30 okt Infrastrukturen för elbilar utvecklas i en rasande fart
Utbyggnaden av laddinfrastrukturen för elbilar pågår för fullt i Sverige. Regeringen och Klimatklivet har reserverat betydande belopp fram till år 2020. Enligt elkraftbranschens intresseorganisation Power Circle, så saknar en tredjedel av landets 290 kommuner laddstationer för elbilar.
– Den stora utmaningen framöver är att ordna laddplatser i anslutning till flerfamiljshus. Bilpool för elbilar kan därför vara ett smart alternativ för stadsbor, säger Gordon Strömfelt, som arbetar med elfordon och laddinfrastruktur för organisationen Gröna bilister.
Mattias Goldmann, chef för Fores 2030-sekretariatet, tror att de flesta kommuner som har laddstolpar tar betalt för elen.
– Köpcentrum och restauranger lockar kunder med att erbjuda gratis laddning. Tesla tar inte heller betalt för de laddstolpar de har satt upp utmed de stora vägnäten, från Löddeköpinge i söder till Skellefteå i norr.
Fores och elbolaget Fortum har rangordnat kommuner i Sverige som just nu är bäst på elbilar och laddinfrastruktur. På första plats kommer Gävle, på andra plats Östersund och på tredje plats Falun. Gemensamt för alla tre är att lokala och kommunägda energibolag håller i lanseringen av elbilar och laddinfrastruktur.
– Vi tillhandahåller produkter och tjänster som gör det enkelt för företag, bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att erbjuda smarta laddlösningar för elbilar, berättar Nils Westling, verksamhetsutvecklare
på Gävle energi.
Kommunen har olika typer av lösningar, beroende på hur behoven ser ut. Det kan handla om snabbladdare, semisnabbladdare och laddningsboxar. En fråga man kan ställa sig är om till-
gången på el är tillräckligt stor om alla i staden väljer att ha elbil?
– Generellt sett är elnätet överdimensionerat och än så länge täcker utbudet de behov som finns. Om alla hushåll i Gävle skaffar elbil, så får man antagligen införa ett system där det inte går att ladda bilarna samtidigt. Det finns sådana lösningar med styrda laddningstider, så kallade smarta elnät, förklarar Nils Westling.
Gävle kommun köpte en elbil redan för 20 år sedan, en relativt enkel modell kallad Elon.
– Två år senare köpte vi fem norska elbilar av märket Think och satte upp fem laddstolpar, som placerades vid Köpcentrum och Teknikparken.
En bil lånades ut till Hovstallarna i Stockholm och tre till privatpersoner i Gävle, som fick prova att köra elbil i vardagen. En familj som pendlade mellan Gävle och Sandviken var väldigt nöjda. Bilarna hade en relativt stor räckvidd, cirka 10 mil. År 2013 avvecklades Think och kommunen leasar nu fem Nissan Leaf med snabbladdare via Nordea Finans. Bilarna används av energibolagets arbetsledare, marknadsförare, försäljare och liknande.
Batterierna är i god kondition och fordonen rullar utan problem. En fördel med elbilar är att de inte behöver servas, vilket sänker kostnaderna. Bromsar och vindrutetorkarblad kollas med jämna mellanrum och behöver ibland bytas ut.
År 2015 satte Gävle energi upp tre snabbladdstationer med likströmsladdare vid fotbollsstadion och elbolagets huvudkontor, vilket ger betydligt högre effekt än tidigare. Nyligen sökte kommunen och beviljades 1,8 miljoner kronor från Klimatklivet. Pengarna ska finansiera halva investeringen av 83 laddstolpar för bland annat hemtjänsten och omvårdnaden i Gävle kommun.
– Hemtjänstens elbilar har laddats i ledningar till motorvärmarstolpar, vilket inte fungerat. Ledningarna blev överbelastade, säkringarna gick och laddningen tog för lång tid. När vi satte upp laddstolpar på 22 kilowatt blev det en enorm skillnad, säger Nils Westling.
Kommunen planerar nu för 29 publika laddstolpar, vid järnvägsstationens pendlarparkering, konserthuset, Slottstorget, golfbanan, fotbollsrinken och hockeyrinken. Elen är gratis till år 2018, och därefter utgår en avgift på ungefär tre kronor per mil. En timmes laddning ger en körsträcka på cirka 11 mil.
AnnSofie Andersson, kommunstyrelsens ordförande i Östersunds kommun och styrelseordförande i energibolaget Jämtkraft, menar att kommunen tidigt insåg att elbilar måste ha en laddstruktur som fungerar.
– Vi har ett samarbete med Sundsvall och Trondheim,
SÖT, och har sökt pengar från strukturfonden Interreg. Norge bidrar med egna medel. Det finns nu en laddinfrastruktur utmed E 14 i hela 45 mil, från Sundsvall till Trondheim, vilket är bra för framförallt turistnäringen. Folk som åker till Åre kan ladda bilen hela vägen med jämna mellanrum, efter fem till åtta mil.
Kommunen har laddhybrider och rena elbilar, samt biogas- och bioetanolbilar, vilket varit ett medvetet val sedan mitten av 1990-talet. Trondheim har kommit långt inom det här området vilket är väldigt lärorikt.
I Östersund finns många laddstolpar, och i Lillänge norra Europas första snabbladdare. Den laddar elbilen på 20 minuter för en körning på ungefär 30 mil.
– Vi har sökt och fått bidrag från EU, Energimyndigheten och Klimatklivet. Skälet till att vi nått framgång är nog att vi varit målinriktade och tidigt ute, tror AnnSofie Andersson.
Falun har sparat mycket pengar på sina elbilar. Den lyckade omställningen till en fossilfri fordonspark är nog främsta skälet till att kommunen hamnat på tredje plats i tävlingen om landets mest framgångsrika elbilskommuner.
– Våra elbilar och vår laddinfrastruktur visar att elbilar är funktionella även i landsbygdskommuner norr om Dalälven, säger Daniel Asplund, projektledare på Falu Energi & Vatten.
Arbetet med att utveckla kommunens laddinfrastruktur fortsätter och nya laddstationer är på gång.
– Det blir fler och fler elbilar på vägarna och våra laddstationer används flitigt. Vi har precis driftsatt en ny station vid Rese- centrum i Falun och nästa år räknar vi med att bygga ut laddinfrastrukturen ytterligare. Bostäder och företag vill ha egna laddstationer, vilket vi gärna hjälper till med.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist