05 sep Hur skapar vi det ”bohållbara” samhället?
Just nu bygger vi i Mölndal och i Sverige fler bostäder än på många år. Vi har också planer på att fortsätta bygga framåt för att möta det stora uppdämda behovet av bostäder. Staten trycker också på bland annat genom Sverigeförhandlingen för att skapa en ökad aktivitet i kommunerna för fler lägenheter. Många projekt är så kallade förtätningar som skapar intressanta lägenheter och miljöer med bra möjlighet till service, god kollektivtrafik och stadspuls. Min fundering är dock om det vi bygger idag trots alla goda intentioner verkligen är hållbart ur alla perspektiv – ekonomiskt, socialt och ekologiskt? Är det ett bostadsbyggande som svarar upp mot behovet?
Mina funderingar bygger på ett antal fakta. Andelen hyresrätter i bostadsbeståndet i Sverige minskar. Kostnaden för en ny bostadsrätt har ökat dramatiskt de senaste 10 åren. Det är inte ovanligt med insatser på 3,5 – 5,5 miljoner kronor (eller mer) för en nyproducerad bostadsrätt i ett normalt storstadsområde, därtill kommer en månadsavgift. Med nuvarande låneregler behöver ett hushåll ha en årsinkomst på snart minst 1 miljon kronor per år för att kunna låna (4,5 x bruttoinkomsten) samt en hyfsad egen insats. Man brukar då säga att det är flyttkedjorna som frigör billigare lägenheter. Detta resonemang stämmer ju i ett inledningsskede då det just nu finns tillräckligt många som har både råd och viljan att flytta in i dessa nya lägenheter, ofta de som tidigare gjort bostadskarriär och samlat ett kapital genom den exceptionella prisutvecklingen på bostäder de sista 10–20 åren. Men kommer det att finnas en så stor del av befolkningen som både vill och har råd med dessa lägenheter under de kommande 10 åren om vi bygger minst lika många varje år (vilket behövs). De som inte gjort bostadskarriär kan om de har tur få en äldre hyresrätt av den minskande andelen hyresrätter. Har du en bra inkomst dessutom så kanske du efter lång väntan kan få en ny hyresrätt där hyran ofta är en bit över10 000 kronor i månaden även för en ganska liten lägenhet.
Jag är övertygad om att vi måste tänka nytt för att dämpa kostnadsutvecklingen, skapa ett boende som innebär integration istället för segregation, bättre miljöer med nya effektivare transportsystem och spännande mötesplatser för ökad mångfald. Vi behöver också en bostadspolitik som gör insteget på bostadsmarknaden mindre. 1991 lade staten 44 miljarder i dagens penningvärde på bostadspolitiken och 2017 fanns 6,5 miljarder i budget. Vilka planer har staten?
Jag ser fram emot att under Föreningen Sveriges Stadsbyggares kongress 18–19 september få många goda idéer till innovativt stadsbyggande. Vi behöver verkligen tänka nytt och ta vara på ny teknik. Det blir också intressant att höra bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson berätta vad regeringen har för plan för en aktiv långsiktigt hållbar bostadspolitik.
Hur skapar vi det ”bohållbara” samhället? Ett samhälle med efterfrågan och utbud av bra bostäder i balans och ett samhälle för alla.
Göran Werner, styrelseledamot i Föreningen Sveriges
Stadsbyggare, teknisk chef, Mölndals stad