01 sep Urban Grönska – från arkitektdröm till verklighet
Idag illustreras arkitekters visioner av hållbar stadsbyggnad med vegetationsbeklädda byggnader och andra gröna miljöer i stadsrummet. Tyvärr har ingen hänsyn tagits till att växterna behöver substrat och plats för rötter för att kunna växa. Utformningen behöver anpassas och det ska vi ordna inom projektet BiodiverCity. Först då kan vi förverkliga de många positiva effekter som urban grönska medför.
För dryga 10 år sedan var gröna inslag en ofta en mycket lågt prioriterad fråga i projekt för hållbar stadsutveckling, om de alls fanns med. Hållbarhet handlade då framför allt om energianvändning och återvinning. Sedan några år är det annorlunda, urban odling är hett och den urbana grönskan finns med på snart sagt varje visionsbild över stadsmiljöer och enskilda byggnader. Här är ett par exempel från utbyggnadsområden i Malmö: Västra Hamnen och Hyllie.
Det är en glädjande utveckling, eftersom grönskan kan medföra så många positiva effekter – förbättrad hälsa, bättre mikroklimat, minskade dagvattenmängder, bullerdämpning och biologisk mångfald för att nämna några. Och med hjälp av grönska kan vackra, trivsamma och attraktiva urbana miljöer skapas. [G1] Miljöer som inbjuder till möten och olika aktiviteter som odling, och som möjliggör förståelse och kunskap om natur och miljö för barn och vuxna. [ÅA2]
Skärskådar man visionsbilderna inser man dock att det ofta inte finns någon realism bakom dem. Där finns inte utrymme för vare sig substrat eller växtrötter, inte stöd eller plats för växter. Visionerna ser snygga ut men är orealistiska då man inte tagit hänsyn till växternas behov och hittills har kunskap och erfarenheter saknats för att realisera den eftertraktade och välbehövliga grönskan. Kort sagt, det finns ett glapp mellan vision och verklighet. [G3] Det glappet arbetar vi för att överbrygga i projektet BiodiverCity som Malmö stad just nu driver i samverkan med en lång rad aktörer. [ÅA4]
I arbetsgrupper med många olika kompetenser – ekologer, arkitekter, byggare, landskapsarkitekter, ingenjörer och andra experter– arbetar vi fram koncept för urbana biotoper. Med biotoper menas här små naturliknande områden. Målet är att biotoperna ska fungera ur en rad olika synvinklar. Framför allt ska de gynna den biologiska mångfalden, men de ska också vara lättskötta, vackra, trygga och hållbara på lång sikt. Resultatet blir innovativa produkter, processer och metoder som i de flesta fall omsätts i verkliga byggprojekt.
Ett sätt att få in mycket grönska i stadsrummet på platser där det är olämpligt att plantera träd i marken, är att låta klängväxter klättra på olika strukturer. En arbetsgrupp arbetar med detta som vi kallar tredimensionell grönska. I projektet bygger Malmö kommunala bostadsbolag, MKB[G5] , cykelställ där grönskan integreras i konstruktionen. Malmö stads gatukontor har tagit fram ett koncept för en konstruktionsom dels ska fungera som ”häng” för studenter på Malmö högskola ,och dels bromsa upp vinden på en bred, havsnära gata och gynna den biologiska mångfalden. Konstruktionen i sig är utformad för att vara snygg även under de tider på året då inte alla växter är gröna.
En annan arbetsgrupp arbetar med gröna tak. Gröna tak innebär i Sverige i de flesta fall en tunn, prefabricerad matta med torktåliga växter, framför allt Sedum-arter och mossa. I Malmö finns inslag av gröna tak i de allra flesta nyproduktioner av bostadshus idag, framför allt tack vare att vi tillämpar grönytefaktor som kräver en viss mängd grönska på tomten. Genombrottet kom under byggandet av Bo01-området för femton år sedan. Tak-mattorna är tillräckligt lätta för att de flesta tak ska klara vikten och bidrar med många nyttor:, de fångar uppemot hälften av allt regnvatten som faller på dem under ett år, de är bullerdämpande effekt och de är bättre för biologisk mångfald än hårda tak.
Men gröna tak som anläggs med tjockare och varierande substrat och andra växter levererar ännu större nyttor, inte minst är de bättre för den biologiska mångfalden. I projektet bygger vi sju olika gröna tak som är unika i Sverige. De utgörbiotoper som efterliknar strandängar, torrängar, kalkstäpper och ruderatmarker (dvs gamla industri-, hamn- och järnvägsområden), tak som byggs upp med lättviktsmaterial som halm och hampa och på tak oprövade material som bio-kol. En innovationsupphandling av biotoptak genomförs för en befintlig skolbyggnad. Upphandlingen gäller ett tak som både har låg vikt och som gynnar biologisk mångfald mer än de vanligta moss-Sedummattorna. [ÅA6]
På Bäckens förskola i Tygelsjö i Malmös utkant byggs flera olika biotoper Fjärilsängar och strandbiotoper anläggs i stora, flyttbara lådor. Fjärilar behöver både värdväxter där de utvecklas från ägg till fjäril och nektargivande växter för föda som utvecklade fjärilar. I några av lådorna placeras små öppna vattenmagasin med funktion som tillgängligt vatten för insekter och fjärilar samt för växterna. Växtvalet har gjorts med särskild tanke på soligt, blåsigt, torrt och utsatt läge. Lådorna ställs i formen av ett uteklassrum och golvet är ett trädäck med en sandyta intill för att ge strandkänsla. Olika biotoper, med namn som fågelskogen och strandskogen har också anlagts genom markplantering.
Gröna fasader är en given lösning för att förgröna den täta staden. SLU och Peab är huvudansvariga för ett delprojekt där två olika modulsystem för gröna fasader satts upp i Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö – ett där växter planteras i fickor i en väv med pimpsten och kompost och ett där de sitter i mineralull i metallfack. Växterna har suttit uppe i en eller två vintrar och dessförinnan köldbehandlats i växthus. Försöket har givit många intressanta resultat, framför allt har ett antal växtarter lämpade för gröna fasader i sydsvenskt klimat identifierats – något som inte gjorts tidigare.
I stadsdelen Seved har också föreningen Odlaistan tillsammans med boende byggt en ätbar, grön vägg. Växterna i väggen byts ut höst och vår, på så sätt finns alltid tillgång till säsongens grönsaker och kryddgrönt för skörd. Även gröna väggar med klängväxter anläggs. Här ligger fokus på innovativa ställningar anpassade till fasad och plats.
Det skuggiga läget på en bostadsgård [ÅA7] i Västra Hamnen används för att få en bra miljö för den skogsbiotop som anläggs där. Hela gården kommer att vara utformad som en skog, där gångvägar och miljöhus ligger insprängda i den gröna helheten. Ett liknande angreppssätt används i en del av Varvsparken i samma stadsdel, där en artrik skogsbiotop etableras.
Valet av substrat är en avgörande faktor för att få växter att överleva på lång sikt i utsatta lägen som tak, fasader och odlingskärl. Även när biotoper byggs upp på marken krävs att jordmånen gynnar den vegetation man vill ha på platsen. Diskussionerna har gått heta i arbetsgrupperna om rätt näringsmängd, fuktighetshållande och näringshållande förmåga och användning av det nya supermaterialet biokol (se faktaruta)[G8] . På tak ska substraten även vara lätta. Vi har försökt att ha ett miljötänk vid valet av substrat, undvika ändliga resurser och sådana som kräver långa transporter.
Skötsel är en annan nyckelfråga för att biotoperna ska kunna överleva på lång sikt. Kunskapen hos både beställare och utförare om hur de ska skötas är liten, eftersom denna typ av vegetationsanläggningar är ny. En arbetsgrupp har jobbat fram en mall för skötselplaner för att underlätta det framtida arbetet med att utveckla biotoperna i önskad riktning. En stor hjälp är att använda bilder för att kommunicera hur det önskade målet med biotopen ser ut på sikt. En annan användbar strategi är att utgå från mål- och behovsstyrd skötsel i stället för regelbunden skötsel av viss karaktär.
Har då BiodiverCity lyckats med att överbrygga glappet mellan dröm och verklighet? Vi har kommit en god bit på väg genom att med många olika kompetenser arbeta fram koncept som har väldigt goda förutsättningar för att göra den täta staden grönare och gynna den biologiska mångfalden. Eftersom projekttiden är kort – bara två år – kommer vi inte inom projekttiden att hinna följa upp resultatet. Vi hoppas dock på fortsatt finansiering från Vinnova för att både kunna utvärdera det vi byggt under projektet och att tillämpa våra lösningar i större skala.
BiodiverCity leds av Malmö stad. Övriga partners är SLU Alnarp, MKB, Skanska, Briggen, Hauschild+Siegel, ByggVesta, Peab, Markkompaniet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sydväst arktitekter, Watreco, Gröna Tak-institutet och White. Vinnova är finansiär. Du kan läsa mer om projektet på www.malmo.se/biodivercity. Där finns också information om projektets slutkonferens som äger rum i Malmö 3-4 september i år
Faktaruta Biokol
Biokol är organiskt material (trä, halm o.d.) förbränt vid låg syretillgång, så kallad pyrolys. Kunskapen om att kol kan ha jordförbättrande egenskaper återuppstod när man fann stora områden i Amazonas med svart, mycket bördig jord med hög halt av kol. Kolinblandningen dateras till perioden mellan 450 fKr och 950 eKr. Den har mänskligt ursprung och är inte resultatet av till exempel vulkanutbrott. Jordar med inblandning av biokol har hög vatten- och näringshållande förmåga, och har hög tillväxt av både åkergrödor och träd jämfört med jord utan biokol. Biokol bryts ner mycket långsamt och de jordförbättrande egenskaperna består i tusentals år.