15 apr Allt fler har skådat ljuset
Allt fler kommuner ser fördelarna med trevliga och trygga miljöer och bättre belysning för människorna. Att det dessutom blir billigare följer med på köpet.
Ljusdesign och aktiv ljussättning av det offentliga rummet har kommit för att stanna. I Sverige har Alingsås varit en föregångare med sitt årliga evenemang Ljus i Alingsås som bjuder på spektakulära ljussättningar av staden under oktober. 2009 firade evenemanget 10 års-jubileum, och i höstas besökte drygt 85 000 personer Alingsås.
Flera städer har skapat egna ljusevenemang och arbetar aktivt med nytänkande inom stadsbelysning, bland annat Malmö, Göteborg, Linköping, Norrköping, Stockholm och Umeå. Förutom ett publikt evenemang under vinterhalvåret har det lett till ett ökat medvetande om ljussättning vid ny- och ombyggnader i city och i bostadsområden. Det har även medfört att ljussättning kommer in allt tidigare i kommunala projekt som involverar gatu- och trafikplanerare, stads- och landskapsarkitekter med flera.
I Örebro startade arbetet med att formulera ett kommunalt belysningsprogram 2010 utifrån ett uppdrag från Byggnadsberedningen. Parallellt med det har delar av stadskärnan byggts om och där fanns ljussättningen med redan i planeringsarbetet. Resultatet har fått stor positiv respons.
Tre centrala torg i innerstaden har byggts om, och Kungsgatan som tidigare hade karaktär av bakgata har blivit en av stadens mer populära gator. Den linspända armaturen som gav gatan ett allmänt flackt intryck har ersatts av armaturer med stora reflekterande ytor på höga stolpar av gestaltningsmässigt hög klass.
– När man upplever gatan upprepas ljuskällan och just upprepningseffekten av reflektorerna ger gatan dess speciella karaktär. Det tidigare fokuset att lysa upp på gatan ligger nu på trottoarerna och delvis på husfasaderna vilket skapat en helt annan atmosfär längs hela Kungsgatan, säger Peder Hallkvist, stadsarkitekt i Örebro.
– Vi tog även bort all traditionell julbelysning och provade med stora röda bollar, cirka en och fyrtio i diameter. De placerades i toppen på runda växtstativ vilket upprepades längs hela gatan och gav en helt ny och speciell effekt.
Julbelysningen är i LED och kostnaderna delades med fastighetsägarna. Att ljusgestaltning, ljuskällor och lägre energiårgång var i fas innebar en klar win-winsituation tillsammans med fastighetsägarnas stora intresse att medverka.
På torgen har olika varianter av belysning provats. Järntorgets gamla armaturer renoverades och återanvändes kompletterat med nya armaturer. På Stortorget, som är ett långt torg, står höga stolpar med ljuskällor i klasar med lång lysvidd riktade åt olika håll.
Erfarenheterna av satsningarna i innerstan har visat på betydelsen av att satsa mer på belysning och ljussättning och är en viktig motivation till att skapa en mer övergripande satsning på belysning.
– Tanken är att programmet ska beskriva det upplevda rummet. Det är lätt att tappa fokus och enbart se på ljuskällor och bestyckning, men kravet på hur ljusrummen ska upplevas är viktigast, säger Peder Hallkvist.
För ljusdesigners, stadsplanerare med flera är funktion, estetik, orienter- och överblickbarhet viktiga faktorer liksom trygghet. Men även starkt upplysta platser kan upplevas som otrygga, slutsatsen blir att mycket ljus inte är samma sak som en god ljussättning. Istället för att med en rad lyktstolpar lysa upp gångvägen genom den mörka parken kan omgivningen, som annars ligger försänkt i mörker, belysas. En marklampa som belyser ett träd underifrån, ett ljus på en liten bergsknalle och belysning på den lilla lekplatsen hjälper de som passerar att se omgivningen. En obehaglig plats har enkelt blivit både mer behaglig och trygg.
Förutom bättre funktionsljus med god färgåtergivning kan trista obesökta platser bli ett ställe att mötas på, fula innergårdar kan bli fina innergårdar som ökar gemenskapen, allt med relativt enkla medel medan spektakulär ljusdesign under vinterhalvåret blir fest och en träffpunkt för stadens innevånare som tillsammans kan glädjas, förundras eller förargas.
Samtidigt är det viktigt att värna mörkret som en tillgång och en kontrast till ljuset. Mörkret är en förutsättning för att vi i Sverige kan se stjärnhimlen vilket inte alla kan. Krafter arbetar för att bevara mörkret och eliminera ljusföroreningar, oönskat konstgjort ljus utomhus nattetid som stör eller påverkar människor, djur och natur. Mest påtagligt är det i tätorter där felriktade lampor och reflexer lyser upp natthimlen, men det kan också vara en gatlykta som lyser rakt in i sovrummet.
Erik Olsson är ljusdesigner med snart femton år i branschen tillsammans med sin kollega Jöran Linder på Olsson & Linder.
– När vi började hände väldigt mycket. Kompaktlysrör och metallhalogen var helt nytt, armaturerna var mer effektiva, mindre bländande och vi kunde arbeta med ljusdesign på ett helt nytt sätt, säger Erik Olsson.
Sedan LED-tekniken kom har belysning och ljussättning allt mer tenderat att bli en energi- och effektivitetsfråga där besparingen är i fokus.
– Där börjar ofta diskussionen idag, men det finns städer som förstått tanken med ljusdesign och som får jättefina resultat genom att använda den nya tekniken i olika kombinationer, säger Erik Olsson.
Generellt tar allt fler kommuner in belysning och ljussättning tidigt i sina planprocesser, och har personal som är kunniga. En trend är att se över ljussättningen i närmiljöerna, en annan att göra en ljusvision/belysningsstrategi för hela kommunen eller delar av den. Men det är viktigt att den får vara flexibel och föränderlig, mer som ett diskussionsunderlag där frågan ”vad vill vi med vår belysning” hålls levande.
– I mindre sammanhang är det lätt att bli överkörd av tekniktänket med besparingar som viktigaste motiv, men belysning är inte primärt att spara energi. Den ska vara funktionell, schyst och skön, det bör man aldrig glömma, säger Erik Olsson.
Claes Hindenfelt/Metra reportage