Brett hållbarhetsarbete i Hökarängen

Brett hållbarhetsarbete i Hökarängen

GÜgatan_centrum_616

För många är Hökarängen i södra Stockholm bara känd från filmen Sällskapsresan –  ”Bästa svängen Hökarängen” – men allt fler börjar få upp ögonen för de kvalitéer som stadsdelen har. Hökarängen är en riktig 50-talspärla, här finns ett fint centrum med Sveriges första gågata, ett stort konstnärligt engagemang och invånare som verkligen gillar sin stadsdel.

Det är just de kvalitéerna som Stockholmshem har jobbat utifrån i utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen. Det är ett brett projekt ur hållbarhetsperspektiv, som går ut på att göra stadsdelen Hökarängen hållbar socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Med boendes idéer som grund

Projektet har sin utgångspunkt i en boendedialog som genomfördes i Hökarängen år 2010. Under ett antal dialogdagar frågade man de boende om vad som var bra och vad som kunde göras bättre. Många synpunkter och förslag kom in och även under projektets gång har idéer från boende och verksamma i Hökarängen varit en stor drivkraft.

– Jag känner mig riktigt bortskämd, säger projektledaren Emma Henriksson som jobbat med Hållbara Hökarängen i drygt två år.

– Det är många som tittat förbi vårt projektkontor med idéer om verksamheter de velat starta och jag skulle tro att vi kunnat förverkliga ungefär var tredje idé.

Ett levande centrum

Många av synpunkterna i boendedialogen handlade om centrum och det har därför varit en stor del av Hållbara Hökarängens arbete. En bra närservice och nya mötesplatser som restauranger och kaféer stod högt på önskelistan.

– När vi startade projektet fanns flera tomma lokaler. Nu är det i princip fullt i centrum och vi har även gjort några omflyttningar så att hyresgästerna har lokaler som passar deras verksamhet bättre, berättar Emma. Det allra viktigaste har varit att hitta rätt hyresgäster och att få till en bra mix med hållbara verksamheter som blir kvar.

Några av de som flyttat in under projektets tid är ett apotek, en prisbelönt cevicheria som serverar peruansk mat och ett uppskattat surdegsbageri. Ett skyltprogram har tagits fram för att stärka 50-talsandan och synliggöra handeln, till exempel med neonskyltar till alla som hyr lokal i centrum. Neonskyltarna är i själva verket energisnåla LED-skyltar men ser ut som om de vore från 50-talet. Stockholmshem har också sett över tillgänglighet, belysning och parkytor i centrum. De boende i Hökarängen har fått rösta fram en ny julbelysning och längs med gågatan har de varit med och anlagt en örtplantering.

Att ta vara på en konstnärlig historia

Det är inte bara centrum och arkitekturen som är intressant i Hökarängen. Ända sedan stadsdelen byggdes ut på 50-talet så har det funnits konstnärlig verksamhet här. Ateljéer och ateljélägenheter byggdes in i beståndet. Här finns också en konsthall som grundats av boende och verksamma i Hökarängen.

Hållbara Hökarängen har byggt vidare på det befintliga konstnärliga engagemanget, bland annat genom att göra i ordning tjugo lokaler för konstnärlig verksamhet. I lokalerna har en blandning av nyutexaminerade och mer etablerade konstnärer flyttat in. Syftet är att få en mer levande stadsdel och därför har flera av dem publika inslag i sina verksamheter. Ett exempel är kulturcentret Lokalrätten, som är kafé, ateljé och möteslokal i ett, och där det anordnas utställningar, musik- och konstevenemang.

Stort miljöengagemang

Under projektets tid har många boende och verksamma visat ett stort intresse för miljöfrågor. För att ta tillvara det engagemanget startade Stockholmshem under hösten 2012 en fördjupad miljösatsning inom ramarna för Hållbara Hökarängen.

Med miljösatsningen söker Stockholmshem, tillsammans med projektpartnern SUST och med bidrag från Energimyndigheten, svar på frågan hur man i samverkan med de som bor och jobbar i Hökarängen kan minska användningen av energi och andra resurser. I projektet är människorna och deras beteende i fokus, parallellt med att Stockholmshem genomför hållbarhetsinvesteringar i sina hus. Till projektet har man också knutit forskning för att mäta resultatet av de delprojekt och aktiviteter man genomför.

Utgångspunkten är att liksom i Hållbara Hökarängen i stort jobba med det som det finns engagemang för, odling är ett exempel. Under våren bjöds boende och verksamma in till en workshop om urban odling och hur det kan utvecklas i Hökarängen. 50 personer kom på workshopen och delade med sig av massor av uppslag och idéer.  I Hökarängen vill man odla på balkongen, gården och intill porten, men också tillsammans med andra på centrala platser. Här finns även intresse för biodling, något att ta fasta på eftersom Stockholmshem redan har en bikupa i området.

Inom projektet kommer man även att titta på frågor som transporter, energieffektivisering, avfall, återbruk och hållbar konsumtion.

Text: Åsa Stenmark, projektledare för miljösatsningen i Hållbara Hökarängen
Foto: Bengt Alm