11 nov Radhus utan detaljplan
Kan väl underbyggda bygglov ersätta detaljplanering? Kävlinge kommun ville testa. Där byggs nu 24 radhus utan föregående planläggning. Rätt eller fel?
I utkanten av den lilla byn Lackalänga i Kävlinge kommun har några högresta och särpräglade lantbruksbyggnader senast använda för kycklinguppfödning, stått som landmärke i decennier. Nu rivs de en efter en och ersätts med radhuslängor. Fyra huskroppar med vardera sex radhus ska det bli i byn som inte sett ett nybygge de senaste 50 åren. Kävlinge kommun skapade en gräddfil för exploatören bakom projektet. Det framgår av beslutet om förhandsbesked; ”Förändringen av markanvändningen är relativt stor och kräver vanligtvis utredningar av olika slag som lämpligen prövas genom detaljplaneläggning. Eftersom marken i dag redan är exploaterad och byggnadsvolymerna under åren har etablerats i området har det på nämndens beredningsmöte beslutats att förslaget ska prövas genom förhandsbesked enligt kap 4 PBL andra stycket istället”. Normalt förfarande med detaljplan följt av bygglov kokades alltså ner till förhandsbesked.
GENUIN IDYLL
Tio arbetsdagar efter ansökan fick exploatören klartecken. Lackalänga by är lika genuin som den är idyllisk. Den utgör en ålderdomlig kulturmiljö med oskiftade gårdar, har medeltida anor och radhustomterna ligger på ett fornlämningsområde. Byns bevarandevärde påpekas i olika kommunala dokument men några riktlinjer till skydd för kulturmiljön finns inte. I den kommunövergripande översiktsplanen från 2010 är exploateringsområdet fortsatt utpekat som jordbruk.
Det huvudsakliga motivet till att kommunen gick en explo- atör till mötes på ett särdeles frikostigt sätt var att de nya byggnadernas volym överensstämmer med de volymer som ersätts. Med det menar ansvariga tjänstemän och politiker att storskaligheten är etablerad och att nya bostadshus med i stort sett samma mått som ekonomibyggnadernas inte kommer att påverka den byggda miljön negativt. Att de nya husens användningsområde är ett helt annat och får en annan omgivningspåverkan bedömde man inte vara skäl nog för att göra detaljplan.
– Men det var en omständighet som vi vägde in, säger Mentor Demjaha, plan- och byggchef i Kävlinge. Mentor Demjaha och Marianne Nilsson, kommunens detaljplanechef pekar samstämmigt på att större miljöpåverkan var förknippad med den tidigare verksamheten än den som det nya användningsområdet kan förorsaka. Förändringen är enligt deras uppfattning till det bättre. Förslaget att hoppa över detaljplaneringen och gå direkt på förhandsbesked om bygglov väcktes av ansvariga tjänstemän efter att de ansett sig ha funnit stöd för förfarandet i Plan- och bygglagen 4 kap 2 §. Förslaget fick gehör av politikerna i beredningen inför ordinarie byggnadsnämndsmöte.
– Att det medborgarinflytande som är förknippat med en detaljplaneprocess skulle omintetgöras, såg vi inte som något stort bekymmer, säger Thomas Lövskog (m) ordförande i byggnadsnämnden. Bortsett från att bygglovet för radhusen bara fångar in sakägarnas synpunkter anser Mentor Demjaha att man överfört detaljplanens alla krav till bygglovet. Av förhandsbeskedet framgår kraven på att följa kommunens riktlinjer för bebyggelse på landsbygden, på bullerutredning och erforderliga bullerskyddsåtgärder, på trafikutredning avseende behov av p-platser, utformning av in- och utfarter, sophantering, räddningsvägar samt tillgängligheten och på markundersökningar beträffande geoteknik, fornminne samt markföroreningar/marksanering.
INGEN ÖVERKLAGAN
Beslutet om bygglov överklagades inte av någon av de båda sakägare som hade kritiska synpunkter på ansökan om förhandsbesked och därför blir heller inte kommunens beslut att hoppa över detaljplaneläggning utsatt för myndighets granskning. (Bygglov skickas inte med automatik in till Länsstyrelsen för granskning, vilket reglerna för detaljplan kräver. Endast om bygglov överklagas får Länsstyrelsen kännedom om det.)
Så frågan är; Finns det lagstöd, som kommunen anser sig ha, för sin genväg?
Enligt PBL 4:2, som förhandsbeslutet hänvisar till, ska detaljplan göras för ”ny sammanhållen bebyggelse om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk”. ”Om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk” är ett tillägg till motsvarande paragraf i ÄPBL som kort och gott föreskrev att detaljplan ska göras för ny sammanhållen bebyggelse. Det kan se ut som om tillägget har ett stort tolkningsutrymme och att PBL 4:2 innebär en uppluckring jämfört med den tidigare plan- och bygglagen, men det var inte lagstiftarens mening. Tvärtom! Avsikten med tillägget framgår tydligt av lagkommentaren:
”Punkt 1 – ny sammanhållen bebyggelse
Punkt 1 anges överensstämma med 5 kap. 1 § första stycket 1 i ÄPBL och handlar om krav på detaljplan för tillkommande, sammanhållen bebyggelse. Enligt 1 kap. 4 § definieras ”sammanhållen bebyggelse” som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. För att inte den definitionen ska leda till att det ställs krav på detaljplan så fort några icke lovpliktiga bodar ska byggas, kompletteras kravet på detaljplan vid sammanhållen bebyggelse med att det ska föreligga behov av en detaljplan också utifrån omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk
i bebyggelsen. Avsikten är att bestämmelsen inte ska innebära någon ändring i sak i förhållande till tidigare bestämmelser (prop.2009/10:170 Del 1 s 425)”.
Text: Bitte Nord, frilansjournalist Foto: Privat
Fakta BL kap 4 § 2
2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
1. en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen,
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang,
3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och a) byggnadsverkets användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och 4. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Trots första stycket 3 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked och användningen av byggnadsverket inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2015:235).