09 dec Svensk geoprocess banar väg för ökad geodataanvändning
Snabb tillgång till aktuella och enhetliga geodata samt enhetliga referenssystem kan göra stor skillnad. Det kan exempelvis betyda skillnad mellan liv och död och innebära att ekonomiska förluster i samband med katastrofer och samhällskriser blir mindre omfattande. Med enhetliga geodata och referenssystem effektiviseras också många samhällsprocesser som exempelvis planarbete, fastighetsbildning, bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Det här är något som samverkansprojektet Svensk geoprocess har tagit fasta på och arbetar för att starkt bidra till.
– Nyttan med resultatet av det arbete som bedrivs inom Svensk geoprocess uppkommer i hela samhället. Vi riktar framför allt in oss på att stödja samhällsbyggnadsprocessen med harmoniserade grunddata och det kommer i sin tur att få positiva effekter för medborgare, offentliga organ och företag. Handläggning blir effektivare och myndighetsutövning mer rätts- säker. Dessutom blir det enklare att utveckla smarta tjänster och appar med geodata, säger Marianne Leckström, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).
Enhetliga geodataspecifikationer bidrar även till effektivisering av processerna vid insamling, lagring och tillhandahållande av geodata och möjliggör ännu mer lättanvända kartprodukter och tjänster för slutanvändarna. Dessutom minskar risken för dubbelarbete.
– Det arbete som görs inom Svensk geoprocess är inte bara viktigt för Lantmäteriet och Sveriges kommuner utan i förlängningen är det viktigt även för vår omvärld och alla brukare inom samhällsbyggnadsprocessen, säger Anders Sandin, chef för Lantmäteriets Geodatadivision.
Samverkansprojektet Svensk geoprocess
Samverkansprojektet som startade 2011 drivs av Lantmäteriet i samverkan med SKL samt representanter från Sveriges kommuner. Medverkan sker också från andra statliga myndigheter, systemleverantörer och konsulter.
Projektet har två viktiga huvuduppdrag:
• Att utarbeta enhetliga geodataspecifikationer och ge förslag på nya och förändrade samverkansformer för nio utvalda geodatateman: Flygbild/Ortofoto, Hydrografi, Markanvändning/Marktäcke, Markdetaljer, Laserdata/Höjdmodell, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter.
De utvalda temaområdena ska efter behov kunna kombineras med varandra och med fastigheter, rättigheter och bestämmelser och planer till olika kartsammanställningar samt harmoniera med övriga nationella geodata.
• Att stödja och påskynda kommunerna och övriga berörda myndigheter i deras införanden av de enhetliga referenssystemen i plan och höjd, Sweref 99 och RH 2000.
I ett regeringsbeslut 2013-10-03 anges att Svensk geoprocess till senast den 1 juli 2016 ska ha överenskomna nationella enhetliga geodataspecifikationer fastställda för de utvalda geodatatemana och ha bidragit till att alla kommuner då ska ha infört de enhetliga referenssystemen.
Många faktorer påverkar
Det är nu viktigare än någonsin att reda
ut den begreppsförvirring som råder kring geodata och skapa förutsättningar för en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Utvecklingen inom IT- och tjänsteområdet har gått mycket snabbt framåt de senaste åren. Användarna av geodata blir allt fler och nya användningsområden uppstår. Medborgarnas och företagens förväntningar på en effektiv e-förvaltning ökar vilket också ger upphov till nya krav. Användarna efterfrågar en snabb och rättssäker service och vill ha enkel åtkomst till aktuella geodata. Det har tidigare inte funnits någon gemensam datastandard vilket samverkansprojektet nu råder bot på.
Utvalda geodatateman
Arbetet med att specificera de utvalda geodatatemana har redan idag kommit långt. Fem av temauppdragen har avslutats och de fyra återstående beräknas vara klara våren 2016.
Stort fokus läggs på kvalitet, standarder och åtkomst. När resultaten används bidrar de till att producenter och användare kan effektivisera sin geodatahantering, bland annat möjliggörs leveranser av enhetliga geodata oavsett administrativa gränser. I arbetet ingår att beskriva hur samverkan avseende insamling, lagring och tillhandahållande bör gå till.
Specifikationerna följer standarden SS-EN ISO 19131:2008, ”Geografisk information – Specifikation av datamängder” som bygger på både internationella och svenska standarder. När väl specifikationerna är framtagna för varje utvalt geodatatema vidtar sedan ett arbete med att ensa och kvalitetssäkra innehållet samt att genomföra tester för att säkerställa att de är möjliga att realisera.
Vad händer sedan?
När samverkansprojektet Svensk geoprocess har slutfört sitt uppdrag överlämnas resultaten till mottagarledet som benämns Samverkan Svensk geoprocess. De områden som ingår är Bild/Höjd, Topografiska data och Geodetisk infrastruktur. Ett nätverk med personer från Lantmäteriet, kommunerna och övriga berörda myndigheter driver gemensamt arbetet. Lantmäteriets samordningsroll inom geodataområdet fungerar som nav för arbetet som ska vara väl integrerat i ordinarie verksamheter inom berörda organisationer.
Samverkan Svensk geoprocess omfattar hela geodataförsörjningen – insamling, lagring och tillhandahållande – och arbetet ska bedrivas sammanhållet i samverkan. Exempel på uppgifter som ingår är att förvalta och vidareutveckla geodataspecifikationerna och samverkansformerna, ge support, råd, stöd och utbildning samt samordna, stödja, påskynda och följa upp införandeinitiativ runt om i landet.
– Att gå över till standardiserade geodata kan innebära stora förändringar. Det krävs många olika överväganden och det blir naturligtvis även en kostnadsfråga. Men när man använder geodata som inte är standardiserade är det samtidigt förenat med vissa ”dolda” kostnader som man kanske inte tar med i beräkningen. Enhetliga geodata underlättar bland annat samutnyttjande av system och rutiner, ger mer lättanvända produkter och tjänster och innebär en långsiktig samhällsekonomisk vinst, säger Pär Hedén, chef för enheten Geografisk information inom Lantmäteriets Geodatadivision.
Samverkan har gett framgång
Anders Sandin är mycket nöjd med det resultat som projektet Svensk geoprocess hittills har levererat.
– Vi kommer att hinna gå i mål med framtagningen av geodataspecifikationerna till utsatt tid. Men när det gäller införandet av de enhetliga referenssystemen når vi inte riktigt fram. Naturligtvis har det varit roligt om alla kommuner hade hunnit gå i mål vid nästa halvårsskifte, men man får ha respekt för att vissa små kommuner inte har mäktat med detta ännu. Projektet är ändå mycket framgångsrikt och det är tack vare SKLs och kommunernas medverkan. Samverkansarbetet inom Svensk geoprocess har banat väg för samarbete kring nya frågor som exempelvis öppna data. Utan harmoniserade och standardiserade geodata kan man inte heller få den effekt man önskar med öppna data, säger Anders Sandin.
Enhetliga referenssystem
Lantmäteriets stöd till kommuner och myndigheter i samband med deras övergång till de nationella referenssystemen startade redan för tio år sedan. Stödet intensifierades i och med Svensk geoprocess. Arbetsgruppen för ERS, Enhetliga referenssystem, som bildats inom projektet består av deltagare från Lantmäteriets geodesienhet, division Fastighetsbildning och
de regionala geodatasamordnarna samt ett antal kommunexperter. I gruppens uppdrag ingår att påskynda och stötta kommunerna i deras införanden.
Den första september i år hade 276 kommuner infört referenssystemet i plan, Sweref 99, och 176 hade infört referenssystemet i höjd, RH 2000. Bedömningen är att sex kommuner inte hinner införa referenssystemet i plan innan den 1 juli 2016 och 62 kommuner inte hinner införa referenssystemet i höjd till nämnda datum.
Av 38 berörda myndigheter har 32 infört referenssystemet Sweref 99 och 13 av 18 berörda myndigheter har infört referenssystemet RH 2000. Bedömningen är att fyra av dessa myndigheter inte hinner införa referenssystemet i plan före utsatt datum och att tre myndigheter inte hinner införa referenssystemet i höjd.
Tre olika demomiljöer presenteras på Svensk geoprocess hemsida www.lm.se/svenskgeoprocess. De innehåller olika kombinationer och typer av geodata från olika geografiska områden och terrängtyper.
– Tanken är att dessa ska ge inspiration till samhällets aktörer hur man kan kombinera och använda olika typer av geodata. I Malmö och Karlstad där vi har kommit lite längre med användningen av geodata vill vi visa på att nyttan är stor om man har bra ordning på sina geodata, säger Allan Almqvist, senior advisor vid Malmö stadsbyggnadskontor.
Under hösten lanseras den tredje geodatademon ”Samhällsbyggnadskartor geodatademo” över olika geografiska områden: Malmö, Bollnäs och Karlstad. Den innehåller förslag på så kallade Samhällsbyggnadskartor, det vill säga förslag på varianter av kartsammanställningar som behövs inom samhällsbyggnadsprocessen.
Bra grund att bygga vidare på
Allan Almqvist anser att Svensk geoprocess är det viktigaste projekt som kommunerna och Lantmäteriet har arbetat med på väldigt länge.
– Projektet är mycket lyckat och vi har hållit leveranstiderna. Men om vi ska lyckas fullt ut måste nu Lantmäteriet, kommunerna och systemleverantörerna ta vid i nästa fas som handlar om implementering av specifikationerna i sina verksamheter och system. Projektet har lagt en bra grund att bygga vidare på. Harmoniserade geodata banar även väg för öppna geodata och den digitalisering som pågår inom plan- och byggprocessen. Enhetliga referenssystem och enhetliga geodataspecifikationer är vårt bidrag till ett ökat bostadsbyggande, säger Allan Almqvist.
Text: Britt-Louise Malm, kommunikatör Lantmäteriet
Fotnot: Samverkansprojektet Svensk geoprocess hemsida
www.lantmateriet.se/Svenskgeoprocess/