Miljardprogram för miljonprogrammet

Miljardprogram för miljonprogrammet

Storstockholm rustas med höga ambitioner

Järva

 

Miljonprogrammet var lösningen på sin tids svåra bostadsbrist. Statsminister Tage Erlanders uppmaning till det unga bostadslösa paret, inför valet 1966, att ställa sig i bostadskön, har blivit klassisk. Frågan är vilka råd nästa års statsministerkandidater kan komma med till dagens unga, som möter samma svåra bostadsmarknad. Det blir med största säkerhet en av de viktigaste frågorna inför valet 2014.

Samtidigt som frågor väckts om behovet av ett nytt miljonprogram, pågår en livlig diskussion om hur vi bäst förnyar det gamla. Den dryga miljon bostäder som byggdes under de intensiva åren 1965-1975 har nu blivit medelålders och underhållsbehoven gör sig gällande. Behov som här inte bara handlar om traditionella tekniska utmaningar, utan väl så mycket om sociala, ekonomiska och miljömässiga.

Miljonprogramsområden finns över hela landet, men de största och mest kända byggdes i våra storstäder. I Stockholm byggdes mest i nordväst och sydväst, i Järva och i Norra Botkyrka. I båda fallen var Stockholm stad, genom sina bostadsbolag, den dominerande byggherren. I Botkyrka med stöd av Lex Bollmora, som gav kommunerna rätt att även bygga i grannkommunerna. Med tiden har dessa områden övergått i annan ägo.

I Järva finns idag över 25 000 bostäder och befolkningen uppgår till cirka 65 000 invånare. I Norra Botkyrka är motsvarande siffror cirka 15 000 bostäder och cirka 30 000 invånare. De båda områdena är barn av sin tid och delar i många avseenden varandras utmaningar och möjligheter: en storskalig och ibland enformig bebyggelse, byggd med långtgående trafikseparering och med bristande energimedvetenhet. På ömse håll finns också utmaningar som låg sysselsättning och svaga skolresultat. Men här finns också goda kommunikationer, närhet till natur och gott om plats för förtätning och förnyelse.

 

Järvalyftet

I Stockholm hade staden länge arbetat med Järvas utveckling. Resultaten i form av varaktiga förbättringar hade dock ofta uteblivit. Som ägare till nära hälften av Järvas flerbostadshus är de förestående renoveringarna ett stort ansvar för staden. När dessa skulle inledas 2007 beslöt staden därför att inte bara satsa på husen. Man ville försöka sig på ett bredare grepp genom att utnyttja hela den kommunala organisationen och genom partnerskap med andra aktörer.

Så föddes Järvalyftet, med målet att satsa på boende och stadsmiljö, men samtidigt på trygghet i vardagen, stärkt utbildning, samt fler jobb och ökat företagande. Tanken var att utveckla Järvas starka sidor och åtgärda dess brister – samt att göra det i dialog med järvaborna.

Efter några inledande månader av konflikter, på grund av brådska och bristande kommunikation, drog en av landets största dialogprocesser igång. Sammanlagt besökte 15 000 järvabor de olika dialogerna och från start har staden fått in hela 30 000 synpunkter om allt mellan himmel och jord. Parallellt började själva genomförandet: renovering av tusentals lägenheter, nybyggnation i strategiska lägen, trygghetsarbete i hus och garage, på gator och torg, satsningar på skolor och fritid. Det handlar om allt från att bygga nya hustyper till att garantera alla ungdomar sommarjobb.

Vid sidan av satsningens bredd är långsiktigheten viktig. Rom byggdes inte på en dag, så inte heller ett nytt Järva. Efter många korta projekt under årens lopp är det viktigt att visa uthållighet, inte minst politiskt. Nu börjar resultaten skönjas: Omflyttningen har minskat, bland Svenska Bostäders hyresgäster har de i Rinkeby blivit bolagets mest nöjda, tryggheten har ökat och bilbrottsligheten minskat. Mycket återstår ännu, men flera kurvor pekar rätt.

 

Hållbara Järva

En del i långsiktigheten är satsningen på uthålliga miljöförbättringar. Som en grön tråd genom Järvalyftet löper projektet Hållbara Järva. Med stöd av regeringens delegation för Hållbara städer vill staden göra Järva till en förebild för hållbar upprustning av miljonprogram. Med Miljöförvaltningen och Svenska Bostäder som centrala aktörer är det en bred satsning på teknik, information och utbildning. Huvudnumret är energieffektiviseringen av 350 lägenheter med målet att minska dagens energiförbrukning om 180 kWh/kvm och år till 88 kWh/kvm och år – mer än en halvering. Ihop med KTH ska erfarenheterna tas tillvara och användas i resterande fastigheter. Bara Svenska Bostäder har nära 6 000 lägenheter i Järva.

Samtidigt satsar projektet på förnyelsebar energi som sol och vind, på hållbara transporter genom bilpool, lånecyklar, cykelskola och cykelbanor, samt på information om att leva hållbart. Ingen stad är i grunden mer miljövänlig än sina invånare. Det planerade vindkraftverket på Järvafältet visade sig svårt att realisera, men förhoppningsvis blir mindre vindsnurror Järvas signum.

 

Framtid Alby

I Norra Botkyrka har Alby stått i fokus. Med t-bana till city på 30 minuter, E4:an runt ena knuten och Albysjön runt den andra har stadsdelen stora kvaliteter. Etableringen av kulturklustret Subtopia med Cirkus Cirkör med flera i Alby gårds gamla kulturbyggnader ger också Alby en speciell karaktär. Samtidigt är det en stadsdel dominerad av åttavånings skivhus av likartat slag, med långt driven trafikseparering och med få mötesplatser utanför centrum.

Även här har den kommunala ambitionen varit att ta ett helhetgrepp. Redan 2009 antog kommunen ett utvecklingsprogram med fem huvudpunkter för ett hållbart Alby: Skapa en bra uppväxtmiljö och bättre jobbchanser, förnya stadsmiljön, utveckla Albys identitet och pröva nya arbetsformer i kommunen. Som i Järva är förnyelsen av den fysiska miljön en viktig byggsten för övriga punkter i programmet. Stadsmiljön utgör ju ramen för stadsdelens utveckling.

Efter en inledande analysfas genomfördes en första dialog med Albyborna för att ta del av deras syn på sin stadsdel. Resultatet blev grunden för ett förslag till stadsbyggnadsidén Framtid Alby, som 2012 blev föremål för ännu en dialog. Hela 2 000 av Albys 12 800 invånare besökte en särskild dialoglokal i Alby centrum och cirka 250, varav flera skolklasser, deltog i grupparbeten etcetera. Ett slutligt förslag är nu på remiss.

Förutom fastighetsupprustning med energifokus, som känns igen från Järva, är särskilda satsningar på vatten och grönska Framtid Albys signum. Genom stöd från delegationen för Hållbara städer har förslag tagits fram för en mer kreativ växtanvändning i miljonprogrammet. Tanken är att detta ska synas på gårdar, på gator och torg, i nya parker, alléer och planteringar.

I en storsatsning inom kommunens VA-verksamhet görs den otidsenliga dagvattenlösningen om med målet att skapa en dagvattenpark genom hela Alby, som inte bara ger en miljömässigt bättre hantering av dagvattnet, utan även ger stadsdelen nya estetiska och upplevelsemässiga kvaliteter och samtidigt ger albyborna en konkret bild av vattnets kretslopp.

Ihop med en besjälad privat entreprenör satsar kommunen och den största hyresvärden Botkyrkabyggen på bostadsnära odling: dels på Albys gårdar, dels vid en sekelskiftesbyggnad med tillhörande trädgård som rustas och väcks ur sin törnrosasömn.

På var sida om Stockholm pågår målmedvetna och miljöprofilerade satsningar på att utveckla miljonprogrammets stadsdelar. Förutom att likheterna dem emellan är många, finns förhoppningsvis intressanta lärdomar att dra för liknande områden runt om i landet.

 

Magnus Andersson

Samhällsbyggnadschef i Botkyrka kommun och f d projektledare för Stockholm stads Järvalyft