24 feb Attefallshusen ingen succé efter första halvåret
Efter det första halvåret ser resultatet av Attefallsreformen ut att bli synnerligen magert. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö får tillsammans bara 13 nya bostäder, samtidigt som belastningen på kommunerna blivit stor. Regeringens information till allmänheten var vilseledande, många fick intrycket att det bara var att sätta i gång. En snabb och slarvig förändring av bygglagstiftningen har lett till konsekvenser regeringen inte ville se under valåret 2014.
Den starkaste urbaniseringen i Europa kombinerad med ett bostadsbyggande som vridits ner på sparlåga har lett till enorm bostadsbrist och till fantasihyror i nyproduktionen på många håll.
Men i mars förra året kom det snabbt hanterade regeringsbeslutet om Attefallshuset – nya bostäder på 25 kvadratmeter befriade från bygglovsprocessen skulle bli en uppföljare till den politiska framgången med Friggeboden.
Det var valår och det var bråttom, redan den 1 juli skulle kommunerna börja behandla anmälningar om de nya bygglovs- befriade bostadshus som skulle hjälpa till att minska bostadsbristen. Men hur har det gått, kan bostadsbristen minska och vilka effekter har Attefalls-anmälningarna haft ute i kommunerna?
– Vi har en stor bostadsbrist men reformen har inte alls påverkat vår situationen i rätt riktning, säger Helena Östling, stadsarkitekt i Strömstad.
Under december undersökte Stadsbyggnad effekterna av Attefalls-reformen i ett antal kommuner och mönstren stämmer med erfarenheterna från Strömstad, även om trycket från turistnäringen gör siffrorna där särskilt tydliga.
Av de 44 anmälningar som den 1 december hade kommit in i Strömstad gällde inte någon ett nytt bostadshus, effekterna på bebyggelsen i kommunen blir i stället fler gäststugor (lämpliga för uthyrning till turister) och inglasade altaner, takkupor och garage/förråd.
På Gotland med sin omfattande turism och det stora trycket på boende under Almedalsveckan var många snabbt ur start- blocken redan när reformen annonserades. Men det stod snart klart att regeringens information om reformen hade stora brister. Många hade fått uppfattningen att hanteringen skulle vara lika enkel som för Friggebodarna. Att både ritningar, situationsplan och tekniska beskrivningar krävdes blev en överraskning och ledde i många fall till onödigt merarbete både på Gotland och i andra kommuner.
Redan på förslagsstadiet hade lagrådet underkänt Stefan Attefalls förslag. Rådet förutsåg de konflikter med grannar som har orsakats på flera håll, samt den ökande rättsosäkerhet för berörda fastighetsägare som blev följden av att möjligheten till domstolsprövning saknas. Omfattande byggnationer i strid med detaljplan riskerar också att undergräva detaljplanesystemets funktion.
Men regeringen valde att gå emot lagrådet och i mars lanserade Stefan Attefall (kd) och Anders Borg (m) inför inbjuden press ett nyuppfört hus på Norrmalmstorg i centrala Stockholm. Det var valår, KD hade låga siffror och det gällde att snabbt kunna lansera populära politiska åtgärder.
Storstäderna
Vilka effekter på tillgången till nya bostäder har reformen då haft där bostadsbristen är som störst – i storstäderna?
I Stockholm där bostadskrisen är värst finns totalt sju anmälningar om Attefallare som bostad. Här, som på många andra håll, sätter de lokala förutsättningarna stopp.
– Jag tror att anledningarna till det låga antalet anmälningar är att villatomterna generellt är små i Stockholm. Men också att lagändringen trädde i kraft mitt under semesterperioden, först framåt sommaren 2015 kan vi se om reformen blivit ett välfungerande instrument, säger enhetschefen på småhusavdelningen i Stockholm, Katarina Haglund.
I kranskommunerna Nacka och Sollentuna är situationen likartad, medan Huddinge skiljer ut sig. Där expanderar byggnationen mycket generellt och kommunen har i samband med Öppet hus-tillfällen informerat om Attefallhusen. Flera Attefallare för bostadsändamål är på gång och dessutom har företaget Innovation Properties gjort en satsning på 18 Attefallare till försäljning i ett nyproducerat område i Glömsta. Trots den begränsade bostadsytan såldes samtliga hus på kort tid.
I Göteborg har reformen hittills bara resulterat i fem Attefallshus för bostadsändamål.
– Det nya lagförslaget har inte fått den önskade effekten, tanken var ju nya lägenheter här i Göteborg, säger byggnadsinspektören Mari von Sivers. Nästan alla anmälningar gäller tillbyggnader eller förråd/gäststuga.
Hon pekar också på att det är vanligt att anmälningarna inte är kompletta. Kommunen får begära in de ritningar och utredningar som saknas för att kunna fatta beslut.
Malmö följer mönstret proportionellt, bara ett bostadshus är hittills resultatet av reformen. Därifrån finns också exempel på de svårigheter som följer med den nya lagen – av 37 anmälningar har fyra återkallats efter konflikter med grannarnas intressen.
I storstäderna är bostadsbristen särskilt svår, men mönstret med svagt intresse återkommer också i något mindre städer med stor bostadsbrist som Umeå, Karlstad och Borås där marktillgången kan vara bättre.
Lokala förutsättningar som tomtstorlek och geologiska förutsättningar kan bromsa intresset, men i många fall tycks motståndet handla om en ovilja hos villaägare att axla en roll som hyresvärd. En så liten bostad kan innebära stor omsättning av hyresgäster, främst studenter i universitetsstäder. Men också nivån på de investeringar som krävs för en godkänd permanentbostad håller tillbaka intresset.
För kommunerna har reformen lett till en mycket pressad arbetssituation. Den trädde i kraft mitt i sommaren, när bemanningen var svag med kravet att anmälningar skulle behandlas skyndsamt. Boverkets information om de nya reglerna kom bara en vecka innan och förenklingen var inte
så stor som regeringen velat ge sken av. Allmänheten hade i många fall fått intryck av att samma regler gällde för Attefallshusen som för Friggeboden.
Exemplet Strömstad visar på svårigheterna:
– Implementeringen av den nya lagstiftningen vad gäller utbildning, råd och riktlinjer i handläggning har varit under all kritik, påpekar Helena Östling. Vi har jobbat hårt på att skapa nya handläggningsrutiner och först nu börjar vi få ordning på detta.
– En sak som varit särskilt svårt är bedömningar i kulturhistoriska miljöer eller byggnader, då hade vi inte alltid bra underlag. Under hösten 2014 har vi anställt en handläggare med antikvarisk kompetens, och vi utökade vår personalstyrka med ytterligare en person under förra året. Totalt sett har vi fått en ökande ärendeingång, men också ett ökat behov av service till allmänheten som tycker att processerna är krångliga.
Leif Johnsson, ordförande i FSBS, Föreningen Sveriges bygglovs- och byggnadsinspektörer summerar erfarenheterna från det första halvåret med Attefallsreformen:
– Hittills ser vi ingen positiv effekt på bostadstillgången, vi trodde att det skulle bli mycket, mycket mer. I stället har det blivit mycket krångel, många kan ha byggrätter kvar på sin fastighet och vi måste satsa mer på att informera. Attefallare kan till exempel ställa till det för senare bygglov.
Text: Kajsa Althén, frilansjournalist