12 dec Slussen viktig för hela Mälardalen
När Slussen byggs om uppstår också en unik möjlighet att bygga bort dagens översvämningsrisker runt Mälaren. Just nu kan en olycklig kombination av t. ex en snörik vinter och sedan en snabb snösmältning samtidigt som ett rejält regnoväder drar in leda till allt från översvämmade källare till utslagna fjärrvärmeanläggningar och bräddade avloppsreningsverk.
I värsta fall kan hela eller delar av dricksvattentäkten Mälaren slås ut.
Vattnet är den glömda Slussenfrågan. Åtskilliga spaltmeter har skrivits om hur Slussen borde utformas, men väldigt mycket mindre om att den framtida utformningen även måste klara av både dagens stora översvämningsrisker och det framtida hotet från ett stigande hav på grund av klimatförändringarna.
Mälaren är Sveriges tredje största sjö och avrinningsområdet täcker 5 % av Sveriges yta. Men sjön har få och trånga utlopp till havet. I Stockholm rinner vattnet ut genom Norr- och Söderström (Riksbron och Slussen) och genom Hammarby. I Södertälje finns ytterligare två utlopp. Idag är den maximala avtappningskapaciteten från hela sjön 800 m3/sek.
Runt Mälaren bor två miljoner människor som får sitt dricksvatten från sjön. Mälaren är en ytvattentäkt och därmed sårbar. Vid översvämningar finns en risk för att reningsverk bräddas och avloppsvatten kommer ut i vatten som ska bli dricksvatten. Även utlakningen från enskilda avlopp ökar och riskerar att sprida bajsbakterier till dricksvatten. Då kan hela eller delar av dricksvattentäkten tillfälligt slås ut, med enormt stora följdeffekter. Förutom att människor kan bli sjuka kan man behöva köra enorma mängder vatten på lastbil från andra delar av Sverige, för att ha någon chans att klara försörjningen.
MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, har på regeringens uppdrag utrett vilka konsekvenser en översvämning i Mälaren kan få – och vilka åtgärder som behövs. I dagsläget kan ett så kallat 100-årsflöde – ett flöde som återkommer i snitt en gång vart hundrade år och är lite drygt en meter över Mälarens normalvattenstånd – enligt MSBs beräkningar kosta 600 miljoner kronor i direkta kostnader för samhällsviktiga objekt. Och närmare en kvarts miljon människor skulle i ett sådant läge sakna viktig samhällsservice.
När nästa Slussen är färdig i början av 2020-talet har de här riskerna helt byggts bort, med de nya avtappningskanalerna som ingår i projektet. Först vid nivåer som är över 1000-årsflödet (i dagsläget ca två meter över Mälarens normalvattenstånd, med nya Slussen knappt 0,5 meter över) är 4-5 samhällsviktiga objekt som fortfarande hotas av en översvämning.
Om översvämningarna är det akuta hotet som kan drabba oss vilket år som helst så är klimatförändringarna ett långsammare men minst lika allvarligt hot mot Mälaren och dricksvattnet.
Den nya slussenanläggningens kajer och infrastruktur måste anpassas till ett stigande hav, samtidigt som höjder på kajer, luckor osv. ska fungera i den omgivande kulturmiljön, med Gamla stans 1600-talsfasader på ena sidan och Söders höjder på den andra.
SMHI är expertmyndighet och har utrett klimatpåverkan åt projekt Slussen. I Stockholm är landhöjningen än så länge högre än havsvattenstigningen, men ungefär vid mitten av det här seklet kommer att havet att börja stiga jämfört med Mälaren. Slussens viktiga roll är att förhindra saltvatteninträngning i dricksvattentäkten.
SMHIs beräkningar åt projekt Slussen bygger på det negativa scenariot att världen inte lyckas nå tvågradersmålet, utan att vi går mot en betydligt större global uppvärmning än så, som det har pratas mycket om den senaste tiden.
Nya Slussen kommer att klara att hålla Saltsjöns vatten ute från Mälaren, även när havsvattnet globalt har stigit en meter och det samtidigt är ett mycket högt havsvattenstånd som återkommer i snitt en gång per 300 år och en tillfällig, lokal höjning av havsvattenytan på grund av kraftig vind. Nya Slussen klarar därmed en havsyta som är drygt två meter högre än dagens medelvattennivå i Saltsjön.
Och den dag när havet globalt har stigit mer än en meter kommer det att behövas göra storskaliga åtgärder på platser bortanför Slussen. Det kan t. ex handla om att bygga invallningar i skärgården. Ansvaret för planeringen av sådana framtida klimatåtgärder ligger hos länsstyrelsen, som redan nu arbetar aktivt med frågan.
Slussenombyggnaden innebär även att Mälarens reglering görs om. Sen 40-talet har Mälaren varit en reglerad sjö – det innebär att man då försökte ta kontroll över de högsta och lägsta vattennivåerna. Innan dess kunde sjön variera med två meter, med stora följder för framförallt jordbruket, sjöfarten och dricksvattnet.
Dagens reglering kom till innan den moderna miljölagstiftningen, men nu när den ska göras om måste även hänsynen till miljön vägas in:
För strandängar och de djur och växter som lever där blir det mycket bättre med den nya regleringen– men det ska vägas samman med behoven för dricksvattnet, jordbruket, kulturmiljön, sjöfarten, infrastrukturen och bebyggelsen – så att helheten blir så bra som möjligt. Mälarens vattenstånd varierar idag inom ett spann på cirka 70 cm. Så blir det även med den nya regleringen, men man kan säga att vi i den nya regleringen försöker få Mälaren att mer likna en naturlig sjö. Samtidigt säkerställer vi att vattennivåerna i Mälaren inte stiger för högt eller för lågt, vilket skulle innebära problem för dricksvattnet, infrastrukturen, jordbruket och andra intressen runt sjön förklarar Monica Granberg.
Det är framförallt på våren som vattnet kommer att stå något högre än idag – till gagn för djur och natur, men för en del lantbrukare kommer det att innebära en försämring.
Vattnet är också en viktig del i utformningen av nya Slussen. De nya avtappningskanalerna bildar ett nytt torg på vatten. Slussningen döljs inte under en bro som idag, utan det blir enkelt att komma nära båtarna. Kajerna blir mer lättillgängliga, speciellt eftersom Stadsgården däckas över med en park och kontorshus. 2014 startade ombyggnaden av Slussen och 2021 kommer vattnet att porla vid det nya torget, på väg genom de nya avtappningskanalerna ut i Saltsjön. Då kan båtar återigen slussa vid Slussen – precis som man har kunnat göra sedan den första Slussen stod klar för mer än 450 år sedan.