18 apr Art Kod ökar barns och ungas inflytande
För barn och unga, liksom för alla människor, spelar den fysiska omgivningen en väsentlig roll för hur vi lever våra liv. Barn och unga spenderar mycket tid i offentliga miljöer, men har i praktiken väldigt lite att säga till om när dessa utformas. Våra offentliga rum är ofta inte planerade utifrån barns och ungas behov.
Kunskaper, erfarenheter och åsikter som barn och unga har går på så sätt förlorade. Dessutom är det en medborgerlig och mänsklig rättighet att få uttrycka sina åsikter och att påverka samhället, vilket slås fast i flertalet lagar som regler. Plan- och bygglagen ställer ett uttryckligt krav på medborgarinflytande. Den nämner inte barn och unga specifikt, men är tydlig med att kommunerna är skyldiga att ta hänsyn till och inkludera alla berörda parters intressen. Den slår också fast att samhällets utveckling ska sträva efter goda sociala levnadsförhållanden för alla människor, vilket innefattar även barn och unga. Av vikt är också FN:s barnkonvention som Sverige ratificerade år 1990. Den innebär en skyldighet att möjliggöra barns förmåga att uttrycka sina åsikter på sina egna premisser. Skrivningar om rätt till medborgarinflytande och delaktighet återfinns även i väglagen, miljöbalken och kommunallagen.
Frågan om barns och ungas inflytande på stadsplaneringen är knappast ny. Redan år 2000 skrev Boverket att: Demokrati, medborgar- inflytande och samhällsplanering förutsätter varandra. Om inte allas våra erfarenheter och behov tas tillvara i samhällsplaneringen finns inte en levande demokrati och utan en levande demokrati löser vi inte på bästa möjliga sätt gemensamma samhälleliga planeringsfrågor. Sedan dess har flertalet myndigheter, institutioner och kommuner drivit projekt som syftat till ökad delaktighet för barn och unga. Trots många initiativ och goda intentioner går utvecklingen sakta. Inte minst därför att tjänstepersoner och politiker ställs inför en rad praktiska svårigheter och frågor. Hur ska vi gå tillväga praktiskt för att inkludera barn och unga i planeringsprocesser? Varför gör vi det? Hur skapar vi möjligheter för dem att uttrycka sig och vilka reella möjligheter till inflytande finns? Det behövs metoder!
KONKRETA PROJEKT
Sedan år 2012 har Konstfrämjandet Bergslagen med stöd av Allmänna Arvsfonden drivit projeket Art Kod – demokrati, konst och det offent- liga rummet. Syftet är att öka barns och ungas inflytande genom att erbjuda kommuner praktiska metoder för ökad delaktighet och skapa kontaktytor där beslutsfattare och tjänstepersoner kan möta barn och unga. Art Kod har samarbetat med flertalet av Region Örebro läns kommuner i konkreta utvecklingsprojekt där barn och unga fått vara med och påverka. Projekten har handlat om alltifrån planeringen av nya lekplatser, parker och framtida bibliotek till offentlig konst.
Mycket av Art Kods arbete har handlat om att överbrygga de svårigheter som uppstår i mötet mellan barn och unga och den institutionaliserade planeringsprocessen och det institutionaliserade språket. Hur gör vi det möjligt för barn och unga att uttrycka sig på sina egna villkor och bli förstådda inom ramarna för en struktur vars språk de inte alltid behärskar och som inte alltid förstår deras språk? Den metod som Art Kod arbetar med bygger på den estetiska läroprocessen där ut- forskandet och det egna skapandet är viktiga utgångspunkter. Ett delaktighetsprojekt innehåller ofta flera workshops där deltagarna får utforska och reflektera över en miljö för att sedan genom eget skapande uttrycka sina behov och förslag på förändringar. Många konstnärer arbetar på sätt som ligger nära den estetiska läroprocessen. Därför leds workshopparna av konstnärer med särskild kunskap om och intresse för det offentliga rummet. De använder sina kunskaper för att lotsa deltagarna genom att ställa frågor och skapa möjligheter för dem att uttrycka sina tankar och kunskaper om en miljös begränsningar, brister och möjligheter med utgångspunkt i deras egna upplevelser. Det egna skapandet används sedan för att uttrycka hur det skulle kunna se ut på andra sätt än genom det talade språket. Det kan handla om att rita, måla eller bygga modeller. Konstnärens uppgift är sedan att analysera och sammanställa deltagarnas material till något som blir begripligt och användbart för dem med ansvar för olika delar av planeringsprocessen.
Vad leder Art Kod-processen till och är resultatet till någon nytta för dem vars uppgift är att ta tillvara på deltagarnas synpunkter? Blir resultatet annorlunda om vi lyssnar på barn och unga istället för att utgå från antaganden om vad som är bra för dem? En mindre kommun anlitade Art Kod för att föra en dialog med barn och deras vårdnadshavare inför bygget av en ny lekplats. En plats var redan utvald och arbetet med lekplatsens utformning igång. Efter en första workshop blev det tydligt att både plats och utformning stämde illa överens med deltagarnas behov. Platsen, belägen i närheten av en bilväg, upplevdes som direkt olämplig av vårdnadshavarna och stämde inte alls överens med barnens upplevelse av en spännande lekmiljö. Resultat blev en ny plats och ett helt annat tema för lekplatsen. Barnens förslag innehöll fiffiga lösningar på nya lekredskap och tankar om en plats för barn i olika åldrar där det även fanns något för de vuxna. Allt på barnens initiativ. Detta är ett av flera liknande exempel på vad Art Kods arbete resulterat i.
Ett annat resultat är det som kommer av upplevelsen av att det går att påverka samhället. En förutsättning för alla projekt har varit att barns och ungas synpunkter ska tas på allvar och nå fram till beslutsfattare och tjänstepersoner. En grupp ungdomar som deltagit i arbetet med utformningen av ett nytt bibliotek fick slutligen presentera sina förslag för kommunens kultur- och fritidsnämnd. Mötet mellan politiker och ungdomar blev givande för alla parter. Ungdomarna fick ett kvitto på att det kan gå att påverka samhället och ny kunskap om hur. Politikerna fick i sin tur nya insikter om vilken roll biblioteket fyllde för ungdomarna och lokalsamhället, vilket kommit att påverka planerna för det nya biblioteket.
DEN ESTETISKA LÄROPROCESSEN
Art Kods arbetssätt är inspirerat av forskaren Lars Lindströms sätt att se på den estetiska läroprocessen. Den går ut på att utforska och reflektera för att sedan använda konstnärliga uttryck för att mediera upplevelser, tankar, känslor och kunskap. Genom de estetiska uttrycken görs erfarenheter och frågeställningar synliga och samtalsbara för en själv och för andra. De blir i sig en utgångspunkt för ytterligare reflektion.
Text: Lina Johansson, koordinator Art Kod, Konstfrämjandet
Foto: Art Kod