Kiruna – ”Historiens största stadsomvandling”

09 dec Kiruna – ”Historiens största stadsomvandling”

Kiruna kyrka kommer att monteras ned och byggas upp i Nya Kiruna Foto: Kiruna kommun

Att städer beroende på naturkatastrofer, ekonomisk utveckling eller krig förödas är ingen ny eller unik företeelse. Men att en stad vars existens är hotad flyttas är något alldeles unikt, och det är precis det som händer i Kiruna just nu. Sveriges kommuner och landsting har rubricerat det som nu händer i Kiruna som ”historiens största stadsomvandling”.

Kiruna är Sveriges största kommun, till ytan lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Kommunen har 23.000 invånare varav 20.000 bor i tätorten Kiruna stad.

Kommunen såg dagens ljus i början av 1900-talet då järnvägen öppnade möjligheter för rationell gruvdrift och export via Narvik och Luleå. Den framväxande gruvstaden kom att präglas av LKABs första disponent, Hjalmar Lundbohm, som inte bara var en skicklig industrialist utan också brann för konst, arkitektur och stadsbyggande. Stadens fysiska form kom att präglas av Lundbohms tankar och ambitioner. Bebyggelsen uppfördes i ett genomtänkt stadsbyggnadsmönster och en erkänt uppskattad arkitektur. Än idag är Hjalmar Lundbohms arkitektur och stadsbyggande i högsta grad levande i Kiruna, i form av bland annat ett antal bostadshus, det s.k. brukshotellet och inte minst kyrkan (som 2001 utsågs av Stadsmiljörådet till Sveriges vackraste byggnad).

Gruvan äter upp staden

Inledningsvis bröts järnmalmen i ett öppet dagbrott, men 1960 gick gruvan under jorden. Successivt har gruvan gått på djupet och i dagarna har den nya s.k. huvudnivån 1.365 meter invigts. Problemet är att malmkroppen inte går rakt ner utan att den sluttar med 60 graders vinkel in under den befintliga staden.  Gruvbrytningen innebär, torts att den sker på stort djup, att sprickbildningar uppstår på markytan, som innebär att bebyggelse måste flyttas eller rivas. Vartefter gruvbrytningen fortgår kommer sprickbildningen att utvecklas i parallell takt och påverka den befintliga staden. Innan den existerande staden avvecklas måste alltså Nya Kiruna växa fram.

Utmaningen att bygga en ny stad

I september 2011 fattades beslut att Kiruna stad ska flyttas till ett nytt läge ett par kilometer öster om från den nuvarande stadskärnan. Stora delar av staden måste rivas, men ett antal kulturbyggander, bland annat kyrkan kommer att flyttas till Nya Kiruna.

Hos kirunaborna finns en insikt om att flyttningen av staden är en nödvändighet men denna insikt är förenad med känslor av smärta, vemod och nostalgi. Invanda miljöer, platser förknippade med minnen och historia, samt för några även det egna boendet, kommer att försvinna. Av detta skäl måste stadsomvandlingen ske med stor respekt för och lyhördhet för invånarnas önskemål.

I Kiruna har genomförts ett antal dialoger och ett visionsarbete i syfte att systematiskt kartlägga kirunabornas önskemål om sin nya stad. Under 2012 genomfördes ett omfatande visionsarbete. Nio arbetsgrupper bildades för att arbeta med aspekter av Kirunas framtid (bland annat näringsliv, besöksnäring, service, boende, kommunikationer, utbildning, kultur). En sammanställning av synpunkter från visionsarbetet och andra dialogaktiviteter har givit värdefulla utgångspunker för stadsomvandlingen. Här finns besked om vad kirunaborna ser som brister i sin nuvarande stadsmiljö och hur man vill att den framtida staden ska gestaltas. Kirunaborna har en kluven bild av sin stadmiljö. Å ena sidan finns en stolthet och identitet kopplad till den byggda miljön. Många nämner stadshuset, kyrkan, de s.k. Erskinehusen och trähusmiljöerna från tidigt 1900-tal som viktiga tillgångar och attraktioner. Å andra sidan ser kirunaborna stora brister. Staden är utspridd och 1960- och 1970-talens modernism innebar att bilen gavs en allt för dominerande plats i stadsmiljön och att funktionssepareringen medförde ensidiga och torftiga miljöer. Inte minst uttrycker kirunaborna missnöje med att staden saknar ett stadstorg med kommersiell service och mötesplatser av olika slag.

Stadsbyggnadsprinciper för nya Kiruna

Utifrån kirunabornas synpunkter och kunskap om värderingstrender om stadsattraktivitet så har ett antal stadsbyggnadsprinciper för nya Kiruna lagts fast. Grundtanken är att Hjalmar Lundbohms anda ska prägla den nya staden. Nyckelorden för byggandet av den nya staden är stadsmässighet; funktionsblandning, täthet, mötesplatser samt gatu- och stadsliv.

1. Arkitektoniska kvaliteter och identitet som förmedlar stolthet
2. En tät stadskärna
3. Funktionsblandning
4. Attraktiva kluster och stråk som förbinder
5. Levande gatumiljöer med öppna bottenvåningar
6. Hög kvalitet på torgbildningar och parker
7. Offentliga och privata mötesplatser
8. Promenadvänligt
9.  Säkerhet och trygghet

Nu är det skarpt läge

Stadsomvandlingen i Kiruna är inte ett projekt som kan dras i långbänk. Redan 2016 måste stadshuset och ett par hundra bostäder avvecklas och under de kommande åren fortsätter gruvan äta sig in under stadskärnan. Parallellt med denna utbredning av gruvan måste den nya stadskärnan utvecklas.

Hösten 2014 sätter vi spaden i backen och börjar bygga det nya stadshuset. Det kommer att få en plats vid Kirunas nya Stadstorg, och det kommer inte att bli ensamt. Redan 2016-2017 kommer det att omges av ett nytt stadshotell, butiker, restaurang/caféer, flyttade kulturbyggnader, en turistbyrå, bibliotek och bostäder. I kommunens utvecklingsplan, nedan, visar vi hur den nya stadaskärnan komemr att utvecklas runt stadstorget.

Nya Kiruna – stadskärnan

Under de kommande åren ska hela den nuvarande stadens kommersiella centrum, etta antal kommunala servicefunktioner, sjukhuset, arbetsplatser och 3.000 bostäder avvecklas/flyttas.

Nu kör vi! Vi har en fantastisk utmaning. Vi ska bygga en helt ny stad, och den ska vara attraktiv. Redan nu är målet satt. Vår ambition är att bli utsedda till årets stadskärna 2017.

Text:Göran Cars Stadsutvecklare Kiruna kommun