18 apr Så mäter Västerås Besöksflöden
Alla vill vi bygga den bästa och mest attraktiva staden. Vi, stadens aktörer som kommunens olika förvaltningar, fastighetsägare, olika typer av näringsidkare, medborgarna och även våra besökare, det är vi som tillsammans med olika typer av byggstenar och fogar skapar staden vi lever i nu.
Vi bygger staden för framtiden, för våra barn, barnbarn och generationer efter dem. Samtidigt bygger vi en stad för oss, som lever nu. Som måste ”orka med” och hänga med i för- ändring. Mänskligheten är inne i ett omvälvande paradigmskifte. Vi måste gasa för att hänga med men ibland måste vi också bromsa. I många frågor har vi länge varken gasat eller bromsat. Mätbarheten i staden är en sådan fråga. För mig har kombinationen av stadsutvecklare och ”gammal säljare” spätt på behovet av att jobba efter smarta mål (specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidssatt). Tillsammans kunde vi klokt med gemensamma krafter skapa förutsättningarna på allt utom just helheten i mätbarhet. Det klassiska och väl använda sättet att mäta besökare och flöden på stadens gator och torg lämnade övrigt att önska.
En gång per år, ett antal personer, ett antal timmar vid varje position (gathörn), ett antal klick. Det här var vårt underlag, på vilka vi baserade våra beslut. I stadens gallerior och butiker mäts vi genom en brytare som registrerar varje gång vi går in och varje gång vi går ut. Det var bättre – men inte tillräckligt bra. Faktorer som olika personer, väder, vind, årstid, tid på dygnet, veckodag med mera gjorde det svårt att använda dessa data med tillförlitlighet. Men vi hade inget annat val, så här mätte ”alla”. Genom vårt arbete med Årets stadskärna 2013 och svenska stadskärnors forskarråds Rudolf Antoni fick vi kontakt med ett företag som verkade ha en bra, ny och innovativ lösning på vårt och alla städers dilemma. – Bumbee Labs. Nu har vi varit pilotstad under en tid. Vi har både gasat och bromsat. Tänk vad mycket information man kan få fram om man vill. Men hur mycket information behövs egentligen för att kunna jobba med siffror och flöden, för att kunna mäta effekt på event, förändrad/förbättrad belysning, klustring, ombyggnation av gator, förtätning, förbättrade cykel- eller gångstråk, flytt av parkering, ombyggnad av torg, skapande av mötesplats eller andra åtgärder av stadsutvecklingskaraktär? Vi har fyra årstider, vår vecka har sju väldigt olika dagar, vårt dygn består av flera tider, morgon, dag, kväll och natt. Historiskt har vi koncentrerat oss på dagliga verksamheter, vi stadsutvecklare har också fokuserat på dagen trots att vi i stadskärnan länge förstått vikten av restauranger, kulturaktiviteter och nöjesliv.
I Västerås har vi mätt stadens handelsplatsers omsättning sedan 2008, vi var före vår tid och räknade även restauranger och viss annan verksamhet än detaljhandel. Det är jag mycket glad för idag. I stadskärnan tar kvällsekonomin för sig mer och mer. Utbudet växer, vi handlar inte bara i staden, vi arbetar, går i skolan, vi bor, vi gör fritidsaktiviteter och vi träffas. Staden blir ännu mer vårt tredje rum som är viktigt för vårt välbefinnande.För flera år sedan träffade jag en man som fick upp mina ögon för placemaking – Peter Elmlund, projektledare Ax:son Johnsonstiftelsen. Allt hänger ihop, ute och inne, fastigheten, gatan, torgen och trottoaren – vad händer mellan husen? Hur ser stadslivet ut? Du kan inte flytta en byggnad, men du kan med hårt arbete, samarbete, engagemang, fantasi och en säck pengar skapa förutsättning för mer liv, mer ”tycka om”.Men hur vet vi att vi lyckats? Vi ser med blotta ögat. Alla vet att här rör det sig mest folk. Nya etableringar undersöker sin målgrupp, tittar, gör klickmätningar och beslutar sen var det bästa läget för just dem är. Alla vi aktörer i Västerås visste vilken vår highstreet var – ända tills vi fick svart på vitt att vi hade fel. Eller rättare sagt så hade vi inte helt fel, vi hade ungefär 30 procent rätt; vi visste vilken korsning som var den mest besökta, men vår ”valda highstreet” var fel gata. Det gör ont att ha fel, vi letade fel i systemet, kunde det verkligen vara så här? Finns det mötesplatser
i Västerås med folksamlingar klockan 05 på morgonen? Det visade sig vara skollov just den veckan … En estimering av antal besök under vår julmarknad på fyra timmar var 5-10 000 personer, det visade sig att besökarna var nästan 50 000 besökare. Våra hjärnor kan inte med säkerhet registrera flöden. Men den innovativa nya tekniken kan. Samtidigt höjdes röster, en del för och många emot: Varje steg i staden övervakas – framtidens besöksflöden är här – slaget om staden, om rätten till fria söndagspromenader – storebror ser dig – smarta städer – internet of things – den nya mätbara staden – hur invånarna rör sig kartläggs i Västerås Tillsammans med Bumbee Labs funderade vi på hur vi ytterligare kunde säkra individens integritet. Sedan starten hade Bumbee Labs bett datainspektionen om råd. De kunde inte svara. De är ingen rådgivande myndighet utan en myn- dighet som kontrollerar att det som görs följer de lagar som finns. Efter medias uppmärksamhet beslutade sig äntligen datainspektionen för att göra en tillsyn på användandet av systemet i Västerås. Bumbee Labs har jobbat med sina experter och har nu vidtagit de åtgärder som angetts i datainspektionens beslut för att komma tillrätta med påstådda brister.
Nu har vi ”grönt ljus från Datainspektionen”
Den största förändringen i linje med Datainspektionens beslut är hur länge Bumbee Labs lagrar den information som klassas som personuppgifter, den så kallade MAC-adressen. Omedelbart efter att en geografisk position beräknats, så raderas oåterkalleligt all data som kan klassas som en personuppgift kopplat till denna geografiska position. Bumbee Labs har dessutom förändrat beräkningsmodellen för hur den geografiska positionen beräknas. Kvar får vi endast ren statistik över besöksflöden. Dessa och andra förändringar tillsammans med information till medborgarna har nu resulterat i att Data-inspektionen gett Bumbee Labs system godkänt. Jag vill poängtera vikten av mätbarhet för att kunna utveckla och optimera attraktiviteten i stadsmiljön. Det är inte minst viktigt när vi nu som en av nio pilotstäder jobbat med att ytterligare stärka kvälls- och nattekonomin i stadskärnan, och sedan i augusti är vi nu certifierad Purple Flag-stad. I metoden, som är ny i Sverige, ingår att dela in tiden man ska jobba med i fyra delar. Tidig kväll: 17–20, sen kväll, 20–23, natt, 23–02 och sen natt, 02–05. Tidigare hade vi fått förlita oss på kanske en mätning och en trygghetsvandring som underlag för beslut. Nu kan vi varje vecka se hur flödet på natten förändras efter bland annat veckodag och tid. Tid och rum i stadsmiljön tar mer plats i stadsutvecklingsdebatten. I Svenska stadskärnors forskarråds Trendrapport 2015 Stadens tid och rum, diskuteras bland annat frågorna:
– Hur påverkar tiden på dygnet hur vi använder stadsrummet?
– Hur länge stannar vi på olika platser?
Med Bumbee Labs lösning kan vi nu mäta och besvara dessa frågor. Vi kan mäta och därefter testa effekter av olika åtgärder i stadsmiljön.
Text: Maria Fors, vd/cityledare Västerås Citysamverkan AB
Foto. Pia Nordlander, bildN
Besöksökning kan ge trendbrott för Västerås cityhandel Cityhandeln har det tufft i Sverige, men nu kan en vändning vara på gång. Flera ledande detaljhandelsjättar utvecklar särskilda citykoncept. Och i Västerås ökade besöken i city med nästan 8,7 procent under 2015 – en viktig indikator för handeln. – Vi tror att besöksökningen kan vara början på ett trendbrott för cityhandeln, säger Maria Fors, VD för Västerås Citysamverkan. Under 2015 gjordes nästan 8,3 miljoner besök i Västerås city, i genomsnitt 159 286 besök per vecka. Det ska jämföras med 146 573 besök i medeltal under 2014. Mätningarna har enbart gjorts i den innersta stadskärnan. Sommaren (1/6-31/8) innebar en stor ökning jämfört med 2014 och lockade närmare två miljoner besök, nästan 325 000 fler. Även december månad noterades för en stor ökning, där exempelvis vecka 51 hade närmare 63 500 fler besök än samma vecka föregående år. Se grafik för mer info kring besöksökningen.
Fakta: Så funkar Bumbee Labs besöksflödesanalys
Genom att fördela ut mätdosor i stadsmiljön kan man på statistiskt säkerställt sätt samla in empirisk mätdata över stora besöksströmmar i exempelvis stadskärnor, köpcentrum och butikskedjor. Mätdosorna installeras som ett wifi-nätverk på önskad yta. Dessa mätdosor lyssnar efter den radiosignal som smartphones sänder ut när de söker efter ett wifi-nätverk. Den enorma datamängden tillsammans med statistiska metoder säkerställer att dessa data har hög tillförlitlighet. Metoden att samla in data har enorma fördelar jämfört mot tidigare metoder. Bara möjligheten att mäta besöksflöden i hela staden dygnet runt, 365 dagar om året ger enorma fördelar. Nya nyckeltal kan läggas till i verktygslådan såsom antal besökare vid olika tidpunkter och besökslängder samt heatmaps och filtrering av data. Att systemet dessutom kan mäta cykelflöden gör det till ett komplett system för att mäta trafikslagen gång och cykel i en stadsmiljö. – Det som attraherar många samhällsplanerare är möjligheten att bryta ner data och titta på detaljerade ytor i miljön. Även att titta på korrelation mellan olika gator, vid olika tider ger nya möjligheter att analysera data. Många konsulter som gör arbeten för städerna visar oss också stort intresse. De behöver förbättra indatat i sina modeller för att planera exempelvis nya resecentrum i städerna, berättar Staffan Liljestrand, grundare av Bumbee Labs.