötippar
I Stockholm har det denna vinter fallit omkring två meter snö. Dessutom har den ihållande kylan gjort att snötäcket byggts på allt mer. Mera normala vintrar följs snöväder ganska ofta av blidväder.
Det här har gjort att kostnaderna för snöröjning förra året blev 260 miljoner, i stället för budgeterade 155. Och början på 2011 har också bjudit på mycket snö.
För att kunna få undan all snö har Stockholms stad fått dispens att tippa snö i både Mälaren och saltsjön.
–Vi hade dispens för 800 000 kubikmeter denna säsong, det motsvarar ungefär tre Globen! Men vi är på väg att slå i taket så vi fick tillstånd för ytterligare 200 000 kubikmeter, berättar stadsmiljöchefen Ted Ell.
De platser där snö tippas i sjön är bemannade eller stängda med bommar för att hindra obehörig tippning från andra kommuner, något som tidigare förekommit.
Förutom sjötippningen har 550 000 kubikmeter lagts på 25 markdeponier i ytterområdena.
I innerstan finns inget utrymme för den undanröjda snön.
–Och det blir inte lättare av att det står 40 000 bilar parkerade på gatorna. Vi skulle gärna se att man planerade nya bostadsområden så att det åtminstone finns plats att ploga undan snön. Det är ju också så att all snö som skottas ner från hustaken till slut hamnar på gatorna, säger Ted Ell.
Högst prioritet har huvudgator och bussgator, och gångvägar kring knutpunkterna för kollektivtrafiken, medan bostadsgator har lägre prioritet.
Stockholm
Invånare: Nära 850 000.
Gatunät: 156 mil.
Cykelbanor:
Snömängd 2010/2011: Omkring 200 cm.
Budget för vinterväghållning 2010: 155 Mkr.
Kostnad 2010: 260 Mkr. (305 kr/inv)
MALMÖ
Tre prioriteringsnivåer
Även Malmö fick sin beskärda del av snön denna vinter.
–Jämfört med de senaste 10 åren har det varit extremt på tre sätt i vinter, det har kommit mycket snö, den kom på kort tid och den har legat kvar länge, säger Erik Larsson, ansvarig för snöröjning på gatukontoret.
Den normala beredskapen för vinterväghållningen i Malmö drar igång med en jourgrupp den 1 november och handlar främst om halkbekämpning. Denna vinter blev det i stället snömängderna som ställde till problem.
–Det tog tid att få tag i entreprenörer med maskiner, eftersom alla kommuner runt omkring också behövde resurserna, säger Erik Larsson.
Malmö har tre prioriteringsnivåer. Högst prioritet har bland annat huvudgator, kollektivtrafikgator och cykelbanor. Därefter kommer större bostadsgator och sist bland annat villagator.
Snön tippas på 16 platser utanför city, bland annat på strandområden utefter Öresund.
–Det blir ganska långa transporter och det tar förstås tid att få bort all snö när det kommer mycket på kort tid, säger Erik Larsson.
Att ansöka om dispens för att tippa snö i Öresund har inte varit aktuellt.
Malmö
Invånare: Nyligen firat att det blivit 300 000 Malmöbor
Gatunät: ca 92 mil
Cykelbanor: ca 43 mil
Snömängd 2010/2011: Eller 2010:
Budget för vinterväghållning: 22 Mkr
Kostnad 2010/2011: Eller 2010:
I stadskärnorna måste snön fraktas bort direkt, samtidigt som många snödeponier blivit överfulla. Ett 20-tal kommuner och företag har begärt dispens hos Naturvårdsverket för att få dumpa snö i sjöar eller havet. I två fall har Naturvårdsverket avslagit ansökan.
Kommuner och bolag som denna säsong ansökt hos Naturvårdsverket om att få tippa snö i sjö, hav eller vattendrag. Oxelösund och Ludvika har fått avslag, Ludvika har överklagat beslutet.
Haninge
Helsingborgs hamn
Husums fabrik
Karlshamn
Lidingö
Ludvika
Nynäshamn
Oskarshamns hamn
Oxelösund
Simrishamn
Skandia Container
SL Bällsta
Stena Line
Stockholm
Stockholms hamn
Taxinge
Vaxholm
Vänersborg
Västervik