11 dec Malmö planerar för skyfall
Två år efter det värsta skyfallet i mannaminne börjar Malmö säkra staden mot översvämningar vid extremregn. Åtgärderna, som en strategisk plan ger exempel på, är små, enkla såväl som stora, genomgripande i formatet och alla görs ovan mark.
Sista dagen i augusti 2014 föll 120 millimeter regn på sex timmar koncentrerat över centrala Malmö med omfattande översvämningar av gator, järnvägar och byggnader som följd. De direkta kostnaderna för skador som skyfallet orsakade kan två år senare summeras till 600 miljoner kronor. Många fick lämna sina hem på grund av omfattande vattenskador och kunde inte återvända förrän mer än ett år senare.
Nu lägger Malmö grunden till en regnsäkrare stad med det strategiska dokumentet Skyfallsplan. På 30 års sikt ska hela staden vara rustad för så kallade 100-årsregn utan att ta allvarlig skada.
Inom två år efter planens antagande – beräknat till våren 2017 – ska all fysisk planering från översiktsplan ner till bygglov och alla andra relevanta besluts- och förvaltningsprocesser genomsyras av skyfallshänsyn.
Alla berörda tjänstemän ska inom samma tidsperiod ha fått utbildning i skyfallshänsyn. En förvaltningsövergripande ”skyfallsgrupp” får ansvaret för att strategin följs och för att samordna de insatser som krävs. En särskild tjänst som vattenstrateg tillsattes nyligen.
RISKOMRÅDEN
Till 2019 ska alla riskområden vara identifierade och utredda. Den prioriterade ordningen för åtgärder mot översvämningsskador sätter samhällsviktig verksamhet före bostadsbebyggelse som i sin tur går före verksamhetsområden. Åtgärdsplaner kopplade till specifika delområden av staden ska tas fram.
Många av de skadeförebyggande åtgärder som kommer att behövas ska enligt det strategiska dokumentet omfatta såväl offentliga som privata fastigheter och utföras i samband med planerad om- och nybyggnation, omläggningar av gator och liknande, men i vissa bebyggda områden i staden finns ett mer överhängande behov av skyfallslösningar som kräver förtur och därför måste finansieras med särskilda anslag.
Gemensamt för de här områdena är att de har drabbats av svåra översvämningar och flera av dem mer än en gång. Stadsdelen Söderkulla som domineras av bostadsbebyggelse råkade riktigt illa ut under skyfallet 2014 men drabbades också hårt av extremregnen 2007 och 2010.
Malmös översvämningsproblematik har förstås med dess topografi att göra. Terrängen är platt och hälften av ytan är hårdgjord. Den särskilda sårbarhet för översvämningar som vissa områden uppvisar kan spåras långt tillbaka i tiden till de diken som grävdes för att samla upp och avleda ytvatten från markerna utanför staden. 1800-talets dikesgrävare hade koll på lågzonerna och grävde sina diken där de naturliga förutsättningarna för avrinning var bäst. Inte mindre än 11 av de bebyggda områden där regnoväder orsakat marköversvämningar ligger i direkt avslutning till dessa, idag dolda, diken. Det gör också den stora trafikleden Inre Ringvägen. Ovädret i augusti 2014 resulterade i att leden måste stängas för trafik mellan fyra trafikplatser eftersom avsnitt av vägbanan låg under vatten.
LÅGPUNKTER
Nu, två århundraden senare, handlar arbetet med att oskadliggöra skyfall lite om samma sak som för 1800-talets dikesföretag, att hitta lågpunkter i staden som lämpar sig för uppsamling av vatten.
– Att hitta nödvändiga utrymmen, helst på öppna grönytor, är den stora utmaningen, konstaterar Pär Svensson, Malmös vattenstrateg.
En tredjedel av Malmö stads yta är parkmark, gatumark eller allmän platsmark. Om det kan bli fråga om att ställa gator under vatten – som man tänker göra i Köpenhamn – avgörs först om några år när åtgärdsplanerna (vad ska göras, var ska det göras och när?) beräknas bli antagna, men för närvarande förefaller inte gatuöversvämningar vara vattenstrategens förstaval.
Att tillfälligt ställa parker, rekreationsområden och fotbollsplaner under vatten, som är skyfallsplanens exempel på lösningar i större format, är mindre känsligt. Stadsdelen Söderkulla med en illavarslande översvämningshistorik behöver åtgärdas omgående och beslut om att områdets två stora parker ska ta hand om vattnet från framtida extremregn är fattade. Delar av parkerna ska sänkas ner till en nivå som, som mest, understiger dagens med en meter.
– Det blir ett böljande grönt parklandskap i stället för ett platt, berättar Caroline Larsson, landskapsarkitekt på gatukontoret, som har designat om de båda parkerna. Vissa cykel- och gångstråk höjs i förhållande till dagens nivå, större och mindre grönytor grävs ur till olika djup för att fungera som fördröjningsmagasin för regnvatten och ingreppen görs med målsättningen att så få träd som möjligt ska fällas. Parkerna har idag bollplaner, hundrastplatser och belysning och de funktionerna kommer att återföras när omformningen av parkytorna är klara.
Valet av parkerna som lämpliga vattenmagasin avgjordes efter omfattande modelleringar av ytvattnets vägar till Söderkullas lägsta punkt där ett stort antal kedjehus fick inte bara sina källarvåningar utan även bostadsvåningarna i markplanet dränkta av skyfallet 2014.
– När vi hade svaret på frågan från vilka håll vattnet kommer ifrån, kunde vi också se var vi skulle kunna bromsa upp det, säger Caroline Larsson.
Parkernas sammanlagda yta uppgår till 40 000–50 000 kvadratmeter och gatukontorets beräkningar visar att enbart de planerade åtgärderna i dem räcker för att ta omhand ungefär en tredjedel av vattnet från ett skyfall motsvarande det i augusti 2014. För att inte skador av den omfattning som följde på augustiregnet ska inträffa igen behöver det alltså göras mer.
Text: Bitte Nord frilansjournalist