12 dec Blå ÖP – samarbete utan gränser i Norra Bohuslän
Havet är djupt, brett, vitt, har 3 dimensioner och flyttar sig och förändras hela tiden. Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner planerar denna resurs gemensamt. Så som man borde ha gjort sedan 1987.
I grunden så kretsar det hela runt en fråga: ”Var skall vi göra vad i och vid havet?” Hur skall vi hantera den resurs som våra hav är? Hur gör vi i tider då anspråken på haven ständigt ökar? Hur får vi till bra planering för att möjliggöra utveckling på ett hållbart sätt.?
I samarbetet Tillväxt Norra Bohuslän arbetar fyra kommuner med dessa gemensamma frågor. Processen sker i en projektorganisation där många arbetar på några få procent av sin tid. Arbetet sträcker sig över Plan-, Näringslivs-, Miljö- och GIS-enheterna på de fyra kommunerna och involverar och styrs av politiker i skilda nämnder.
Vi gör en blå översiktsplan. En plan som täcker de 4 kommunernas vattenresurser ifrån strandkanten och ut till Sveriges territorialgräns. Ytmässigt så är vattenytan större än landytan sammanlagt i de fyra kommunerna; detta bland annat på grund av stora skärgårdsområden. Planen är tänkt att tas som ett tillägg till de fyra kommunernas befintliga översiktsplaner.
Engagera
Havet är viktigt i Bohuslän. Både emotionellt och estetiskt men även fysiskt och ekonomiskt. Alla har ett förhållande till havet. Många badar dagligen under somrarna, merparten har båt eller kajak. Fiskelägenas identitet är intimt förknippat med hav och natur samt fisk och skaldjur. Historien och kulturen har havet som bärande och förenande faktor.
Trots detta är det inte helt lätt att engagera människor i framtagandet av en blå översiktsplan och blåa samhällsbyggnadsmål. Under sommaren 2014 har vi haft programhandlingen för den blå översiktsplanen ute på programsamråd. Utöver utställning på kommunhusen och traditionella programsamrådsmöten har vi drivit en mindre sommarkampanj i kustsamhällena under sommaren.
Vi har mött allmänhet inklusive helårsboende, delårsboende och turister på publika tillställningar så som Lysekils musselfest, Sotekanalens dag, Grebbestadkarnevalen, Räkans dag i Strömstad och dylika event. Det har varit roligt att möta allmänheten och framförallt informera om den process som vi är inne i. Människor är oroliga för havets hälsa, för fiskbestånden och för plast i havet.
I diskussionerna med allmänheten slår det en att bristen på vetskap om det svenska planeringssystemet. Vi har ett fantastiskt demokratiskt system där alla kan vara med och påverka detalj- och översiktsplaner för att forma vår gemensamma framtid. Men många har inte hört talas om en översiktsplan. Allmänheten tror att någon planerar och anar att det är kommunen men är inte medvetna om att de själva oberoende av om de är politiskt aktiva eller ej har möjlighet att påverka planerna.
Det är svårt att få allmänheten att tycka till om de generella dragen i en blå översiktsplan. Men vi tror att detta blir enklare när det kommer ner till specifika områden och verksamheter som berör enskilda intressen.
Maritim Näringslivsutveckling
Vi arbetar parallellt med ett systerdokument till Blå ÖP, en maritim näringslivsstrategi. Dessa dokument blir beroende av varandra och drar upp riktlinjer för hur de fyra kommunerna vill utveckla sina havsresurser. Tidigare har inte trycket på resurser och ytor en bit ut till havs varit så stort. Detta tillsammans med att kunskapen att planera havet har varit begränsad har lämnat havsytorna styvmoderligt behandlade i både översiktsplaner och näringslivsstrategier.
I vårt arbete gräver vi på djupet inom fyra olika fokusområden: Marina livsmedel, Maritim turism och rekreation, Sjöfart och Båtnäring samt Marin energi. Vi har genomfört rundabordssamtal och intervjuer med representanter för de olika områdena och de inkluderade branscherna. Sedan kombineras denna information med data och rapporter ifrån många olika källor och analyseras utifrån lokala förutsättningar och omvärldens trender.
Branschernas framtida behov för att utvecklas står i fokus. Vi identifierar samtidigt problem och hinder för verksamheterna och för dessa vidare till berörda myndigheter nationellt eller lokalt. Målet är att knåda fram en maritim näringslivsstrategi som förenklar för skilda branscher att utvecklas här. Kopplat till den blå ÖP så kommer vi ta fram ytor avsatta för vissa typer av verksamheter. Strategin kommer att peka ut riktningen som kommunerna vill att de maritima näringarna lokalt skall utvecklas i. Detta för att visa på möjligheter för framtida etableringar och samtidigt finna en väg som tillgodoser skilda intressens behov samt undviker framtida krockar och konfrontationer.
Processer
Kommunerna har enligt plan- och bygglagen (1987) skyldighet att planera sina mark- och vattenresurser. Baslinjen förbinder de yttersta skären längs Sveriges kust. Kustdelen av våra vattenresurser ut till baslinjen plus 1 sjömil planeras av våra fyra kommuner gemensamt.
Området utanför baslinjen plus 1 sjömil planeras förutom av kommunerna också av staten genom Hav och Vattenmyndigheten. I september 2014 trädde den lagändring (PBL och MB) i kraft som reglerar dessa planers inneboende ansvar samt även processen. Förordningen ger Hav och Vattenmyndigheten uppdraget att upprätta tre havsplaner runt Sveriges kust, en för Västerhavet, en för Östersjön och en för Bottenviken. Dessa planer inkluderar även svensk ekonomisk zon. Parallellt finns det ett EU-direktiv som ålägger medlemsstaterna att upprätta havsplaner.
Det blir intressant att följa hur detta arbete kommer utvecklas och hur man kommer att skapa arbetssätt för att förverkliga uppdraget med delaktighet ifrån kommuner och kunskapsspridning i samband med havsplanearbetet. Både den kommunala och den statliga planen kommer att vara vägledande men den statliga kommer ha vissa möjligheter för att begränsa vissa typer av verksamhet.
Inom näringslivsområdet så finns det ett klart tryck ifrån EU att man vill utveckla de maritima näringarna. I strategin Blue Growth driver man på utveckling inom främst sex områden: akvakultur, kustturism, marin bioteknologi, marin energi, sjöfart och marin geoprospektering. Utöver arbetet med att driva på havsplanerna så försöker man få länderna att samarbeta runt de marina frågorna samt driva på spridningen och kunskapsinhämtningen ifrån marin forskning och övervakning.
På regional nivå i Västra Götaland finns en tydlig maritim strategi och samarbeten runt maritima kluster som vi i vårt arbete har nytta av och bidrar till. En utmaning för oss är att få ihop alla dessa processer, strategier, målsättningar och handlingsplaner på generell och branschspecifik nivå till något som för vår konkreta lokala utveckling vidare.
Mer info: Blå ÖP och Maritim näringslivsutveckling, www.tillvaxtbohuslan.se
Havsplaner, www.havochvatten.se
VGR Maritim Strategi, www.vgregion.se/maritimutveckling
Blue growth, 
ec.europa.eu/maritimeaffairs/policy/blue_growth/