Undervattensgarage spetsar cykelsatsning i Malmö

Undervattensgarage spetsar cykelsatsning i Malmö

cykelwwwÅrets cykelfrämjarkommun tre år i rad, Malmö, satsar brett på cykelfronten även 2014. Centralstationens nya cykelgarage, byggt i vatten, står klart. Den första etappen av en så kallad supercykelväg färdigställs. Och så återfår huvudgatorna i stadens centrala delar cykelbanorna som försvann på 60-talet.

Bygget av cykelgaraget intill anrika Malmö Centralstation och den nya knutpunkten för Citytunneltrafiken har pågått i fem år. Det är en del av den väldiga ombyggnaden av och infrastrukturomläggningen kring Centralen. I sig är garaget märkvärdigt eftersom det står på botten av Östra Hamnkanalen och bara ”sticker näsan ovanför vattenytan”.

Vid normalvattenstånd visar sig endast några skift av röd klyvd granit och det långa bandet av små liggande fönster strax under kajkanten. I mörker strålar glasytorna i ljuset från det upplysta garaget med mycket effektfull verkan.

Att bygga i vattnet var inget självändamål utan en nödvändighet. Avståndet mellan cykelparkering och perronger och busshållplatser måste vara kort för att främja cyklande. Med det kravet fanns det inte utrymme ovan mark. Men med bygget i vattnet tillkom i stället omkring 1000 kvadratmeter mark som nu blivit regionbussterminal. Som fasadmaterial på cykelgaraget har valts röd granit som, åtminstone på lite avstånd, smälter samman med kanalens gamla stenklädda slänter.

Cykelanläggningen har flera anslutningar/nerfarter. Den ena, via ramp, i direkt förbindelse med en ny cykelbana som förbinder stadsdelarna i öster med Centralen och som kopplar på cykelvägen mellan Malmö och Lund. En sträcka på 19 kilometer som bit för bit kommer att standardhöjas till supercykelväg.

Garaget i Östra Hamnkanalen är Malmös tredje så kallade Bike&Ride, som innebär att resenären börjar sin resa med cykel och lämnar den vid en hållplats eller station och fortsätter resan med kollektivtrafik. Bike&Ride står för säkra och lättillgängliga cykelparkeringar med service för cyklistens behov. Utöver cykelställ med plats för 1500 cyklar, pumpar, förvaringsskåp för hjälmar och kläder samt cykelverkstad-butik finns här i Hamnkanalen möjlighet att ta en fika och duscha. En lounge att pausa i och lite mer påkostad interiör sätter guldkant på cykelpendlarens tillvaro.

Ytterligare en attraktion kopplad till cykelgaraget är ett stort trädäck i nära anslutning till nerfarten. Det skjuter långt ut över vattnet och har fått färgglada sittmöbler. En tanke med däcket är att det ska inbjuda till fiske i kanalen.

De storskaliga cykelsatsningarna med kostsamma lösningar har sin plats inom ännu större infrastrukturprojekt. Vad som därutöver behöver göras och hur och när, för att få fler att cykla i stället för att ta bilen, styrs av Cykelprogram 2012-2019. I det finns beslutade strategier beskrivna, utfallet av genomförda inventeringar av cykelvägnätet och förslag på och kostnadsberäkningar av olika åtgärder.

Översiktsplan 2012 är en viktig utgångpunkt för de prioriteringar som cykelprogrammet beskriver. I den långsiktiga fysiska planeringen förutses och förordas att Malmö växer inom befintlig bebyggelse. Expansion genom förtätning innebär att fler människor kommer att förflytta sig i befintliga strukturer. Resvägarna till och från jobb för en ökande andel av befolkningen kommer att kortas och ligga inom cykelavstånd. Fler bostäder genom förtätning betyder också mindre utrymme för bilar.

Så, inte minst mot den bakgrunden, framstår programpunkten om att anlägga cykelbanor längs huvudgatorna i Malmös centrala delar som den viktigaste infrastrukturåtgärden. Med start i år återfår till exempel fyrfiliga Nobelvägen, som är pulsådern i nord-sydlig riktning, den cykelbana som togs bort för snart ett halvsekel sedan.

Anläggandet av cykelbanor utmed huvudgator innebär en prioritering av cykeln som transportslag. Andra trafikslag kan i vissa fall beröras av inskränkningar. Fotgängare får ta sig fram på smalare trottoarer och parkeringsplatserna för bilar kan bli färre.

Ytterligare en handfull av de stora trafikstråken kommer att förses med cykelbanor de närmaste åren.

Men Översiktsplanens mål ställer också ökade krav på befintliga cykelvägar. In i den bilden kommer bland annat det visionära begreppet supercykelväg eller cykelhighway.

–       Vi gillar egentligen inte uttrycket supercykelväg eftersom det visat sig skapa en föreställning om att supercykelväg är lika med höghastighetsbana där cyklisterna far fram i svindlande fart, säger Ellie Alexandrou, trafikplanerare i Malmö. Och tror man det, lägger hon till, vill man kanske inte ha en cykelväg nära sig.

Ellie och gatukontorets övriga cykeltrafikplanerare föredrar uttrycket prioriterat cykelpendlarstråk, som kännetecknas av mer komfort, genhet, större säkerhet men också av att det har företräde i den dagliga driften. För vinterväghållning är det föreskrivet att de här cykelvägarna ska vara snöröjda och halkbekämpade före 06.30.

Först ut att förtjäna ett sådant epitet blir den gamla cykelbanan mellan Malmö och Lund. Knappt två mil lång och dagligen använd av tusentals cyklister. Enbart inpendlingen vid Malmös kommungräns uppgår till omkring 1500 per dygn, vilket gör den till det ojämförligt viktigaste inpendlingsstråket.

Ombyggnaden som samordnas av Trafikverket och berör fyra kommuner som stråket går igenom är planerad att genomföras etappvis under några år.

–       Alla har förbundit sig att göra något för en avsevärd förbättring av cykelvägens prestanda, berättar Ellie Alexandrou.

Malmö är först ut. Avgörande igångsättningsbeslut togs för någon månad sedan och åtgärderna, som en inventering 2011 visade behövs, består av:

–       I signalreglerade korsningar installeras teknik som prioriterar cyklister framför bilister.

–       Gatuövergångar som är gemensamma för fotgängare och cyklister höjs upp.

–       En sträcka av cykelbanan görs rakare.

–       Gatukorsningar breddas för att de olika trafikslagen inte ska komma i vägen för varandra.

Arbetet ska utföras under 2014.

Text: Bitte Nord, frilansjournalist

 

Man behöver inte ha flest mil cykelvägar för att utses till Årets cykelfrämjarkommun. Eller satsa mest pengar. Man kan som till exempel Malmö har gjort skaffa sig struktur och strategier att arbeta efter och ha många anställda som har fördjupade kunskaper om cykelfrågor.

Malmö har närmare 50 mil cykelbana vilket överträffas av många kommuner och satsade det senaste budgetåret 426 kronor per år och invånare på investeringar i cykelinfrastruktur och underhåll. Flera kommuner presterade bättre även på den punkten.

Men Malmö har överlägset flest anställda som arbetar med cykelinfrastruktur och påverkansarbete, mer än dubbelt så många som den kommun som ligger närmast. Räknat per invånare och år satsar Malmö 9,8 kronor på kampanjer och annat påverkansarbete.

Vid den senaste mätningen 2008 företogs 23 procent av alla resor i Malmö med cykel. Målet är att nå 30 procent till 2018.