04 jun Intervju med Sharon Zukin
Den amerikanska sociologen Sharon Zukin har gjort shoppingen rumsren genom att föra upp den på den internationella forskningsagendan för stadsutveckling. Hon ger shopping och konsumtion över huvud taget en betydelsefull roll i modern samhällsutveckling, till skillnad från allt som skrivits i mer eller mindre hånfulla ordalag om ”shopaholics” etcetera. För detta har hon rullats i tjära och fjäder av recensenter och kulturmuppar, företrädesvis manliga. I Dagens Nyheter skrev Mark Isitt att Zukin är ”häpnadsväckande naiv” och saknar verklighetsförankring och att hennes rapporter liknar kioskdeckare.
Av Barbro Larson (text och foto)
Ni kommer säkert ihåg Gudrun Linn, ”städforskaren” som på liknande sätt gjordes till åtlöje för sina rön om bland annat tidsåtgången för att städa ett badrum. Som vi vet har hon upprättats många gånger om. Det hon kom fram till har senare använts i bostadsplaneringen och som underlag för normer och föreskrifter.
Sharon Zukin ser inte ut att behöva vare sig upprättelse eller bekräftelse, när hon sveper in i föreläsningssalen vid Uppsalas anrika universitet, med det grå hårsvallet otämjt flaxande kring huvudet. Hon är sociolog och professor vid Brooklyn College i New York och har bjudits in till Uppsala av Byggforskningsinstitutet, IBF, för att berätta om sitt pågående projekt om lokala affärsgator i den globala staden. Vad kännetecknar en storstad – har den globala staden förlorat sin själ, är frågan hon vill försöka besvara, bland annat genom att identifiera och beskriva den process som skapar ”urbana platser för konsumtion”.
Zukin är, vid sidan av Jane Jacobs, den mest betydande stadsanalytikern i USA. Jacobs utkom redan 1961 med ”Den amerikanska storstadens liv och förfall”.
Båda två har visat att handeln är den kanske allra viktigaste faktorn i stadsliv och stadsutveckling. Utvecklingen med shopping malls längs motorvägarna blev förödande för stadskärnorna i de amerikanska städerna.
Utan handel går stadens själ förlorad
Zukin drar sig inte heller för att öppet kritisera den amerikanska, moderna staden som efter decennier av hänsynslös exploatering förlorat sin själ. Om Las Vegas har hon till exempel sagt: ”I really hate Las Vegas. It’s just a big moneymaking machine.”
-Handeln är också avgörande för den etniska variationen mellan olika stadsområden. Affären är den första och viktigaste mötesplatsen för människor av samma ursprung, säger Sharon Zukin, som blev internationellt känd efter sin bok Naken stad (Daidalos)som kom 2010. Där beskriver hon omvandlingen av bostadsområden i New York, där den ursprungliga identiteten – autenticiteten – är av stor betydelse för platsens värde när kafé- och klädkedjor breder ut sig. Det som eftertraktas är det som upplevs som gammalt och genuint.
-Den historiska äktheten ger områden som Harlem ett egenvärde, samtidigt som miljön strömlinjeformas, fastslår Sharon Zukin på sitt tvärsäkra forskarspråk.
Här någonstans börjar man förstå vad bland annat Isitts kritik handlar om. Vem blir förvånad över att få veta att människor shoppar mer och oftare i trivsamma, etablerade lokalområden med små butiker, än i gallerior och varuhus?
Sharon Zukins studier har visat hur shopping förändrat och förytligat amerikansk kultur, som via TV, bio, musik etcetera erövrat världen i närmast imperialistisk omfattning.
Denna utvecking har Zukin följt i ett par decennier, bland annat genom att själv besöka alla de studerade städerna; Toronto, Amsterdam, Berlin, Shanghai, Tokyo. Hon hade gärna haft ännu fler forskningspartners, ”men min charm räckte inte längre”, säger hon med ett självironiskt flin.
-Jag är den enda i projektet som varit på alla platserna, påpekar hon emellertid och presenterar rapsodiskt de olika platsernas förutsättningar, skillnader och likheter.
Vill inte socialisera
Med stor intellektuell spänst strör Sharon Zukin anekdotiska kommentarer och provocerande påståenden omkring sig.
-I min senaste bok nämnde jag ordet ”hyresreglering” en gång, varefter jag omedelbart beskylldes för att vilja socialisera hela bostadsmarknaden.
-Det vill jag inte, men om hyrorna blir för höga i de atttraktiva bostadsområdena kommer bara de välbesuttna att kunna bo där, vilket leder till att områdena förlorar just den charm och äkthet som tidigare gjorde dem attraktiva.
Det hon talar om är förstås gentrifiering, ett begrepp på alla stadsplanerares läppar numera. Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade nybyggen, eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens. Svenska exempel är Söder i Stockholm, Haga i Göteborg, Svartbäcken i Uppsala.
I Stockholm avgjordes nyligen i dagarna ärendet där en fastighetsägare på Kungsholmen ville höja hyrorna i innerstaden med 30 procent jämfört med förorterna. Hyresnämnden dömde till Hyresgästföreningens fördel. Det finns inte stöd för att höja hyrorna på Kungsholmen med avseende just på det attraktiva läget, enligt nämnden.
Hyrorna höjs i stället generellt med 2,3 procent “enligt sedvanlig prövning”. Därmed fortsätter dagens hyressättningssystem att gälla, det vill säga att det ska skilja cirka 15 procent mellan hyran för likvärdiga hus i innerstaden och ytterstaden.
Affärsgallerior dominerar numera affärslivet i många städer. I kalla klimat ger galleriorna inte bara möjligheter till shopping, utan också klimatskyddd. Men kunderna känner sig ofria och bevakade.
-Gatan ger en helt annan känsla av frihet och de allra flesta föredrar att vistas vid och shoppa längs lokalgatorna, konstaterar Sharon Zukin.
Därför, menar hon, är det ett misstag att släppa in en en enda kratfull aktör som tar över det allmänna området – det offentliga rummet. För att bevara ett områdes attraktion bör man därför om möjligt inte släppa in de stora butikskedjorna, något som kan bli svårt i Sverige med vårt kommunala självstyre och markpolitik.
Enligt Zukin har de senaste åren gett många exempel på vad som händer i gamla områden med nästan ”ikonisk” karaktär när marknadskrafterna släpps fria. Utåt ser området eller torget eller vad det nu är kanske fortfarande mysigt och inbjudande ut – men utbudet av varor och tjänster har likriktats, liksom boende och besökare – och priserna är högre. Den här bilden känner många nordiska turister igen från resor i södra Europa.
Det är ibland svårt att göra rättvisande jämförelser mellan olika länder, påpekar Zukin.
I Shanghai som ingår i hennes pågående projekt finns över huvud taget inga shoppinggator i den mening vi använder. Medan hon i Stockholm tar in på hotell och upptäcker att det är inrett exakt som i New York.
Den ”ikon-arkitektur” Sharon Zukin försöker förstå bidrar alltså starkt till en stads identitet. Hon talar om ”Bilbao-effekten” och syftar förstås på Guggenheim-muséet ritat av Frank Gehry och som lyft den trista, spanska industristaden likt en Fågel Fenix till oanade höjder och internationell ryktbarhet.