01 sep Älvstaden tar form
Älvstaden är ett av nordens största stadsutvecklingsprojekt, med plats för 25 000 nya lägenheter och 45 000 nya arbetsplatser, mitt i centrala Göteborg. Nu är det dags att gå från vision till handling. Genom Frihamnen växer en innerstadsdel fram vid älven.
Göteborg har en ovanlig potential och möjlighet i form av nära fem miljoner kvadratmeter obebyggd mark i centrala och attraktiva lägen. Det innebär en chans att utveckla stadens styrkor, skapa tillväxt och vända de tuffa utmaningar Göteborg står inför till drivkrafter inför framtiden. För att lyckas i det arbetet krävs både tydligt ledarskap och en god förmåga att kommunicera.
2010 drog ett unikt dialog- och idéarbete igång – som har involverat allt från medborgare och politiker till kommunala förvaltningar och bolag, näringsliv, akademi och internationella experter. Det sammanvägda resultatet av utredningar, diskussioner, workshopar, politiska prioriteringar och erfarenhetsutbyten, kallat Vision Älvstaden, klubbades av kommunfullmäktige 2012. Och redan i den komprimerade grundsatsen läggs ribban på en hög ambitionsnivå:
”Älvstaden ska vara öppen för världen. Den ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Den ska utformas så att den helar staden, möter vattnet och stärker den regionala kärnan. För att lyckas med detta krävs aktiv öppenhet, samarbete, kunskapsutveckling och ett tydligt ledarskap.”
Älvstaden ska byggas i etapper och med tydlig hållbarhetskaraktär socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det innebär en tät stad med plats för den växande befolkningen, kreativa mötesplatser, bra kollektivtrafik och en ambition att motverka segregering och bygga på ett sätt som klarar klimatförändringarnas effekt på vattennivån.
Norra Masthugget, Skeppsbron, Centralenområdet och Gullbergsvass är delområdena på Södra Älvstranden. Men det är också viktigt att en gång för alla smälta samman Göteborg över älven, skapa en central stadskärna där även Norra Älvstranden på Hisingssidan ingår. Avståndet är på sina ställen trots allt inte större än 180 meter – ändå har gapet aldrig riktigt överbryggats vare sig fysiskt eller mentalt.
I den läkprocessen är Frihamnen en av Vision Älvstaden allra viktigaste botemedel. Utvecklingen av den kvadratkilometer stora ytan – inklusive tre stora karaktäristiska pirar och delar av det småskaliga industriområdet Ringön – ska slutligen länka samman Centralenområdet över älven och vidare in mot Kvillebäcken, Lindholmen och Backaplan. Här ska cirka 15 000 människor en gång bo. Och lika många ska ha sina arbetsplatser i det framtida frihamnsområdet, där 1900-talets Göteborg en gång mötte världen i form av exotiska frukter och lastfartyg från fjärran kontinenter.
Frihamnen står inför en omfattande omvandling. Det industriella området ska möta Älvstadens vision och bli en inkluderande, tät stadsdel nära vattnet. Idag sönderstyckas området av storskaliga trafikmiljöer som tillsammans med älven utgör betydande barriärer mellan stadens olika delar. Men utmaningen är inte begränsad till infrastrukturella problem eller frågan om hur hus och kvarter bäst ska utformas. Även projektets upplevelserika, kulturella och funktionella innehåll ska tillgodoses på bästa sätt. Frihamnen ska skapa mötesplatser vid älven, på ett attraktivt sätt möta klimatförändringarnas stigande vattennivåer och utvecklas som en del av en större regionkärna.
Frihamnen ska dessutom vara en hållbar stadsdel. Vision Älvstaden pekar ut delprojektet som testarena för de sociala hållbarhetsfrågorna. En viktig målsättning är bland annat att skapa ett socialt blandat boende. För att nå målet behöver vi tillsammans med byggande aktörer hitta nya lösningar på en problematik som är gemensam för alla städer.
Målet är att en första etapp med minst 1 000 arbetsplatser och 1 000 bostäder ska stå klara i Frihamnen till Göteborgs 400-årsjubileum 2021. En del av Frihamnsparken ska också stå klar. För att hinna klart krävs en bra process och bra underlag. Jubileet ger oss en möjlighet att kraftsamla.
Stadens ambition är att involvera invånarna. Skapa nyfikenhet, kunskap och känsla för vad som håller på att hända. Frihamnen är ett luddigt begrepp för majoriteten av göteborgarna, trots att diverse konserter och motortävlingar arrangerats på Södra Frihamnspiren – eller vad som i folkmun kallas Bananpiren.
Parallellt med programarbetet kommer också en mängd värdeskapande aktiviteter äga rum i Frihamnen. Som ett första steg i en händelsebaserad dialog vill vi bland annat utveckla tankarna kring bad och badkultur, ha seglarskola, testa urban odling och anlägga Göteborgs första utomhusbana för rollerderby.
Aktiviteterna i Frihamnen är en del av projektet platsbyggnad som pågår inom Älvstaden-arbetet. Det sker parallellt och i nära samarbete med det formella programarbetet för området som just nu pågår.
Under 2014 kommer programmet att samrådas. Därefter börjar detaljplanearbetet för den första etappen, som ska stå klar till 2021. Efter sommaren går en inbjudan för bildande av konsortium ut och Frihamnen blir pilotprojektet för kommunens nya markanvisningsprocess. Göteborg Stad genom Fastighetskontoret och Älvstranden Utveckling AB har utvecklat en gemensam process där samtliga markanvisningar annonseras och hanteras via en portal. En enklare, tydligare och mer transparent process har varit målet. Samtidigt som det också ska vara tydligare vad det finns för villkor för den aktör som vill vara med i utvecklingen av den framtida staden.
Göteborgs målsättning med Älvstaden i stort kräver ett samlat politiskt ledarskap. Processen har gjort det tydligt att stadsutveckling omfattar många politikområden vilket kräver helhetssyn i varje delprojekt. Den gemensamma målbilden i Visionen ger förutsättningar för att vi faktiskt ska lyckas.