18 apr Enkla lösningar kan dämpa häftiga skyfall
De senaste åren har städer i bland annat Sverige, Danmark och Norge drabbats av mycket kraftiga skyfall. De vattenmängder som inte runnit bort har lett till svåra trafikproblem, översvämningar och elavbrott.
Omfattande översvämningar kan inte hanteras på ett traditionellt sätt, det vill säga att dagvatten rinner ner i en brunn till ett rör i marken som går till ett reningsverk. Det skulle bli extremt dyrt att bygga om samhällets rörsystem, så att tätort- erna kunde klara riktigt häftiga skyfall. De anläggningar som är i bruk är dimensionerade för mindre regn och fungerar dåligt när det kommer stora vattenmängder på en gång, förklarar Johanna Sörensen, forskare i Teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola. Det system vi har i Sverige för att ta emot dagvatten är en blandning av gamla lösningar, där dagvatten och spillvatten går via gatubrunnar och avloppsledningar till ett reningsverk – så kallat kombinerat system, eller ledningar för enbart dagvatten som leds till närmaste vattendrag eller sjö – ett duplikatsystem. Sedan finns det moderna öppna dagvattenlösningar där dagvatten hanteras på marken.
Spillvatten är det vatten som kommer från industrier och andra verksamheter, och via toaletter, vaskar, duschar och liknande kommer ut i avloppet. Dagvatten i form av nederbörd, regnvatten och smältvatten från is och snö kan ledas
ut i samma system eller hanteras separat. – Dessa olika system, kombinerat, duplikat eller öppna dagvattenlösningar, fungerar sida vid sida i våra städer, berättar Johanna Sörensen. I de öppna dagvattenlösningarna rinner spillvatten ut i ett rör, medan dagvatten samlas upp i diken, dammar, kanaler, våtmarker och infiltrationskammare. En infiltrationskammare är en kassett som placeras i jorden där regnvatten och smältvatten filtreras till grundvatten. Sedan finns det så kallade gröna tak, tak med växter som suger upp nederbörd, eller regnvattenuppsamling, en sorts vattentank som lagrar neder- börd som sedan används till bevattning eller toalettspolning.
FLERA FUNKTIONER
– De öppna lösningarna fördröjer, transporterar och infiltrerar vatten, samt gör att det avdunstar. Utöver det som jag nu nämnt finns det ytterligare lösningar, såsom regnbädd, en slags plantering av växter som suger upp vatten, fördröjer vattenflöden och gör att vattnet avdunstar. Många av exemplen kan ha flera funktioner, säger Johanna Sörensen. Flera av de tekniker som numera finns för dagvatten ger positiva sidoeffekter. Att ha rik växtlighet och vattensamlingar i bebyggda områden är ett utmärkt sätt att dämpa effekterna av värmeböljor, som kan bli vanligare framöver. När vatten avdunstar blir det svalare, växter och träd suger upp vatten och ger välbehövlig skugga. En lösning för att ta hand om stora skyfall är att bromsa vattnets framfart med sammankopplade dammar, en annan att låta vatten rinna i snirkliga kanaler istället för i raka rör, eller till nedsänkta grönytor.
– Om avrinningen bromsas upp blir flödestopparna och skadorna betydligt mindre efter korta och mycket intensiva regn, enligt Johanna Sörensen. Hon nämner stadsdelen Augustenborg i Malmö, ett utmärkt exempel på ett bostadsområde som kan ta hand om stora mängder vatten på en gång i samband med skyfall. Flera städer i vårt land borde ta efter de här principerna. – Augustenborg har många dammar och omfattande planteringar, vilket gör att nederbörden bromsas upp och vattensamlingarna på ett enkelt sätt leds bort från husen.
Köpenhamn har uppmärksammat problemet och satsar just nu flera miljarder på ett så kallat blå-grönt system, som ska avlasta det traditionella avloppsnätet. Augustenborg är en förebild i stadens planering för en ytlig avrinning.
– I Köpenhamn kommer det att vara ett dike i mitten av tvåfiliga körbanor. Gräset på fotbollsplaner och vissa vägrenar ska suga upp dagvatten när det regnar väldigt mycket. Man vill återskapa den å som tidigare gick genom staden. Johanna Sörensen påpekar att det är viktigt att höja vattenkvalitén, skydda sjöar och åar, samt göra vattensamlingarna attraktiva för både människor och djur. På vissa ställen kan det vara läge att återupprätta åar och andra vattendrag som dikats igen eller torrlagts. Staden Århus i Danmark har lyckats med att restaurera en å och fått ett sprudlande caféliv längs vattendraget. En sak att tänka på är att det kan vara väldigt fint att kunna följa hur nederbörden påverkar vattennivån – att kanalen eller ån stiger och sjunker. Det gör att människor får en större förståelse för vattnets kraft och effekterna av det. Vatten är sam-
tidigt en stor tillgång för stadens medborgare och besökare.
EXTREMREGN
Lars Bengtsson, professor Teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola, har gjort flera studier på mer än 200 orter i södra Sverige. Han säger att man måste skilja på stora regn, som inträffar någon gång per år, och de riktigt extrema skyfallen, som en viss ort kan drabbas av en gång på tio år. De riktigt extrema regnen kan falla var som helst och är inte kopplade till hur stor årsnederbörden är. Om man däremot tittar på de skyfall som kan komma någon gång per år, så är sannolikheten för regn på 20 till 25 mm per dygn betydligt större i orter med stor årsnederbörd. Att översvämningarna i Malmö och Köpenhamn förra sommaren och i Köpenhamn år 2011 var så omfattande berodde på att det regnade extremt mycket i båda städerna. Översvämningen på Orust år 2006 ledde till omfattande skador, fast om regnet fallit några mil mer mot sydost, i Göteborg, hade skadorna blivit betydligt värre. – När medeltemperaturen ökar på grund av klimatförändringarna blir det fler skyfall, värme alstrar mer energi till vattencykeln vilket ger mer nederbörd, enligt Lars Bengtsson.
Hur kan våra svenska städer minska risken för översvämningar, utan att det kostar alltför mycket?
– Det viktigaste är att undvika ny infrastruktur och nya byggnader i områden där det samlas mycket vatten. På låglänta ställen kan det bli stora översvämningar. Viktiga samhällsfunktioner, som sjukhus, elverk, tågstation och liknande bör placeras på ställen där det inte samlas så mycket vatten. Det kan vara okej att bygga nära vatten, men man bör välja vilka verksamheter som ska vara där. Många mindre och enkla lösningar har tagits fram, som att placera parker i låglänta områden eller sänka markytan i parker med någon halvmeter – en enkel åtgärd som ger en betydligt större uppsamlingsyta för vatten, uppger Johanna Sörensen.
FÖRDRÖJA OCH SUGA UPP
– I Köpenhamn har nedgången till metron utrustats med ett trappsteg upp innan man går ner för trappan. Det extra trappsteget hejdar att vatten flödar ner och minskar risken för att metron översvämmas. Har man ett garage kan man göra likadant, ett litet gupp vid infarten kan göra att det inte blir någon översvämning i källaren. Det handlar i mångt och mycket om att fördröja vattenflöden och skapa ytor som kan suga upp vatten.
Fakta: I regnstudien har 10 städer analyserats för data under 100 år, ytterligare 10 orter under 50 år och 200 orter i Skåne under 30 år. Floder svämmar över till följd av långvariga regn eller när stora snömängder smälter. Då kan det även bli översvämning i städerna. Regnvatten i städer tas om hand av dagvattensystem, ofta rörsystem, och förs till närliggande åar eller sjöar, eventuellt via diken. Om det under en kortare tid regnar mycket, eller om rören är igensatta på något sätt, så kan regnvatten inte passera genom dagvattensystemet utan rör sig över hårdgjorda ytor mot områden där vattnet orsakar skada i form av översvämmade källare och trafikstörningar.
De vattenflöden som samlas på hårdgjorda ytor efter kraftiga regn, på parkeringsplatser, väggar och tak, kan jäm- föras med vattenflöden i åar. Medelflödet i en så pass stor å som Höje å vid Lund är drygt 2 kubikmeter per sekund. Till Höje å rinner regnvatten från ett ungefär 240 kvadratkilometer stort område. Tillflödet av dagvatten till följd av ett intensivt regn som varar i en halv till en timme kan vara ungefär lika stort under några få minuter. Man måste ha mycket stora ledningar för att avbörda allt detta dagvatten, som dessutom under kort tid för med sig föroreningar. I den mån dagvatten under denna tid går genom ett reningsverk försämras dess effektivitet. Metoder för att leda vattnet på annat sätt än genom stora rör har nu införts. Idéer till alternativa dagvattensystem som fördröjer avrinningen fanns redan på 1970-talet men har fått förnyad aktualitet efter ett antal stora dagvattenöversvämningar.
Det största 10-minuters regn som uppmätts i Sverige är 30 millimeter i Uppsala, i Malmö cirka 20 millimeter. De 10-minuters regn som inträffar i genomsnitt en gång per år är i Malmö 7,5 millimeter. Motsvarande siffror för ett regn som varar 1 timme är för Malmö 45 millimeter respektive 16 millimeter. Under ett dygn har i Malmö uppmätts som mest cirka 100 millimeter, medelmax under ett år är 25 millimeter. Årsnederbörden är 600–650 millimeter. Eftersom ledningarna är dimensionerade för regn som inträffar vart 2, 5 eller 10 år, så måste man räkna med översvämningar någon gång. Dessutom kan ledningarnas kapacitet vara nedsatt på grund av sediment eller skräp. Vattenvägar mot brunnar, som leder till dagvattenledningar, kan dessutom vara blockerade.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist
Foto: Johanna Sörensen
Fakta: Augustenborg
Augustenborg är ett bostadsområde i Malmöstadsdelen Fosie. Området planerades utifrån idéer om grannskapsenheter och färdigställdes på 1950-talet. 1998 startade projektet Ekostaden Augustenborg med målet att omvandla Augustenborg till ett mer hållbart område – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Dialogmöten med boende har varit en viktig del av projektet som har resulterat i miljöhus, gröna tak, nytt dagvattensystem och många andra projekt kopplade främst till energifrågor.