08 sep Så tar du fram hållbara stadsmiljöer
Frågan är hur man kan ta fram ekonomiskt, ekologiskt, socialt hållbara stadsmiljöer, som de flesta har råd att bo i. Boverket har tagit fram en rapport om hur hållbarhetsperspektivet kan hanteras i översiktsplanen – de allmänna intressena, processerna i översiktsplaneringen och hur kommunerna kan visa hållbarhet i dagens miljöer.
– Kunskaperna kan användas till att få fram bättre boende- och verksamhetsmiljöer, formulera mål och visioner, samt strategier för hur områdena ska se ut. Allmänna intressen lyfts fram, samt invånares, fastighetsägares och andra intressenters önskemål, berättar Anette Johansson, översiktsplanerare på Boverket.
Ann-Kristin Belkert, chef för den ideella föreningen Citylab Sweden Green Building Council, experter på hållbar samhällsutveckling, menar att många kommuner brottas med en svag ekonomi, fasta budgetar och samarbetsproblem mellan olika förvaltningar.
– Översiktsplanerna bör därför ha en övergripande vision och tydliga direktiv, så att de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna finns med i planeringen.
Citylab Action är ett program för stadsutvecklingsprojekt. Kommunerna får hjälp med att upprätta hållbarhetsprogram, samt handlings- och uppföljningsplaner – en slags mall eller guide att gå efter.
– Vi har 17 hållbarhetsmål med tio önskade effekter, som hjälper kommuner och byggherrar att organisera och genomföra hållbar stadsutveckling. Fokus ligger på processtyrning, medborgares och andra intressenters delaktighet, samt hur kommunala förvaltningar, bygg- herrar, leverantörer och entreprenörer bör samverka. Guiden och programmet lyfter de eko- logiska, sociala och ekonomiska värdena, såsom gröna ytor med hög kvalitet, ekosystemtjänster, socialt blandat boende, olika upplåtelseformer, hyresnivåer, bostadspriser, och inte minst tät- heten i ett område, förklarar Ann-Kristin Belkert.
På programträffarna får kommuner, fastighetsbolag, energibolag, byggherrar, arkitekter, konsulter etcetera lyfta frågeställningar och göra hållbarhetsprogram. Experter tas in för inspiration och diskussion. I år deltar tolv projekt, alla goda exempel på städer som prioriterar hållbarhetsfrågorna.
FUNGERANDE SAMHÄLLEN ÄR MÅLET
– Hållbarhetsmålen är inriktade på bebyggelse, kulturvärden, funktionsblandning, närhet till service och grönområden, beteendefrågor, transporter, infrastruktur, informations- och kommunikationsteknik. Målet är att få fungerande samhällen, för dem som arbetar, bor och besöker området – mötesplatser, skolor, grönytor, klimatanpassning, ekosystemtjänster, och livscykel- och kretslopp som fungerar, uppger Ann-Kristin Belkert.
Projekten tar fram hållbarhetskrav, för lekplatser och andra gemensamma ytor, byggnader och material – hur människa och miljö påverkas. Energi och klimatfrågor diskuteras, hur saker och ting hänger ihop, synergier och målkonflikter. Det kan finnas höga kvalitetskrav, som gör att bara vissa har råd att bo i ett område. Ofta krävs det både privat och offentlig finansiering, om kalkylen ska gå ihop.
Stadsutvecklingsprojekten betalar 200 000 kronor för sex tvådagarsträffar med fyra till åtta representanter från olika projekt. Inte så dyrt kan man tänka, om man vinner både tid och pengar på att ta del av andras kunskaper och inte behöver göra alla misstagen själv.Uppsala kommun bygger näst mest bostäder i hela landet, 3 000 lägenheter per år för 150 000 fler invånare år 2050. Kommunen har anlitat Citylab i planeringsprocessen.
– Vi har höga krav på kvalité, såsom i projektet Rosendal. Strukturen i detaljplanen ger olika möjligheter, såsom hur mycket luft det kan vara mellan husen och hur höga de ska bli.
Byggnationen fördelas på flera byggherrar, vilket ger en viss variation i kvarteren, förklarar Anders Hollinder, energistrateg på Stadsbyggnadsförvaltningen.I Rosendal används en grönytefaktor för att ta fram inner- gårdar med buskar, träd, stadsodling, synlig dagvattenhantering, god luftkvalité, vatten, samt miljöer som gynnar polli- nering. Området ska präglas av växtlighet.
– Odling finns i alla kvarter, på gårdar och gröna terrasser, gröna tak eller biotoptak som främjar ekosystem, pollinerande insekter, fåglar och liknande. Odlingar och gröna tak ska leda nederbörden och fördröja dagvattnets flöden genom systemet, påpekar Anders Hollinder.
Vattnet från taken leds till stora odlingslådor, regnbäddar, som bevattnar växtligheten i gaturummet och renar dagvattnet. Vatten och grönska ger svalka, skugga, bullerskydd, bättre luft och färre översvämningar.
För mobiliteten gäller gång, cykel, kollektivtrafik och samåkning, bilpooler och laddning för elbilar, Parkeringshus på vissa platser ska ge mer plats för växlighet i gaturummet. För cyklar finns det enkel och säker förvaring, samt service. Husen ska vara nära noll energibyggnader, uppvärmda med förnybar energi. Solceller för elproduktion finns med i alla byggprojekt i Uppsala. Älvstranden utveckling AB i Göteborg arbetar enligt City-
lab i ett delprojekt, ett helägt kommunalt bolag som utvecklar gamla varvsmiljöer i centrala Göteborg. Området Älvstaden är Nordens största stadsutvecklingsprojekt, 25 000 lägenheter för ungefär 60 000 invånare och lika många arbetsplatser år 2035. Projektet är politiskt. Barn och ungdomar från hela Göteborg, samt internationella experter, har fått lämna synpunkter och utifrånperspektiv.
BLANDAT BOENDE
– En hållbarhetsvision och stadsdel för alla oavsett ekonomi, öppen internationell sjöfartsstad, inkluderande, grön och dynamisk. Området ska knyta ihop södra och norra Göteborg, minska segregationen och den socioekonomiska polariseringen. Det blir en stark kärna med diversifierad och robust ekonomi, med lösningar för klimatförändringar och stigande havsnivåer, påpekar Kristian Käll, processledare för social hållbarhet.
Älvstaden blir ett socialt blandat boende med billiga hyresrätter mitt i staden. Med tydliga mål för hyresnivåer i markanvisningen ska marknadsaktörerna ta fram kreativa affärsmodeller för socialt blandat boende, 50 procent hyresrätter och 50 procent bostadsrätter. En fjärdedel av hyresrätterna får kosta 1 000 kronor per kvadratmeter och år, en fjärdedel 1 400 kronor per år och en fjärdedel 1 850 kronor per år. Resterande 25 procent får ha en fri hyresnivå.
– Ett markanvisningsavtal med byggherrarna ska hålla hyresnivån i femton år, jämfört med 2014 års penningvärde. Cirka 50 procent av lägenheterna ligger under marknadspriset för nyproduktion. Även låginkomsttagare kan bo centralt, enligt Kristian Käll.
Standarder och lägen inom en fastighet får olika kvalitet, så att hyrorna kan variera. Helt likvärdiga lägenheter skapas, vissa med hyresrabatter, för att klara målbilden för hyresnivåerna. Lägre hyror kommer inte alltid att betyda sämre standard och det ska vara oklart var sådana bostäder finns. Svenska byggnormer måste hålla en viss kvalité, även billig produktion. Lägenheterna fördelas på ett visst sätt, så att olika människor blandas. Tanken är att kombinera inkomsttak med registrerad kötid på Göteborgs marknadsplats för hyresrätter, Boplats Göteborg (Läs mer på s. 30–31). Ett annat exempel är Lindängen i Malmö stad, en ombyggnad av 1 700 hyresrätter från 1960- och 1970-talet. Lägenheterna behövde rustas upp, och energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser minska.
– Idén var att arbetslösa i området skulle få jobb i projektet, ett samarbete mellan fastighetsägaren Trianon, stadsområde Söder och arbetsförmedlingen via Framtidens hus, där social- tjänsten och arbetsförmedlingen hade kontakt med folk i området. Arbetsförmedlingen tog fram arbetskraft till byggen och husvärdar till husen i Vårsången, ett område med 460 lägenheter, uppger Bjarne Stenquist, utvecklingssekreterare Malmö stad.
EU-bidrag finansierade hälften av kostnaden för en minskad energiförbrukning på 50 procent. Energi- och miljöinvesteringen, samt upprustningen av fastigheterna, ledde dessutom till att områdets arbetslösa fick jobb. Steg två var att Trianon ville bygga 350 nya lägenheter på en parkeringsplats i Vårsången, ett område i Malmö stad med hög tomträttsavgäld. Efter diskussioner mellan Trianon, Fastighetsförvaltningen och Miljöförvaltningen bestämdes att Trianon skulle få sänkt avgift i tio år om 25 procent av arbetskraften rekryterades bland arbetslösa i Lindängen. Flerfamiljshusen byggdes för betydligt mindre pengar än annan nyproduktion, hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter.Trianon sponsrar numera både fotbollslag och förskolor i området. Omsättningen på lägenheterna har gått ner, skadegörelsen har minskat och tryggheten ökat. Arbetslösheten har sjunkit och värdet på fastigheterna stigit, ett bra exempel på hur utvecklingen av ett miljonprogramsområde kan bli en uppåtgående spiral.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist. Illustration: Göteborgs stad