02 sep Från energislukande flervåningshus till passivhus
Nya balkonger modell mindre. På passivhöghusets andra sida finns större balkonger, som var och en väger 7,5 ton .
Enligt senaste uppgifter finns det globalt cirka 40 000 passivhus, varav 25 000 i Tyskland. Uppgifterna varierar något beroende på uppgiftslämnaren eftersom begreppet ”passivhus” ännu är omstritt. Obestridligt är dock att det under de senaste fyra åren har byggts tio tusen tyska flerfamiljshus med passivprofil. Det gäller framförallt i landets södra del.
Största drivkraften bakom ökat antal passivhus i Tyskland utgörs av landets höga energikostnader och framför allt av den för fullt pågående tyska energiomställningen ”Die Energiewende”.
Omställningen innebär avveckling av all kärnkraft och att 80 procent av landets energiförsörjning ska vara förnybar år 2050. För närvarande står den förnybara delen för ungefär en femtedel.
Enligt motsvarigheten till det tyska Naturvårdsverket har stängningen av de första åtta reaktorerna inte lett till någon ökning av landets koldioxidutsläpp. Den avstängda kärnkraften har ersatts främst av sol, bioenergi och vind.
Under omställningen skall det också sparas energi som aldrig förr. Och det är där som passivhusen anses spela en viktig roll. Grundkravet för den internationella definitionen är exempelvis max 15 kWh uppvärmningsenergi per år.
Grön stad
Freiburg ligger i sydvästra Tyskland precis vid gränsen till Frankrike och Schweiz. Breisgau, som regionen runt Freiburg kallas, anses vara landets varmaste och soligaste landskap. I februari och mars kan det ibland bli upp till 18 grader varmt i
samband med Fön, som är en varm, torr vind från Medelhavet.
Kol – och svaveldioxidutsläpp minskade följaktligen vilket i sin tur ledde till stora resursbesparingar. Freiburg, som idag har drygt 200 000 invånare, kallas för ”Sun City” i folkmun.
Bland alla tyska städer leder Freiburg i fråga om antalet hus som producerar mer energi under ett år än de förbrukar. En stor del av stadens standardbostadshus klarar sig med 65 kwh/m2 och år. Däremot kräver Freiburgs verkligt energisnåla hus bara 15 kwh/m2.
Ett stort sextonvåningshus från sextiotalet omvandlades till ett modernt passivhus i stadsdelen Weingarten.
Solen, som spelar så viktig roll i Freiburg, bidrar även till hushålls el i detta 50 meter höga flerfamiljshus som reser sig vid Bugginger Strasse 50 i stadsdelen Weingarten.
Cirka 10 000 invånare, varav 20 procent har invandrarbakgrund, bor idag i denna stadsdel.
Hushållsel från taket
Miljösaneringen och omvandlingen av ett höghus till passivhus började i augusti 2009. De tidigare långa balkongerna ersattes med mindre. Entrén utvidgades och blev mer inbjudande.
Även andra tillvägagångssätt bidrar till energieffektiviseringen i den sanerade byggnaden och även i området, som utgör en del av sextiotalets västtyska miljonprogram. Vid bygget testades metoder som aldrig tidigare använts i tyska flerfamiljshus av denna storlek..
Byggchefen och ingenjören, Josef Adrian ansvarade för miljösaneringen på platsen för tre år sedan. Byggandet av flerfamiljhuset med passivprofilen genomfördes enligt honom enligt devisen ”learning by doing”.
– Det fanns minsann ingen brist på utmaningar från första början, men till slut kunde vi lösa samtliga problem. Sedan dess har det varit enbart stimulerande att arbeta med projektet, som hade en klar pilotkaraktär, berättade Adrian,
Josef Adrians byggteam avlägsnade under saneringen samtliga gamla värmeledningar och fönster och dörrar.
– Dessa relikter från en förgången epok fyllde tre lastbilar varje dag under flera månader. Trä, betong och spår av bindemedel eller klister, som innehöll asbest och andra giftiga ämnen gallrades ut, berättar Adrian när vi tar hissen, till översta våningen.
Stadsdelen Weingartens passivhusprojekt inleddes för fyra år sedan med borrning av cirka 3000 hål, som senare fylldes med betong när väggarna bygges. Var och en av de nya balkongerna, som vägde 7,5 ton var egentligen för tunga för byggingenjör Adrians smak.
– Säkerhetsföreskrifterna vid ett bygge i Tyskland sätter sina gränser för alltför livlig fantasi, ironiserar projektets förre chefingenjör.
Lägenhetsväggarna i den nya byggnaden är isolerade med material som innehåller mineralfibrer. Samtliga fönster består av tre glasskikt, som skyddar mot så kallade ”köldbryggor” mellan snittställen och även mot senare sprickbildning runt fönsterkarmar.
Omöjligt att spränga
Husets nuvarande isolering minskar värmeförbrukningen upp till 15 kWh per kvadratmeter per år. Renoveringen sänkte dessutom byggnadens årliga koldioxidutsläpp med 60 ton CO2.
Freiburgs kommunala bostadsföretag investerade över 13 miljoner euro i detta renoveringsprojekt. Kostnaden för en fullständig rivning av byggnaden med hjälp av sprängning uppskattades till 4 miljoner euro.
– Det fanns alltför många bostadshus och kommersiella byggnader i närmaste omgivningen. Huset byggdes 1968 och under åren blev byggnaden något instabilt. Det var bättre att sanera och omgestalta byggnaden. Vi skulle ha tvingats att plocka ned väggarna bit för bit, och det skulle ha blivit minst lika dyrt som en sanering, förklarar Adrian.
Samtidigt främjar Freiburgs stadsledning användning av nya byggmetoder och dito material som till exempel aerogel, som enligt Josef Adrian har mycket låg densitet och hög porositet.
En av aerogels användningsområden består av gasfiltrering av växthusgaser, t ex koldioxid, när aerogel har blivit mättad med gasen den filtrerat kan man återanvända den som byggnadsmaterial på grund av dess goda isolerande egenskaper.
– Aerogel är bland de lättaste fasta material som finns, men har ändå goda mekaniska egenskaper, förklarade Adrian.
Bilismens tvångströja
Freiburgs kommunala bostadsföretag, som äger skyskraporna, har utvecklat en enkel plan för att få tillbaka en del av renoveringskostnaderna. Byggnadens tidigare 100 större lägenheter har ”styckats” i 139 stycken mindre två- och trerummare.
– Storfamiljernas tid är förbi. Antalet pensionärer och ensamstående växer. Enligt denna plan kan bostadsföretaget öka sina sammanlagda hyresintäkter samtidigt, som hyresgästernas boendekostnader minskar, påpekade Josef Adrian.
De hyresgäster, som inte har något emot utrymmesförlusten vinner därmed på det starkt reducerade uppvärmningsbehovet.
Freiburgs välkända Fraunhoferinstitut för Solenergisystem stödde Weingartens passivhusprojekt rent tekniskt från första början.
Josef Adrian anser, i motsats till vissa kritiska påståenden om ökad mögelbildning i passivhus, att kompakta höga bostäder är särskilt väl lämpade för passivhus. Han tror inte på någon ökad risk med mögelbildning. Tysklands största utsläppsproblem ligger enligt Josef Adrian egentligen på annat håll.
– Det är slutligen biltrafiken och användningen av diesel som utgör det största hindret för ett miljövänligare Tyskland. Det är dock ytterst svårt att få tysken att avstå ifrån ”sin käraste leksak”, nämligen bilen, filosoferar Josef Adrian.
Markku Björkman, frilansjournalist
Typisk fasad med en stor värmelagrande yta i ett tyskt passivhus i Bayern. Grunden för passivhusets energieffektivitet ligger dessutom i mantelns konstruktion. Väggar, tak och golv samt fönster och dörrar görs så isolerande och lufttäta som möjligt. God isolering bidrar till små temperaturväxlingar är och dragfria lägenheter.